Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1945 - Användning av tjärsmörjoljor, av Evert Norlin - Diskussion, av Bertil Knutson, Halvard Liander, Torsten Montelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1945
163
destillatens och raffinatens egenskaper och
sammansättning för att kunna arkivera och bevara
den nu vunna erfarenheten om tjärsmörjoljorna
och eventuellt få fram rön, som möjliggöra deras
förbättring.
Diskussion
Ingenjör Bertil Knutson: På IVA:s laboratorium har
Wahlén & Block sedan ca ett år tillbaka utfört olika
undersökningar över smörjoljor och härdoljor, och bl.a.
ha undersökningar utförts över mineral- och
tjärsmörj-oljors beständighet mot oxidation, med och utan tillsats
av organiska järnföreningar.
Undersökningarna ha utförts av civilingenjör Bent Levy,
enligt en metod, som är utarbetad av Continental Oil Co.
(Ind. Engng Chem. mars 1941). Metoden är en
modifikation av Moureau och Dufraisses välkända metod. De
amerikanska undersökningarna äro utförda vid en temperatur
av 175°C. Levy har i allmänhet utfört sina
undersökningar vid 100°C. Med metoden bestämmes oljornas
oxidationsbeständighet genom mätning av
syrgasabsorptio-nen tills denna blivit konstant. Tiden i minuter, som åtgår
härför, benämnes induktionstiden.
En sammanställning av resultaten från de
undersökningar, som hittills utförts, visar att tjärsmörjoljorna
befunnits bättre med avseende på oxidationsbeständigheten än
animaliska och vegetabiliska oljor, men sämre än
raffinerade mineralsmörjoljor. Oxidationsbeständigheten hos
oljorna kan avsevärt förbättras genom tillsats av
inhibi-torer. Oxidationsprov böra för att vara av värde företas
i närvaro av järnföreningar.
Det har nämligen konstaterats, att spår av organiska
järnföreningar, 0,1 % naftensyrat järn, har en
synnerligen skadlig inverkan på mineral- och tjärsmörjoljors
oxidationsbeständighet, vilket förhållande är av mycket
stor betydelse vid oljornas användning i praktiken.
Resultaten av tjärsmörjoljornas praktiska användning ha
varit fullt tillfredsställande, då oljorna använts på
föreskrivet sätt, enligt Industrikommissionens Meddelande 285.
Vi ha t.ex. levererat en sådan olja, benämnd 44K, till
svarvar och snabbsvarvar inom den mekaniska industrin.
RTO Light har levererats som trycksmörjolja för
hydrauliska system. Samma oljekvalitet användes sedan
några månader tillbaka vid Trollhätte kraftverk och vid Näs
kraftstation, utan anmärkning, för smörjning av
turbin-och generatorlager. Någon temperaturstegring i lagren har
ej konstaterats.
De med raffinerad tjärsmörjolja blandade motoroljorna
ha också givit fullt tillfredsställande resultat.
De flesta stora företag ha ordnat med kontinuerlig rening
av smörjoljor. Jag har haft tillfälle undersöka använda
smörjoljor från olika maskiner inom verkstadsindustrin.
Oljorna äro vanligen förorenade av järn, järnoxid och
spår av vatten. Då dessa föroreningar ackumuleras i oljan
uppstå organiska järnföreningar (järntvålar) som starkt
nedsätta oljornas oxidationsbeständighet. I samarbete med
Atlas Diesel ha vi företagit undersökning av automatolja,
tillvaratagen från spåncentrifuger. Vi ha konstaterat, att
dylik olja ofta innehåller finfördelat järn och
järnföreningar och att oljan bör renas noga innan den återföres
till systemet, göres icke detta, slitas maskinerna och
verktygen i hög grad och oljornas oxidationsbeständighet
minskas genom de närvarande föroreningarnas katalytiska
verkan.
Överingenjör Halvard Liander: Det är nu över ett år
sedan tjärolja började användas som smörjolja vid Asea.
Vi ha försökt den blandning av tjärolja och
mineralsmörjolja, som betecknats 50 TO. Redan den mörka färgen och
den fräna lukten äro ägnade att väcka misstroende, och
det är möjligt, att dessa egenskaper, som ju i och för sig
inte ha något med smörjningsförmågan att göra, kunna
ha inverkat på omdömena om oljans användbarhet. Vi
gingo emellertid mycket försiktigt till väga vid
introduktionen av denna smörjolja i verkstäderna och
rekommenderade, att den till att börja med endast skulle provas i
vanliga glidlager och för robustare maskiner, dvs. för den
vanliga smörjningen med handkanna.
Erfarenheterna ha varit rätt skiftande, men i stort sett
torde man nog kunna säga, att 50 TO är användbar i
enklare lager, där temperaturen är måttlig. På ett par håll
har man dock haft så nedslående erfarenheter i form av
beckning, att man inte vågat använda oljan alls i
fortsättningen.
De smörjoljeblandningar, som framställts på bas av
raffinerad tjärsmörjolja, och som betecknats RTO, röjde
knappast sitt ursprung annat än genom den svaga
tjär-lukten, och med ledning av de relativt gynnsamma
erfarenheter vi haft med 50 TO, vågade vi försöket att införa
dessa oljor utan att på förhand underrätta om att de
voro uppblandade med tjärolja. Naturligtvis gjordes först
en grundlig laboratorieundersökning, och denna visade,
att oljorna måste anses som rätt hyggliga. De skilde sig
från rena mineraloljor främst genom viskositetens starka
temperaturberoende och sämre oxidationsbeständighet.
Dessa oljeblandningar ha nu använts i snart ett halvt år,
och vid en rundfråga i verkstäderna om erfarenheterna
därmed visade det sig, att dessa på något undantag när
voro goda. I allmänhet hade man inte märkt någon
skillnad alls från tidigare använd olja, ja, på sina håll var
man t.o.m. av den uppfattningen, att man fortfarande
smorde med originalolja. I vissa dyra schweiziska
gigg-borrmaskiner och liknande maskiner för precisionsarbete
har dock en tendens till beckning iakttagits och även ett
anflog på blanka metalldelar, som man tydde som
begynnande korrosion. Eftersom dessa maskiner för
närvarande äro oersättliga, ha vi för avsikt att där återgå till ren
mineralsmörjolja. Oblandad mineralsmörjolja använda vi
[-Mineralolja-]
{+Mineral- olja+} Teresso 52 RTO Light 50 TO
Specifik vikt, 20°C...... 0,869 0,970 0,973
Viskositet, 20°C...... cSt 197 202 185
50°C...... cSt 42 27 34
Viskositetskonstant enl. Walther .............. 3,4 4,9 4,8
Köldpunkt........... °C —17 à .— 18 à — 14 à
-18 — 21 — 17
Flampunkt,
Pensky-Mar-tens ............... °C 228 165 137
Brännpunkt, Pensky-Mar- 265 205 200
Neutralisationstal
mg KOH/g 0,03 0,24 3,0
Förtvålningstal mg KOH/g 0,3 2,5 8,0
Tjärbildningstal enl.
Kiessling ................ % 0,03 4,5 9,3
Egenskaper hos olja och oxidationsprodukter efter oxidation enl. Kiessling
Neutralisationstal (olja + + siam) .... mg KOH/g 0,11 2,5 7,0
I normalbensin olöst olje- 0,03 1,6 6,2
Neutralisationstal för ovanstående oljeslam, mg KOH/g 0,3 45 32
Syror, lösta i den från oljeslam befriade oljan, mg KOH/g 0,12 1,8 4,7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
