Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1945 - Tillverkning av smörjolja ur trätjära, av Guy S:son Frey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
TEKNISK TIDSKRIFT’
5yro- "C
Fig. 3. Destillation au 4 000 kg dalbränd tjära.
därav att ett smältbart, ej koksartat beck
eftersträvas. Det visar sig emellertid att smörjoljan
lätt får för hög retenhalt och därför en
otillfredsställande köldbeständighet. Med anledning härav
undersöktes möjligheten att sänka temperaturen
under smörjoljeavdrivningen. I stället för att
tillgripa destillation i vakuum eller med överhettad
vattenånga funno vi den enklare och billigare
utvägen att låta de vid krackningen bildade
okondenserbara gaserna cirkulera. Härigenom sänktes
destillationskurvan 20 à 25° (den streckade linjen
på fig. 3). Denna relativt obetydliga sänkning
visade sig ha önskad effekt, i det att oljans
köldbeständighet sedermera varit tillfredsställande.
Genom den skonsammare behandlingen av
tjäran höjdes syratalet hos smörjoljedestillatet från
i genomsnitt 4 till 8 samt jodtalet från 35 till 42.
Några olägenheter synas härigenom icke ha
uppstått.
Destillationen sker i direkteldade pannor med
charger om ca 10 ton tjära. Sedan vatten och
lättolja avdrivits och temperaturen i tjäran stigit till
300°, vidtar en krackningsperiod utan ytterligare
eldning under 12 timmar, varefter
gascirkulationen startas och smörjoljefraktionen avdrives.
Totalt tas 70 % destillat, inklusive nativt och
bildat vatten, vilket ger ett beck med en
genomsnittlig mjukningspunkt av ca 90°.
Fig. 4 återger ett kopplingsschema över
apparaturen. Gascirkulationen ställer givetvis
särskilda krav på effektiv kylning och
"Entnebe-lung" av destillationsgaserna men är i övrigt icke
svårhanterlig. Ur många synpunkter är närvaron
av luft mindre lämplig, varför ett vakuumrelä
apterats, som omedelbart avbryter
gascirkulationen om vakuum skulle uppstå i systemet.
Apparaturen är helt av järn (kylarna av
gjutjärn) vilket givetvis innebär korrosion. Vi anse
emellertid att denna olägenhet icke motiverar en
övergång till syrafast apparatur. Tillgänglig ehuru
otillräcklig erfarenhet tyder på att man kan räkna
med en livslängd hos pannorna motsvarande
destillation av ca 700 t tjära och en kostnad av ca
9 kr/t.
Fig. 4. Destillationsapparatur.
D destillationspanna 10 m3, K± huvudkylare, c
cyklon-skiljare, F förlag, K? gaskylare, S skiljare, V vattenlås,
Ko kompressor, T utjämningskärl, R vakuumrelä.
Det förefaller kanske vid första påseendet som
om det här skisserade förfarandet skulle arbeta i
frånvaro av katalysatorer. Man får emellertid
komma ihåg att tjäran genomgående innehåller
järnsalter, och att järnhalten ytterligare ökas
genom korrosion av apparaturen. Sannolikt är
detta icke utan inflytande på krackningsförloppet.
Det kan nämnas att man i Finland (där
hithörande problem bearbetats, ehuru hittills i
mindre omfattning) arbetat med extra tillsatser av
järn eller järnoxid i beaktansvärda mängder för
att underlätta krackningen.
Utbytesfrågor
Det genomsnittliga utbytet vid bearbetning enligt
ovan av 800 t töretjära återfinnes i tabell 2.
Utbytet torde siffermässigt stämma rätt väl överens
med resultatet från andra destillationsverk.
Härtill må emellertid påpekas att det erhållna
smörjoljedestillatet i sin helhet har tillfredsställande
köldbeständighet, och att man alltså icke är
nödsakad att avskilja en särskild retenfraktion under
destillationens senare stadier. Resultatet kan
därför betecknas som relativt gynnsamt.
Eftersom man här i huvudsak varit bunden vid
befintlig apparatur, som anpassats efter men ej
konstruerats för den förelagda uppgiften, är det
givet att det angivna utbytet icke utgör ett
teoretiskt maximum. Hur stort kan då utbytet bli
under gynnsammast tänkbara förhållanden?
Professor Nils Hellström har, till underlag för en
approximativ beräkning, välvilligt meddelat mig
vissa resultat från en pågående undersökning av
ett antal representativa genomsnittsprov på
töretjära. Tankegången framgår av tabell 3.
Utgångsmaterialet är vattenfri töretjära med 75 %
grund-tjära. Dessa 75 % innefatta 10 % högmolekylära,
icke petroleumeterlösliga beckämnen. I återståen-
Tabell 2. Genomsnittligt utbyte vid destillation av ca 800 t
töretjära.
vatten lättolja smörjolja TO beck förlust
% av
vattenfri tjära ... (9,0) 23,3 39,2 25,2 12,3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
