Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1945 - Systematisk materielinventering som underlag för standardisering, av Bo Nettelbladt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1945
113
geologiska formationer och geografiska begrepp,
givetvis dock ej förvaltningsområden.
Den ur flera synpunkter intressantaste gruppen
är M 2, som enligt det föregående omfattar
elementär teknisk materiel. Här kan nämnas att
Aseas system givit värdefulla synpunkter.
Gruppen består av såväl konstruktionselement som
självständiga föremål, varför den . förstnämnda
kollektivbenämningen ej har kunnat användas.
Att detta är nödvändigt framgår av ett exempel:
ett stativ av viss konstruktion kan fylla likartad
funktion oavsett om det ingår i en konstruktion
eller användes självständigt; det är därför ur
standardiseringssynpunkt önskvärt att dylika
samlas på ett ställe. Det förhållandet att ett stativ
av speciellt utförande kan ingå i en konstruktion
tillhörande en annan huvudgrupp kommer att
beröras i ett senare sammanhang, där
punktnumreringen beskrives.
Den tidigare berörda frågan hur långt
decimalindelningen skall fortsättas och hur numreringen
därefter skall ske belyses med följande exempel:
gruppen M 3 omfattar materiel för utförande av
arbetsoperationer och energiomformning. En
undergrupp M 33 kommer att uppta materiel för
alstring och omformning av elenergi utom
roterande maskiner. En undergrupp under denna,
M 334, kommer att omfatta transformatorer,
varav de normala krafttransformatorerna komma
att uppta gruppen M 3343. Här skulle man
givetvis kunna fortsätta decimalindelningen, men då
de därvid tänkbara olika indelningsgrunderna i
stort sett äro likvärdiga skulle, denna lösning bli
mycket ensidig och ej kunna fylla de krav som
det praktiska livet ställer. I stället bör den fort-
M 3 Materiel för utförande av arbetsoperationer och
energiomformning.
M 33 Materiel för alstring och omformning av elenergi
utom roterande maskiner.
M 334 Transformatorer.
M 334 3 Normala krafttransformatorer.
[-Tillverkare-]
{+Till- verkare+} Skenbar effekt ! Låg-
Högspänning spänning Kylning enl. SEN 4 - - -
1 Asea 100 110 1 000 a
2 FSE 150 130 1 500 b
3 El-mekano 200 190 1 700 c
4 Oerlikon 300 220 2 000 d
5 500 260 2 800 e
6 750 380 3 000 f
7 450 3 700
8 500 5 000
9
10
11
M 7 Transportmateriel.
M 71 Cyklar. Hjulmotorfordon, dock ej pansrade.
M 710 Cyklar.
M710—1 Husqvarna. Promenadmodell för herre, 28"
hjul, stum framgaffel osv.
M 710—1.0 Hjul med delar. Axlar och lager.
M 710—1.01 Slang med ventil.
M710—1.011 Ventilhus med ventilgummi.
M 710—1.0111 Ventilgummi.
M 710.0111—3 Ventilgummi till cyklar. Trelleborgs
kvalitet A.
Asea transformator 200 kVA, 3 000/380, självkyld med
olja osv.
Beteckning 1, 3, 6, 6, 3 osv. = M 334 3—58.
Fig. 6. Exempel på koordinattabell eller nyckel för
typi-sering.
Fig. 7. Exempel på punkt- eller "tillbehörs"-numrering.
satta numreringen ske efter en översiktstabell i
koordinatform enligt fig. 6. Här bör anmärkas att
denna tabell är uppställd för att lösa
numreringsfrågan och är som sådan ej direkt nödvändig för
den analytiska standardiseringen men däremot
vid uppställningen och numreringen av
standard-bladen.
I det angivna exemplet har en
Asea-transforma-tor identifierats genom understrykningar i
tabellen. Dess data äro: effekt 220 kVA, omsättning
3 000/380, självkyld med olja osv. Uppställes i
ordning positionen för varje egenskap i resp.
kolumn erhåller alltså denna transformator
koor-dinatbeteckningen 1,3,6,6,3 osv., vilken sedan kan
ersättas med ett löpande strecknummer,
exempelvis — 58, varigenom transformatorn erhåller den
typiserade beteckningen M 3343—58, varvid en
översättningstabell mellan typiseringsnummer
och koordinatbeteckningar, skall finnas och
koor-dinattabellen utgör nyckel till
koordinatbeteck-ningarna. På detta sätt bli registreringsnumren
dessutom avsevärt kortare än om
decimalindelningen skulle fortsättas. Sålunda kan typisering
och identifiering utföras för samtliga kompletta
materielslag.
Punktnumrering
Hur man skall förfara med de ingående
detaljerna framgår av fig. 7. Huvudgruppen M7,
transportmateriel, har en undergrupp M71,
cyklar och opansrade hjulmotorfordon. Av denna
grupp omfattar Ml 10 cyklar. Redan här uppstå
svårigheter att fortsätta decimalindelningen,
varför samma typiseringsmetod som för
transformatorerna tillämpas. En Husqvarna
promenadmodell för herre, 28" hjul, stum framgaffel osv.,
erhåller typnumret M 710—1. Denna underindelas
enligt decimalprincipen i sina huvuddelar, varvid
beteckningen . användes för delarna; .0 betyder
sålunda hjul med delar, axlar och lager. Denna
delgrupp underindelas så att slang med ventil
erhåller beteckningen .01 och ytterligare ventilhus
med ventilgummi .011 och slutligen ventilgummit
.0111. Den kompletta beteckningen för
ventilgummit till denna speciella cykel blir alltså
M 710—1.0111.
Om detta ventilgummi finnes även på en cykel
av annat fabrikat, kan ventilgummit så att säga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
