Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 17 februari 1945 - En miniatyrångmaskin, av Henrik Enghoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
TEKNISK TIDSKRIFT’
Fig. 14.
Oljefördelnings-aggregatet, monterat på
cylinder slidblocket.
andra ord vid beräkningarna antagit, att trycket på
kolvens hindersida är något högre än atmosfärstrycket. Det är
självklart, att detta måste inverka på de teoretiskt
konstruerade indikatordiagrammen.
Vid konstruktionen av dessa, fig. 8, har jag,
ursprungligen utgått från Zeuners diagram och beräknat
slidcirk-larnas koordinator vid olika inställningar av tärningen,
alltså vid olika avstånd mellan tärningens och kulissens
mittpunkter. Jag har emellertid senare funnit för gott att
på bas av en grafisk konstruktion i skala 3 : 1 upprätta
fullständiga diagram över slidrörelsen i förhållande till
kolvrörelsen och att lägga dessa till grund för
konstruktionen av ett diagram, fig. 9, över sambandet mellan
kulisstärningens inställning och fyllnadsgraden och därmed
av indikatordiagrammen. Vid 10 at ö har jag räknat med
ett admissionstryck av 10,5 at. Såsom framgår av fig. 10
har jag vidare antagit, att detta tryck vid tillstrypningen av
ångmunnen mot slutet av fulltrycksperioden sjunker till
9,5 at. Det är alltså detta värde, som ligger till grund för be-
Fig. 15. Frontbild au ångmaskinen med, uppifrån räknat,
oljeseparator, pådragsventil, oljefördelare och slidreglering.
räkningen av expansionskurvan i enlighet med Boyle—
Mariottes lag. Fig. 10 visar oss dess utseende vid några olika
fyllnadsgrader. På expansionen följer
förutströmningsperio-den. Under denna sjunker trycket ned till det värde, som det
sedan bibehåller under utströmningsperioden, alltså ända
till dess avloppet strypes och kompressionen börjar. Det
har redan framhållits, att man under utströmningsperioden
tack vare avloppsångans kondensering teoretiskt kan
förvänta ett visst undertryck, men också att det är osäkert,
huru stort trycket i verkligheten blir. Under vissa
betingelser torde mottrycket på kolvens hindersida t.o.m. kunna
bli något större än atmosfärstrycket; för den skull har,
såsom synes av diagrammet, värdet på mottrycket fixerats
till 1,3 at. Detta förefaller kanske alltför pessimistiskt, men
vi få icke glömma, att beräkningarna gälla en
miniatyrångmaskin, hos vilken ångkanaler och avloppsrör ur
strömningssynpunkt måste framstå såsom relativt trånga.
Tillståndsförändringen under kompressionsfasen kan
betraktas såsom adiabatisk, om också icke i detta ords
egentliga bemärkelse. Isoleringen av cylindrarna är nämligen
så god, att det endast torde vara en relativt ringa del av
kompressionsvärmet, som avledes. I enlighet därmed har
jag vid beräkning av kompressionstrycken utgått från
Poissons formel p ’ V- = konstant; värdet på exponenten
x har dock reducerats från 1,28 till 1,2—1,1, men det kan
ifrågasättas, om den icke på grund av värmevandring i
godset skulle reduceras ytterligare.
Av diagrammet, fig. 10, framgår att kompressionskurvan
vid samtliga undersökta fyllnadsgrader omärkligt övergår
i förinströmningskurvan. Givetvis blir förhållandet ett
annat, om admissionstrycket sänkes, så att det blir lägre
än kompressionstrycket.
Kondensoraggregatet, fig. 11, består av sex
parallellkopplade rörspiraler och en central kondenseringscylinder, vilka
äro nedsänkta i ett kärl med kylvatten. Avloppsångan
ledes från maskinen via en oljeseparator genom kamfläns-
Fig. 16. Detaljbild: lubrikator, varvräknare och pumpar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
