Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1945 - Systematisk materielinventering som underlag för standardisering, av Bo Nettelbladt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
TEKNISK TIDSKRIFT’
sägas bestå av 40 undergrupper, var och en
betecknad med ett tvåsiffrigt tal. Varje tvåsiffrig
grupp indelas i 100 undergrupper, var och en
specificerad med två siffror, varigenom ett
fyr-siffrigt nummer erhålles.
De enskilda materieltyperna numreras därefter
från 11—99 i löpande följd under dessa
fyrsiff-riga grupper. Fig. 1 visar en sida i SJ:s
effektsystem, nämligen grupp 0460, ledningsstolpar.
Som synes äro 36 platser reserverade för
linje-stolpar — sedan alla nummer som sluta med noll
överhoppats. Av dessa 36 platser äro 12 besatta
och 24 vakanta. På ett annat ställe i systemet
finns en grupp som heter slipers. Vid systemets
uppgörande upptogo dessa 27 platser, varav 20
vakanta. Avsikten med att vissa platser lämnats
vakanta är den, att all materiel oberoende av den
kommande utvecklingen skall erhålla nummer
med lika många siffror. Metodens vansklighet
framgår av det förhållandet att fortfarande inga
nya slipers tillkommit, medan däremot de nya
stolparnas antal betydligt överskridit 24, varför
stolparna bli uppdelade på flera grupper.
SJ:s förebild har varit de tyska järnvägarnas
system, vilket är av gammalt datum och mera
Fig. 2. Sida ur Vereinigte Stahlwerkes materielsystern.
Fig. 3. Exempel på numreringstekniken i
"Reichswaren-nummerung" (detalj till ett komplicerat materielslag).
omfattande än det svenska. Det tyska systemet
har även tjänat som förebild till Vereinigte
Stahlwerkes materielkatalog. Denna utgöres av tio
band med en sammanlagd tjocklek av 0,5 m och
innehåller koncernens alla råvaror, halvfabrikat
och slutprodukter. Katalogen är synnerligen
påkostad med ritade eller fotografiska avbildningar
av samtliga produkter och refererar även till resp.
DIN-normer. Produkterna huvudindelas med ett
tresiffrigt decimalnummer och undernumreras
med ett tresiffrigt löpande nummer från 001—
999. Samma vakansprincip som i SJ:s system
till-lämpas. Fig. 2 utvisar en sida ur huvudgruppen
för byggnadsdetaljer och innehåller takrännor,
stuprör och fastsättningsanordningar härför.
Katalogen påminner till sin typografiska utformning
om svenska arméns tygmaterielkataloger.
Det enda svenska system som tillkommit som
underlag för standardiseringsverksamheten är
LM Ericssons ABC-system, vilket dock endast
omfattar teleteknisk materiel och i denna ingående
detaljer (Tekn. T. 1944 s. 1137). En lösning av
standardiseringens analysproblem i stort måste
ske efter analoga metoder.
Det mest omfattande av alla materielsystem
utgör troligen det tyska "Reichswarennummerung"
(RW), vilket bl.a. haft Vereinigte Stahlwerkes
katalog som förebild. Relativt knapphändiga
beskrivningar ha hittills publicerats och en officiell
svensk begäran om delgivning av systemet har
avslagits av de tyska myndigheterna. Nämnas bör
emellertid att de sista tyska normbladen försetts
med RW-nummer. Två exempel ur RW-systemet
visas här. Det första, fig. 3, är hämtat ur en
artikel: "Maschinenbau der Betrieb" 1943, februari,
och visar numrets principiella uppbyggnad för ett
komplicerat materielslag av icke normerad
karaktär, nämligen en bil. Av allt att döma användes
en åttasiffrig decimalindelning, nämligen 9027—
1011 för att beteckna bil. Möjligen är
decimalindelningen endast fyrsiffrig och efterföljande fyra
siffror serienummer eller löpnummer. Punktbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
