Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1945 - Systematisk materielinventering som underlag för standardisering, av Bo Nettelbladt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 februari 1945
111
teckningen anger del av och det efterföljande
numret 103 är antagligen ett decimalnummer och
betecknar cylinder som i sin tur är en del
av-motorn. Slutligen är antagligen 0001 ett
löpnummer för bilens eller motorns samtliga detaljer.
De nummer som stå längst till höger utgöra
"Fertigungsgradkennzeichen" och förbigås i
detta sammanhang.
Det andra exemplet, fig. 4, är hämtat ur "Das
Licht" 1943, h. 6/7, och visar numrets
uppbyggnad för ett enklare materielslag av
standardkaraktär, nämligen en glödlampa. Glödlamporna
utgöra en undergrupp under elektriska
konstruktionselement och underindelas efter olika
principer, så att en viss lampa erhåller ett nummer
med 11 siffror. Därefter tillkommer nyssnämnda
Fertigungsgradkennzeichen och slutligen ett
nummer som antagligen betecknar tillverkaren.
Enligt uppgifter ha de i marknaden
förekommande lamptyperna för normala ändamål
minskats från 27 000 till 450. En så radikal
nedskärning hade säkerligen ej kunnat göras utan den
säkerhet som en fullständig överblick i form av
ett klassifikationssystem av RW:s art erbjuder.
En annan fördel är RW-numrens stora elasticitet
och möjligheten till kombinationer och
uteslutningar av de ingående nummerelementen,
exempelvis för industriernas skiftande interna behov.
Vidare lär syftet med systemet primärt ha varit
att åstadkomma en entydig numrering av
marknadsvaror för användning vid samarbete mellan
olika företag eller mellan företag och
myndigheter. Sekundärt anges syftet vara att skapa
förutsättningen för enhetlighet i klassifikationen även
Fig. 4. Exempel på indelningen av gruppen elektriska
glödlampor, där bl.a. visas hur standardiserings- eller
typise-ringselement, såsom spänning, effekt, sockel m.m.,
inbyggas i klassifikationsnumret.
i företagens inre förvaltning. För det senare syftet
är avsikten att även normbladen skola erhålla
RW-nummer så att numreringen kan inkomma
redan vid konstruktionsarbetet och dessutom äro
ju även de normerade föremålen handelsvaror.
Av allt att döma torde RW-numren även
användas för maskinell bokföring inom
försvarsmaktens materielförvaltande organ. För vårt
vidkommande vore det givetvis intressant att få veta mer
om detta RW-system, men helt tillämpbart för
svenska förhållanden kan det ju aldrig bli. Den
standardiseringstanke som ligger bakom är dock
med all säkerhet lika betydelsefull för Sverige
som för Tyskland.
Det kan synas underligt att här endast tyska
system berörts. Detta beror emellertid helt enkelt
på att veterligen ingenting publicerats i andra
länder om verksamhet med detta syfte. Detta
sammanhänger givetvis med att
standardiserings-verksamheten i Tyskland under lång tid bedrivits
centralt, under det att man t.ex. i USA först under
detta krig på allvar konstaterat önskvärdheten av
centralt ledda åtgärder i detta avseende.
PAM-systemet
I Sverige har tanken på enhetlighet vid
klassifikationen för registreringsändamål sedan länge
diskuterats. Delproblemet, ett enhetligt
materiel-klassifikationssystem som grundval för analytisk
standardisering, har emellertid endast flyktigt
antytts. Dessa båda frågor höra emellertid så intimt
samman både för utarbetandet och det färdiga
resultatets tillämpning, att man vid lösning av
nämnda delproblem hela tiden måste ha
sammanhanget med det större problemet i tankarna. Vid
en förutsättningslös analys av
registreringsproblemen med tanke på vidsträckt
användningsmöjlighet finner man det förmånligt att uppdela
klassifikationen i tre huvudsystem: P-, A- och
Al-systemen, där P symboliserar person, A arbete
och M material resp. materiel. P-systemet bör
därvid omfatta personer, persongrupper,
organisationsformer, myndigheter, företag och
militära förband. A-systemet bör omfatta
vetenskaper, verksamheter, tjänster, metoder m.m. och
Al-systemet slutligen material, materiel och
anläggningar. Vissa företeelser, synpunkter och
begrepp kunna emellertid ej inpassas i dessa tre
renodlade system, varför ett eller kanske flera
hjälpsystem för vissa ändamål behöva upprättas.
Dessa hjälpsystem kunna tills vidare kollektivt
benämnas X-tabellen, vilken omfattar symboler,
storheter, dimensioner, toleranser, former,
systematiska uppställningar m.m.
Den tanke som legat till grund för denna
uppdelning har varit att man även vid ett försök till
standardisering av klassifikationen bör uppdela
denna i dess konstruktionselement och
standardisera dessa, varefter de kombinationer kunna
göras som bäst avspegla huvudfunktionerna på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
