Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1945 - Användning av tjärsmörjoljor, av Evert Norlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
TEKNISK TIDSKRIFT’
I de mörka smörjoljorna ingå oraffinerade
destillat såväl av mineraloljor som tjärsmörjoljor.
Ljusa maskinoljor, motorsmörjoljor och
konsi-stensfett äro blandade av i olika grad raffinerade
mineraloljor med helraffinat av tjäroljor utom
motorolja F 8, vari ingår halvraffinat. I borrolja
ingår även raffinerad spindelolja jämte
tjärolje-raffinat.
Om hänsyn tas till den sannolika förbrukningen
av de i förteckningen upptagna smörjoljorna och
fetterna, beräknas en genomsnittlig inblandning
av ca 40 % tjäroljor i standardoljorna.
Emellertid tilldelas oblandade mineraloljor fortfarande i
sådana fall, då tjärsmörjoljeblandningar icke
säkert kunna begagnas. Sålunda användas
oblandade mineraloljor för smörjning av ångcylindrar,
växellådor, ångturbiner med större
cirkulationssystem samt för lager och smörjställen, som
utsättas för höga temperaturer eller för stark kyla.
Dessutom användas oblandade smörjoljor för
system, i vilka vatten kan intränga, t.ex.
regulatorer och andra anordningar, i
vattenkraftstationer och i sjöångmaskiner. Detta gör, att
tjärsmörjoljor av olika slag i genomsnitt utgöra ungefär
25 % av den nuvarande totalförbrukningen av
smörjmedel. Uppgift om dennas storlek kan av
lättförklarliga skäl nu icke meddelas, men
behovet av tjärsmörjoljor är så stort, att hela
produktionen av stubbugnstjära måste tas i anspråk
för smörjoljetillverkningen.
Skifferoljor
En annan synnerligen beaktansvärd tillgång
för framställning av smörjoljor är
skifferråoljan. Denna har provdestillerats såväl i
laboratorieskala som halvstor skala. Därvid erhöllos
jämte fördestillat, lämpligt som motorbränsle,
även smörjoljefraktioner, motsvarande
spindelolja och tunn maskinolja. Ett prov på
maskin-oljefraktionen hade följande egenskaper:
specifik vikt ..........................................1,009
viskositet viel 50°C, Vk........................35 cSt
syratal ....................................................1,3
jodtal ......................................................43
stelningspunkt ......................................— 15°C
Smörjoljefraktionen har liksom tjärsmörjoljorna
provats med ganska gott resultat i praktiken.
Emellertid synes tjärsmörjoljan i flera avseenden
vara överlägsen skifferoljan; den förra är ju bl.a.
svavelfri, under det att skifferoljan har en
besvärande halt svavel, vars avlägsnande erfordrar
särskild behandling. Arbeten pågå emellertid att ur
skifferolja framställa smörjoljor med avsevärt
förbättrade egenskaper. Om kriget skulle dra ut
längre än beräknat, och om avspärrning av
smörjoljetillförsel göres både från USA och
kontinenten, kommer frågan om ökad inhemsk
tillverkning av smörjoljor att bli aktuell och kräva
brådskande lösning.
Forskning rörande tjärsmörjoljor
Det är intet tvivel om, att tjärsmörjoljorna
särskilt under krigets senare år varit av mycket stor
betydelse för vår smörjoljeförsörjning. Det kan
därför vara riktigt att påminna om dem, som
gjort en värdefull insats i fråga om
tjärsmörjolje-tillverkningens tillkomst och utveckling. Mot
slutet av förra världskriget utexperimenterade
ingenjörerna Alexanderson, Molin och Schröder pa
Statens Järnvägars laboratorium en
tryckdestilla-tions- eller krackningsmetod för framställning av
smörjolja ur töretjära. Försök gjordes sedermera
hos firman Wahlén & Block, där ingenjör Knuts
son tog verksam del i arbetet på att få metoden
användbar i fàbriksskala. En
destillationsanlägg-ning kom sedan i gång vid Liljeholmens
Stearinfabrik, där en ganska avsevärd mängd
tjärsmörj-olja framställdes för Statens Järnvägars räkning
i början av år 1918, men vid krigets slut nedlades
tillverkningen.
Det nu pågående kriget nödvändiggjorde snart,
att frågan om produktion av smörjoljor ur
inhemska råmaterial måste upptas till behandling.
Därför tillsattes i november 1940 ett
smörjoljeutskott på uppdrag av
Ingeniörsvetenskapsaka-demien och Industrikommissionen. Detta består
av herrar Bristedt (ordförande), Frey, Hellström,
Knutsson, Molin och Norlin. Vid AB Joh. Olssons
Tekniska Fabrik utförde dr Frey med
utgångspunkt från 1917—1918 års erfarenheter ett
forskningsarbete, varvid tjärsmörjoljedestillat
framställdes i halvstor skala ur dalbränd tjära och
stubbugnstjära. Metod och apparatur för
fabriksmässig tillverkning utexperimenterades sedan på
basis av vid dessa undersökningar erhållna
resultat.
På lika sätt utexperimenterades av disponent
Gärdin och civilingenjör Ohlson vid Liljeholmens
Stearinfabriks AB metoder och apparatur för
kläckning av töretjära. Dessutom framställdes
först vid Liljeholmens Stearinfabrik väl
raffinerade smörjoljor ur tjäroljedestillatet.
Båda dessa fabriker hade emellertid begränsad
kapacitet. Då det gällde att snabbt få till stånd
en storproduktion var endast Nynäshamns
Oljeraffinaderi rustat för att genomföra en
tillverkning i tillräcklig omfattning. De helt förvisso
svåra tekniska problem, som därvid framkommit,
ha lösts genom ett synnerligen mödosamt
arbete av disponent Ägren och hans medarbetare.
Att smörjningsproblemet under kriget icke berett
industrin och det allmänna så stora svårigheter
som under förra världskriget får nog även
tillskrivas det utmärkta administrativa arbete, som
utförts inom Industrikommissionen, inte minst av
Smörjoljebyråns chef direktör Bristedt.
Till sist torde böra nämnas, att under
smörjoljeutskottets ledning och med bidrag av Statens
Tekniska Forskningsråd för närvarande pågår en
forskning för att utröna töretjärans, trätjäre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
