Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1945 - Mémoires 1943/44, av Sune Lilliengren - Filterbrunnen und Quellfassungen, av Arne Manberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
TEKNISK TIDSKRIFT’
gående, uppsatser inom byggnadstekniken, vilka förut ej
publicerats. Verket är trespråkigt. Det innehåller tolv
uppsatser på tyska, fem på franska och en på engelska. Efter
varje uppsats finns en kortare sammanfattning på alla
tre språken.
Beräkning av förankrade liängbroar för vertikal och
horisontal belastning, av A Aas-Jakobsen. Förf. uppställer
färdiga formler och tabeller för beräkning av maximalt
moment, maximal avskärningskraft, vinkeländringar m.m. i
förstyvningsbalken till liängbroar över ett och tre fält.
Han uppställer också en enkel formel för maximalt
moment av vindbelastning och visar att momentfördelningen
kan anges genom hastigt konvergerande serier.
Knäcksäkerheten hos övre ramstången i öppna broar, av
Z Bazant. Ett sätt visas att beräkna knäcksäkerheten i
övre ramstången genom upprepade räkningar. Man väljer
en viss utböjning i vågrät led och beräknar ur denna
utböjning momenten i ramstången. Ur dessa moment
beräknas en ny utböjning och dessa beräkningar upprepas
tills den valda utböjningen och den beräknade äro lika,
då man erhåller den kritiska belastningen.
Uppdelning av influenskoefficienterna vid svängnings- och
knäckningsproblem, av F Buckens. En approximativ metod
för beräkning av svängningar och knäckning visas, vilken
ger tillräcklig noggrannhet för tekniskt bruk. Förf. visar
med ett par exempel metodens tillämpbarhet.
Kombination av kraft- och deformationsmetoderna, av
A Efsen. Ett sätt att förenkla beräkningarna vid vissa
statiskt obestämda konstruktioner visas. Man bildar ett
huvudsystem, som lätt låter sig beräknas genom att dels
ge det ursprungliga systemet flera rörelsemöjligheter i
vissa punkter, dels förhindra rörelser i andra punkter.
Avhandlingen är hållen i allmänt teoretiska ordalag men
belyses med ett par exempel.
Beräkning av skevvinkliga plattor medelst
differensräkning, av H Favre. Parallellogramformade plattor beräknas,
varvid visas att det är lämpligt att införa snedvinkliga
koordinater. Speciellt för fritt upplagda plattor med jämnt
fördelad last finnas approximativa formler uppställda för
beräkning av nedböjningen.
Ställningar till bågar och valv av betong och sten, av
J Fritsche. Häri beräknas bågar och valv med hänsyn
tagen till ställningarnas rörelser.
Hålbalkar betraktade som skivkonstruktioner, av E
Grube r. Hålbalkssystem betraktas som skivkonstruktioner.
Efter vissa förenklande antaganden kommer han fram till
en elasticitetsekvation, som löses med hastigt
konvergerande serier. Metoden belyses med två exempel.
Flytgränsen vid lokal belastning av halvrummet, av K
Hruban. Vissa byggnadsverk (t.ex. lutande tornet i Pisa)
undergå en långsam sjunkning. Denna sjunkning beror på
störningar i jämviktstillståndet i den underliggande jorden,
vilka dock ej leda till brott i hela grunden. Förf. undersöker
dessa störningar genom en teoretisk utredning över
spänningstillståndet i det elastiskt-isotropa halvrummet, belastat
med oändligt styva kroppar. Det påvisas att dessa
störningar uppträda långt före brottbelastningen.
Stabiliteten hos tryckta plattor i det elastiska och plastiska
området, av c F Kollbrunner. En del försök över tryckta
plattor beskrivas. Inom det elastiska området
överensstämma de erhållna värdena väl med de teoretiska. Inom
det plastiska området ligga försöksresultaten mellan de
teoretiska värdena för isotropa och anisotropa plattor.
Ett bidrag till bestämning av egenvärdet ur
egenvärdesde-terminanten, av K Kriso. Häri visas ett förenklat sätt alt
beräkna de vid sträng behandling av stabilitets- och
svängningsproblem uppträdande egenvärdesdeterminanterna.
Svängningar hos kyrktorn vid elastisk inspänning i
grunden, av P Lardy. Avhandlingen behandlar
egensvängning-arna hos elastiskt inspända kyrktorn och svängningar
orsakade av klockljudet.
Inverkan av transversalkrafternas formförändringar på
knäckningsmotståndet hos massiva balkar och fackverk,
av A de Marueffe. Det visas, att transversalkrafternas
inverkan i allmänhet kan försummas vid beräkning av
kritiska knäcklasten hos massiva balkar, medan inverkan vid
fackverk i allmänhet bör medtas vid beräkningen. Vid
vierendelramar äro transversalkrafternas inverkan av
särskilt stor betydelse.
Om knäckning av elastiskt inspända pelare, av A Paris.
Förf. behandlar elastiskt inspända pelares knäckning med
hjälp av Ritters elasticitetsellips, vilken ger en ganska enkel
lösning av problemet.
Temperaturförlopp och värmespänningar i murar vid
oscillerande yttertemperatur, av M Ritter. Temperaturförloppet
i homogena murar beräknas enligt Fouriers
värmeledningsteori för det fall att yttertemperaturen oscillerar.
Temperaturförloppet framställes grafiskt och anges med formler,
liksom formförändringarna och temperaturspänningarna.
Beräkning av vindförband hos hängbroar, av A selberg.
Beräkningen av vindförbandet utföres så, att
vindförbandets avlastning på kabeln uttryckes med en Fourier-serie.
Alla ekvationer bli därigenom integrerbara.
Kippning och sidosvängningar hos bågbroar, av F Stüssi.
Förf. visar ett sätt att beräkna kippningen och
sidosvängningarna med hjälp av linpolygoner. Beräkningen utföres
för en inspänd parabelbåge och ett modellförsök beskrives,
som visar god överensstämmelse med de teoretiskt
beräknade värdena.
Differensberäkningsmetod för beräkning av nedböjningen
hos fackverk, av N Zeleny. Nedböjningslinjen hos
fackverk beräknas med en ny metod. Skillnaden mellan
ordi-natorna för nedböjningen i två närliggande knutpunkter
kunna bestämmas i enkel form och denna skillnad
användes som utgångspunkt vid beräkningen.
Förutom ovan omtalade avhandlingar innehåller bandet
även ett historiskt dokument från år 1826. Det är ett
utlåtande, avgivet av Navier över ett projekt för "Grand
Pont" i Freiburg. Detta dokument är anmärkningsvärt så
tillvida, att Navier häri för första gången talar om armerad
betong som byggnadsmaterial. Sune Lilliengren
Filterbrunnen und Quellfassungen, av Curt F
Kollbrunner, Ber. 3, 1940 Privat-Ges. Bodenforsch.
Erdbau-mechan., Zurich. 50 s., 28 fig. 4,50 schw. frcs.
Efter en kortfattad, allmän orientering över
grundvattnets uppkomst, karaktär och rörelselagar redogöres för
undersökningar och anordningar för grundvattnets
insamlande för vatlenledningsändamål. Som av uppsatsens titel
framgår är det speciellt filterbrunnar — rörbrunnar med
filter — som avhandlas.
En ganska utförlig beskrivning ges över erforderliga
undersökningar och mätningar för utförande av ett
grundvattenintag. Härvid framhålles särskilt det kända faktum,
att en noggrann bestämning av lämpligaste platsen för
insamling av grundvatten endast kan ske genom
provborrning och provpumpning. Som ekonomisk diameter för
provborrningsrör anges 110—150 mm, vilka dimensioner
medge upptagande av oskadade jordprover.
Genomförandet av en provpumpning åskådliggöres med schematiska
provpumpningsdiagram. Kortaste pumpningstid sedan
fortvarighetstillstånd uppnåtts föreslås till tre dygn. Faran av
att avbryta en provpumpning för tidigt belyses med
exempel.
I avsnittet om brunnarnas utförande anges i fråga om
dimensioneringen bl.a., att den effektiva
inströmningshastigheten i ett silrör ej bör överstiga 10-—12 mm/s vid
grövre kornstorlek hos de vattenförande avlagringarna.
Uppsatsen avslutas med en knapphändig beskrivning över
olika typer av källvattenflöden och källvattenintag.
I stort sett avser publikationen, såsom också framgår av
slutorden, att i lättfattlig form ge lekmannen en översikt
över problemen i samband med grund- och källvattens
tillvaratagande för vattenledningsändamål, samt att påvisa
vikten av att undersökningar och projekteringar anförtros
åt sakkunnig. Arne Manberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
