Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1945 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Svenska Elektroingenjörsföreningen, av Mm - Tekniska Samfundets avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst, av D M - Tekniska Förbundet i Borås, av Nm - Personnotiser - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
TEKNISK TIDSKRIFT’
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträdde fredagen den 17
november 1944. Ordföranden, professor
Fredrik Dahlgren, höll en kort
parenta-tion över Arvid Lindström, nestorn inom
svenskt elektromaskinbygge, som hade
avlidit den 25 oktober. Nya medlemmar
blevo fil. lic. H Högberg,
kommendörkapten E Sundblad och civilingenjör J
A Andersson.
Till styrelse för år 1945 valdes hrr
H Alexandersson (ordförande), B
Hansson och Å Vrethem (vice ordförande),
S Öberg, S Kåell (sekreterare), C Palm
(ceremonimästare), E Ternström, G
Wästberg, P Hammar, H Månsson, Å
Strandén och G Rydbeck ; klubbmästare
blev E Munck av Rosenschöld. Till
representanter i STF:s styrelse valdes hrr
A Vrethem och B Hansson med S Öberg
som suppleant, och i biblioteksnämnden
hrr S Kåell och E Malmgren.
Under Dagens Eko lämnade
civilingenjör S Ryman en kort beskrivning av
Järpströmmens Kraftverk, som tagits i
drift i början av november. Ett referat
har införts i Tekn. T. 1945 s. 138.
Dagens huvudföredrag hölls av
överingenjör Å Vrethem, som talade om
"Automatisk återinkoppling av
strömbrytare i kraftnät". Föredraget har
publicerats i Tekn. Tidskrift 1945 s. 127. Mm
Tekniska Samfundets
avdelning-för väg- och vattenbyggnadskonst
sammanträdde den 27 november 1944
under ordförandeskap av civilingenjör
S Askling.
Till funktionärer för 1945 omvaldes hrr
S Askling (ordförande), F Persson (vice
ordförande), D Magnusson
(sekreterare), P-O Nyströmer (klubbmästare),
Z von Hall och T Hultin.
Kapten Carl Bjuke vid Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen höll ett av
ljusbilder illustrerat föredrag om
"Fiskehamnar på Västkusten". Västkustfisket
har under de senaste årtiondena
undergått en revolutionerande omvälvning.
Helt andra fordringar än förr ställas
härigenom på fiskehamnarnas
utformning och utrustning. Staten har nedlagt
stora kostnader härpå, men mycket
återstår ännu att göra, och ett stort
byggnadsprogram för de närmaste åren är
uppgjort. Stora utvidgningar krävas bl.a.
för fiskelägena vid öckerö, Hönö-Klåva
och Gravarne.
Fiskehamnarnas utformning och
utförande variera högst avsevärt med de
lokala förhållandena. En del hamnar
äro lämpliga att anlägga i torrhet inom
fångdamm. Vågbrytare göras mestadels
av sprängsten men ibland av
betong-kasuner eller andra konstruktioner osv.
En så unik anläggning som flytande
vågbrytare har kommit till utförande
vid Lysekil. På grund av stort
vattendjup på platsen kunde en fast
vågbrytare icke göras till rimlig kostnad utan
ersattes av två 60 m långa och 5 m
djupa betongpontoner. Dessa
tillverkades i torrdocka och bogserades till
platsen, där de förankrades med 18 t tunga
betongankare.
Betongöverbyggnaderna för kajer och
bryggor utföras i allt större
utsträckning av förhandsgjutna betongelement.
Dessa äro standardiserade och tillverkas
centralt vid Mollösund samt levereras
montagefärdiga till
hamnbyggnadsplatserna. Härigenom vinnas många
fördelar. Standarddelarna kunna
serietillver-kas på förhand under gynnsam årstid
och sändas till byggnadsplatsen i rätt
ordning och antal just när de behövas.
På byggnadsplatserna bortfaller den
ofta icke lätta uppgiften att bereda
utrymme för upplag av virke, sand och
makadam, betongstation m.m. Central
betongtillverkning underlättar kontrollen
och ger bättre möjlighet till betong av
hög kvalitet. Tillverkningen utföres av
specialtrimmade arbetare under ledning
av ingenjörer, som utbildats till
betongspecialister. Höga betongbalkar gjutas
på lågkant, armeringen tillverkas i
ar-meringsställningar, formarna kunna
användas upprepade gånger osv.
Med hjälp av en travers på spår lastas
de montagefärdiga balkarna och
däcksplattorna i pråmar och transporteras till
byggnadsplatsen. Här lyfter en
ponton-kran balkarna direkt från pråmen till
de färdiga pelarstöden.
Huvudbalkarna äro 12 m långa och
1,2 m höga samt utbildade som
betongfackverk. Balkvikten är ca 7,5 t.
Däcksplattorna äro 5 m långa och 1 m breda.
Även stödbalkarna äro förhandsgjutna.
Montaget av kajerna går ganska fort.
Endast gjutningen av tvärbalkarna över
pelarstöden och hopgjutningen av
däcksplattorna göras på platsen. När
fiskarena på Hyppeln, där dessa kajer först
kommo till utförande, gåvo sig ut på
fiske en morgon sågo de endast några
pelare över vattnet. När de kommo
tillbaka på kvällen kunde de lägga till vid
en 24 m lång kaj. Många hundra meter
kaj av denna typ ha anlagts under de
senaste två åren.
Efter sammanträdet serverades supé.
Vid kaffet visade kapten Bjuke en film
över tillverkningen av den flytande
vågbrytaren och dess verkningssätt i storm.
D M
Tekniska Förbundet i Borås
sammanträdde den 1 december 1944 på
Stadshotellet i Borås under ordförandeskap av
överingenjör C F Bobeck och i närvaro
av ett 70-tal medlemmar och gäster.
Till ordförande för år 1945 omvaldes
överingenjör C F Bobeck. Av övriga
styrelseledamöter omvaldes hrr O
Wikström, H Nordström, S Cederwall, E
Frendelius och R Sondén samt nyvaldes
S Löfgren efter S Kjellstrand, som
undanbett återval.
Professor Herman Nilsson-Ehle, Lund,
höll därefter ett med ljusbilder
illustrerat föredrag om "Efterforskning och
framställning av träd med ökat
kromo-somtal och ökad produktionsförmåga".
På ett synnerligen medryckande sätt
beskrev tal. sina egna och andra
personers mer eller mindre slumpartade
upptäckter av högkromosomiga träd ute
i naturen, främst jättebjörkar och
-aspar, samt det arbete han utfört för
uppodling av jätteträd i stor skala. De
resultat, vartill tal. redan kommit,
berättiga till högt ställda förväntningar
för framtiden.
Vid den efterföljande supén förevisade
jaktvårdskonsulenten major A Melinder,
Ulricehamn, den instruktiva och vackra
färgfilmen "Jaktåret". Nm
Personnotiser
Födelsedagar
Civilingenjör Einar ThunE, Stockholm,
60 år den 19 februari.
Ingenjör Per Pettersson, Stockholm, 60
år den 22 februari,
överingenjör G H Hultman, Stockholm,
70 år den 25 februari.
Professor em. C E L Hubendick,
Storängen, 70 år den 26 februari.
Kommerseråd Ragnar Sohlman,
Stockholm, 75 år den 26 februari.
Direktör Anders Graab, Jönköping, 50
år den 27 februari.
Civilingenjör Ivar Thorfinn, Lund, 50
år den 28 februari.
Civilingenjör Philip Wenning, Hofors,
50 år den 3 mars.
Bergsingenjör Gunnar Hult, Stockholm,
50 år den 4 mars.
In memoriam
Bergsingenjör C Gustaf E Dahlgren,
f. 1880, d. den 2 januari 1945.
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträder måndagen den 12
februari 1945 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden.
— 2. "Bergsprängningsproblem",
föredrag av dr-ingenjör K H FrænkEL. —
3. "Bergborrning med hårdmetallskär",
kort meddelande av bergsingenjör Erik
Ryd. — Supé och samkväm.
Kemi och Bergsvetenskap inbjudes.
Mekanik sammanträder tisdagen den
13 februari 1945 kl. 17.45. 1.
Föreningsärenden. — 2. M-eko. — 3. Föredrag av
civilingenjörerna Bertix, Hagström och
Birger Norsell: "Kegums Kraftverk —
några mekaniskt intressanta
anläggnings det al jer." — Middag (omkring kl.
19.30).
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträder fredagen den 16
februari 1945 kl. 19.30. 1.
Föreningsärenden. — 2. Styrelsens och revisorernas
årsberättelser. — 3. Dagens eko. —
4. "Elektrisk svetsning", föredrag av
ingenjör Evert Byxjn. — Supé och
samkväm.
Tekniska Fysikers Förening
sammanträder tisdagen den 20 februari 1945
kl. 19.30. Föredrag av docent B
Kullenberg, Göteborg, "Några oceanografiska
problem och metoder". — Supé.
Ordinarie allmänt sammanträde
hålles onsdagen den 21 februari 1944 kl.
19.30. Föredrag av diplomingenjör R
Hernberg, Helsingfors: "Den
rustningsindustriella maskinkapacitetens
utnyttjande i den fredstida produktionens
tjänst." — Supé och samkväm med
underhållning.
Kurs för skyddsrumsbyggare
anordnas på Statens Hantverksinstitut den
22—24 februari. Kursen omfattar
civilförsvarslagen, skyddsrumsbestämmelser,
brandföreskrifter, bombverkan samt
planlösning och byggnad av skyddsrum.
Kursavgiften är 20 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
