Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 17 februari 1945 - Exempel på användningen av hydrauliska motorer, av Carl Fr. Jacobsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
TEKNISK TIDSKRIFT’
Fig. 3. Schematisk installationsritning för
hydrauliskt drivna nitrercentrifuger.
alla förhållanden begränsat till maximalt 900 r/m,
varför någon risk för rusning icke finns. Vidare
är anläggningen så dimensionerad, att man t.ex.
kan köra en av centrifugerna med låg hastighet
samtidigt som två centrifuger köras med den
högre hastigheten, under det att t.ex. den fjärde
centrifugen står stilla för fyllning eller
tömning. Manövreringen är synnerligen enkel, då
man endast har att ställa manöverventilens spak
i sina tre olika lägen. Spaken är för övrigt
placerad på rätt stort avstånd från centrifugen på
grund av den explosionsfara, som trots frånvaron
av motorer och remtransmissioner dock existerar.
Diagrammet, fig. 4, visar accelerations- och
bromsprov med en hydrauliskt driven
nitrercentri-fug. Som synes är accelerationskurvan mycket
jämn och fortfarighetstillståndet, som i detta fallet
ligger vid 850 r/m, uppnås efter 120 s.
Accelerationstiden kan regleras genom justering av en
överströmningsventil, då nämligen oljetrycket i
systemet och Imo-motorns vridmoment äro
direkt proportionella mot varandra. Det erforderliga
vridmomentet är givetvis störst i starten, och som
framgår av kurvan för oljetrycket, faller detta
i samma takt som centrifugens varvtal stiger. Av
bromskurvan framgår, att centrifugen stannar
80 s efter det att manöverventilen ställts i stoppläge.
Som tidigare nämnts går centrifugen åt olika håll
vid låg och hög hastighet, varför man genom att
inkoppla den mindre pumpen, när centrifugen
bromsas från hög hastighet, kan erhålla en
förstärkt bromsverkan så att bromstiden nedbringas
till 45 s. Som jämförelse kan nämnas, att man
tack vare den hydrauliska driftens fördelaktiga
accelerations- och bromsegenskaper kunnat
väsentligt höja en nitreranläggnings
produktionsförmåga. Sålunda nitrerar man numera på samma
tid lika stor mängd gods i två hydrauliskt drivna
med den mindre pumpen eller med den större
pumpen. Med den mindre pumpen kopplad till
motorn erhåller centrifugen den låga
hastigheten 20 r/m och med motorn ansluten till den
större pumpen erhålles hastigheten 900 r/m.
Oljeströmmen kopplas i manöverventilen så att
centrifugen vid låg hastighet går motsols, medan den
vid den höga hastigheten går medsols.
Manöver-ventilen har dessutom ett tredje läge för stopp.
När ventilspaken ställes i detta stoppläge och
centrifugen är i gång, börjar motorn att fungera
som pump och driver fram oljan i rörledningen.
Genom att då strypa i avloppsledningen med en
speciell bromsventil, som är sammanbyggd med
manöverventilen, erhåller man hydraulisk
broms-ning av centrifugen.
Anläggningen är utförd så att motorerna arbeta
hydrauliskt seriekopplade och då pumpen icke
kan ge mera än en fixerad oljemängd per
tidsenhet, är därför också motorernas varvtal under
Fig. 4. Accelerations- och bromsprov med hydrauliskt
driven nitrercentrifug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
