Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1945 - Fiskevård och fiskodling, av Valter Furuskog - Värmeisolering av bostadshus, av Tor Dahlstedt - Lagerkällare för potatis, av Sten Gedda - Naturstenens tekniska egenskaper och dess användning till husbyggnader och skyddsrumsanläggningar, av Klas Hermansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
TEKNISK TIDSKRIFT’
Fiskevård och fiskodling, av Bertil Tägtström,
Svenska Skogsvårdsföreningens Förlag, Stockholm 1944. 50 s.,
17 fig. 1 kr.
Arbetet innehåller i sammanträngd och lättsmält form
en del råd och anvisningar för insjöfiskets förbättring,
vilka få särskilt värde genom förf:s rika erfarenhet som
praktisk fiskodlare.
Skall någon kritik riktas mot framställningen må den
i första hand gälla beskrivningen av "dammvallens
utförande", där förf. tydligen endast avhandlar "hydraulic
fill"-metoden, medan den närmare till hands liggande
metoden med ältad tätkärna av lerhaltigt jordmaterial,
med eller utan spont, förbises. Över huvud överskattas
nog i allmänhet vid dessa enklare dammbyggnader
dyjorden, som ju är ett förgängligt material, på bekostnad
av leran såsom tätningsmedel. Den form på dammvallen,
med krönbredden lika med höjden, förf. nämner, är
principiellt oriktig. Krönbredden bör vara lika över hela
dammen. Den rekommenderade släntlutningen, 1:1, är i regel
för stor. Får dammen nämnvärd höjd, bjuder
försiktigheten att lägga slänterna i lutning 1 : 1,5.
På den visade avloppsmunken saknar man en vid
avloppstrumman spikad tätningskrage, fläns, som kan hindra
vatten att söka sig fram längs trumman.
Förutom de angivna metoderna för ökning av vattnets
luftsyrehalt vintertid må nämnas, att man i USA prövat
med att köra en utombordsmotor vid kanten av en isvak
och därvid nått goda resultat.
Ovanstående gäller detaljer. Häftet ger för sitt pris så
mycket av värde, att det kan rekommenderas till alla som
i sin verksamhet ha möjlighet att påverka våra sjöars och
vattendrags fiskeavkastning. Små åtgärder, en smula
omtanke och god vilja kunna här många gånger eliminera
skador, som orsakats av teknikens ingrepp i naturens
ordning. Valter Furuskog
Värmeisolering av bostadshus, av Lennart Bergvall,
Medd. 5 A, 1943, från Statens Byggnadslånebyrå, Stockholm
1943. 24 s„ 10 fig. 0,30 kr.
I överskådlig tabellform och med en populärt hållen
begreppsförklaring framläggas här de fordringar, som
Byggnadslånebyrån numera uppställer på värmemotståndet hos
yttre begränsningsytor vid bostadshus. Härmed ha erhållits
vägledande och hela riket omfattande riktlinjer för de
högsta tillåtna värmegenomgångstal k (kcal/mah°C), som —
inom de fyra olika klimatzonerna — böra tillämpas vid
olika vägg- och bjälklagstyper.
Någon direkt motsvarighet har, mig veterligt, tidigare
endast funnits i de rekommendationer, som Stockholms
Städs Byggnadsnämnd sedan år 1941 sökt vinna gehör för.
Överensstämmelsen är — i tillämpliga delar — ganska
fullständig. För "vanliga" väggar gå fordringarna knappast
utöver god praxis på senare år. Annorlunda förhåller det
sig vid småhus m.m. — där för övrigt ofta lättare
"tegel"-typer användas — samt vinds- och källarbjälklag. Det är
värdefullt att dessa distinktioner göras.
Väggar
trähus stenhus
[-flerfamiljshus-]
{+flerfamiljs- hus+} villor norrsidor o.d. smalhus
0,60 0,90 0,75
(0,60) (0,95) — (0,80 ) (0,70)
Nedan lämnas en sammanställning av de högsta tillåtna
A-värdena inom zon III (nedre Mellansverige), varvid
motsvarande värden i Stockholms Stads Byggnadsnämnds
rekommendationer stå nedanför inom parentes.
Ytterligare lämnas för olika vägg- och bjälklagstyper en
detaljerad översikt över de väsentligt lägre ekonomiska
k-värdena, en sammanställning, som således får betraktas
innebära Byggnadslånebyråns rekommendationer.
Mot de i detta sammanhang illustrerade typerna skulle
man ur andra synpunkter vilja göra några erinringar. En
fullgod trävägg med plankstomme fordrar en liggande eller
diagonalställd panel, spikad direkt (med pappmellanlägg)
på stommen. Vidare kunna träbjälkar av endast 2" bredd
knappast rekommenderas till allmän efterföljd. Med viss
förvåning konstaterar jag slutligen för min del, att
stolp-verksväggar med lätt fyllning tolereras vid bostadshus.
Ett betänkligt försummat område av byggnadstekniken
har således med dessa normer mera allmängiltigt reglerats.
Härvid har helt naturligt det mest framträdande och lättast
gripbara delproblemet, nämligen Å-värdet, fått företräde,
medan förf. — i detta sammanhang — endast lätt antyder
andra värmetekniska byggnadsproblem. Här föreligger en
viss risk för att en alltför okritisk tro på A-värdets
allenarådande betydelse smått underblåses. En viss brist
kvarstår alltjämt i det faktum, att några absolut fastslagna
värden på värmeledningstalen A (kcal/mh°C) icke föreligga.
Bortsett från reklam- och laboratorievärden skilja sig
uppgifterna härom i några fall inemot 20 %, varigenom
de tämligen exakt fastslagna A-värdena ej bli matematiskt
berättigade.
Är icke tiden snart mogen för en allsidigare insats på
detta område? Det gäller att även komma till resultat med
sådana problem som fönstertyper och tillåten
fönsterarea, värmekapaciteten hos byggnaden i sin helhet,
fuktighetsvandringen i ytterväggar samt isoleringsmaterialens
lämplighet och placering. Tor Dahlstedt
Lagerkällare för potatis, av Harald Edholm och Sven
Nycander, Svenska Cementföreningen, Stockholm 1942.
24 s„ 8 fig.
På initiativ från högre ort har Svenska
Cementföreningen utgivit en liten broschyr, som behandlar olika
utförandeformer av lagerkällare för rotfrukter, speciellt
potatis, detta med tanke på att riktiga förvaringsmetoder
— i synnerhet nu under kristid — äro av allra största
vikt, så att ej oersättliga värden för folkhushållningen gå
förlorade.
De besvärligaste problemen ha hittills varit att få
lämplig temperatur och luftväxling i en potatiskällare. Genom
sin höga vattenhalt är ju potatisen mycket ömtålig för
köldgrader. Samtidigt måste man också tillse, att den av
potatisen alstrade värmemängden bortföres, så att
potatisen kan bibehålla sin kvalitet under lagringen.
Lämpligaste lagringstemperaturen ligger mellan + 1° och -f- 6°,
helst + 3°.
Som normaltyp har valts en betongkällare för 20 t
potatis. För luftväxlingen finnas dels en typ för självluftning,
dels en för fläktluftning. Utöver denna normaltyp, vars
kapacitet kan ökas till 100 t genom ändring av källarens
längd, behandlas andra utförandeformer, lagerlokaler i
varmbyggnad etc.
För dem, som komma i kontakt med hithörande
lagringsproblem, torde broschyren med tillhörande typritningar
vara av stort värde.
Lagringskällare av de föreslagna typerna ha utförts på
ett flertal håll, bl.a. som standard vid en del militära
anläggningar. Sten Gedda
Grundmurar Bjälklag
vindsbjälklag källarbjälklag
1,30 0,30—0,50 0,40—0,60
| • — (0,40—0,50) (0,40—0,60)
Naturstenens tekniska egenskaper och dess
användning till husbyggnader och skyddsrumsanläggningar,
av Nils Royen, CTH Handl. nr 8, Göteborg 1942. 18 s.,
6 fig. 2 kr.
Detta häfte innehåller ett föredrag hållet vid Svensk
Naturstenkongress 1942 i Göteborg. Titeln kanske är något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
