- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
127

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1945 - Automatisk snabbåterinkoppling, av Åke T Vrethem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 februari 1945

127

Automatisk snabbåterinkoppling

överingeniör Ake T Vrethem, LSTF, Stockholm

Automatisk snabbåterinkoppling av
strömbrytare i kraftnät är ett modernt drifttekniskt
hjälpmedel, avsett att eliminera verkningarna av fel,
t.ex. åskfel eller trädfel, på
högspänningsledning-arna. Den bygger på det förhållandet, att
ledningsfelen i stor utsträckning äro övergående. Vid
t.ex. ett åskfel åstadkommer åskurladdningen,
som i och för sig utspelas på en tid av några
mil-liondels sekunder, ett överslag mellan faserna
eller mellan fas och jord på ledningen. I den
sålunda joniserade överslagsvägen följer en
kortslutningsström, framdriven av driftspänningen.
Om kortslutningsströmmen inom rimlig tid
brytes av linjens strömbrytare, styrd av de
automatiska reläskydden, så hinner den ej göra någon
bestående skada, utan ledningen kan omedelbart
efter utlösningen sättas under spänning igen.
Linjeströmbrytaren kan alltså återinkopplas.

Denna återinkoppling gör man i regel för hand.
Man får därvid inte koppla in alltför raskt efter
ett fel. Kraftavnämarna måste ha viss tid på sig
för att slå ifrån sådana motorer, som stannat eller
nästan stannat och som inte ha automatiska
spän-ningslöshetsskydd. Eljest riskerar man skador på
motorerna och olyckor genom att stillastående
arbetsmaskiner plötsligt sätta i gång. Det
vanligaste intervallet för återinkoppling åtminstone vid
Vattenfallsstyrelsens anläggningar har varit tre
minuter. De övergående linjefelen ha alltså
föranlett treminutersavbrott.

Om nu återinkopplingen automatiseras, ligger
det närmast till hands att även automatiken
kopplar in 3 min efter felet. Denna form av
automatisk återinkoppling förekommer visserligen i
praktiken; den har emellertid föga tekniskt
intresse. Här skall därför uteslutande talas om den
automatiska snabbåteririkopplingen. Vid denna
går man motsatta vägen mot vid
treminutersåter-inkopplingen: i stället för att vänta tills motorerna
hunnit slås ifrån kopplar man in så snabbt att
motorerna över huvud taget inte ha någon
anledning att stanna utan fortsätta att gå som om
ingenting hänt.

Snabbåterinkopplingens princip

Ovanstående har närmast hänfört sig till
automatisk snabbåterinkoppling på radiallinjer, ma-

Sammandrag av föredrag i Svenska
Elektroingenjörsföreningen den 17 november 1944.

DK 621.316.57

tände en motorbelastning, se fig. 1 A. Man kan
också göra snabbåterinkoppling på linjer, som
matas från två håll. I så fall gäller det att koppla
in så snabbt att inte synkronismen mellan de
båda systemen på ömse sidor om linjen går
förlorad; detta är naturligtvis enklare om linjen
ingår i en sling- eller dubbellinje, fig. 1 B, än om
linjen är en enkel förbindelselinje mellan två
kraftsystem, fig. 1 G.

Fig. 2 visar tidsförloppet vid återinkoppling på
en radiallinje. Före kortslutningen ligger
strömbrytaren till och det automatiska skyddsreläet
ligger i viloläge. Vid kortslutningen reagerar
reläskyddet och sluter sin kontakt efter en viss tid,
relätiden. Strömbrytaren får utlösningsimpuls
och går ifrån efter en viss tid, bryttiden. Det
spänningslösa intervallet vidtar och därefter kopplas
brytaren åter in. Om felet då har försvunnit
förblir brytaren inkopplad, i annat fall kopplas den
återigen ur av reläskyddet. Summan av relätid
och bryttid kallas lämpligen för kortslutningstid,
summan av kortslutningstid och spänningslösa
intervallet kallas störningstid.

Det spänningslösa intervallet måste vara så
långt, att ljusbågsvägen ute vid felet hinner
avjoniseras. Den sammanlagda störningstiden måste
vara så kort, att motorerna hos abonnenten kunna
utan skadlig överbelastning gå upp i normalt
varvtal när spänningen återkommer.
Kortslutningstiden måste vara kort för att skadan i
felstället skall bli så liten som möjligt och för att
i ljusbågsvägen ej skall hinna bildas alltför myc-

Fig. 1. Exempel på olika linjetyper för snabbåterinkoppling;
A radiallinje, B slinglinje, C enkel förbindelselinje mellan
kraftverk, Å återinkopplingsdon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free