Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 24 februari 1945 - Ragnar Östberg †, av Erik Lallerstedt - Anslag till byggnadsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
TEKNISK TIDSKRIFT’
Ragnar Östberg †
Ragnar Östberg var i sin krafts dagar ett huvud
högre än alla, jag avser då ej blott arkitekter.
Gudi lov var han ej heller lik alla andra.
Östberg var kanske i många avseenden Sveriges
största monumentalt skapande konstnär. Det
strålar glans, konstnärlig fest och manlig kraft kring
det mesta han utfört, men han kunde även göra
de älskvärdaste och korrektaste resestudier, små
konstverk utförda med liten spetsig blyertspenna;
han skrev även de mest förtjusande resebrev.
Han var ett geni, men han hade kämpat sig
till det.
En arkitekt bör vara en kraftkarl, konstnär, tek- „
niker, humanist och socialt kännande. Östberg
var först och främst kraftkarl och så var han i
högsta grad konstnär.
Gebers villa i Diplomatstaden sätter jag högst
av alla Östbergs skapelser, dvs. man måste då
tänka sig byggnaden kysk, innan den blivit
bemängd med ovidkommande lös utstyrsel.
Byggnaden är ett personligt konstverk utan nämnvärd
utsmyckning, nästan befriad från inhemsk eller
utländsk stilarkitektur. Huset skulle kunna ge
uppslaget till framtidens arkitektur. En bostad om
rum och kök kan skapas med liknande
intentioner och ambition som detta rikemanshus.
Man tänke sig Stadshuset och Gebers villa;
rådhuset här och Röhsska Museets byggnad i
Göteborg som traditionsbildande förebilder; vidare
måste man förutsätta att de historiska stilarnas
herravälde, som ju redan är fallet, upphört, men
konstnärligheten, anden och kraften varit kvar,
då hade Östberg ej blivit slutet på en epok inom
arkitekturhistorien, men väl början.
Östberg ställer sig genom sitt konstnärskap och
striden för skönheten på piedestal; han gjorde
rätt. De som söka slå bort den piedestalen under
honom och andra handla i förvillelse och skada
all vår arkitektur.
För att visa Östbergs skrivsätt och den starke
mannens skönhetstörst och glada humor ävensom
för att visa hans livsglädje i kontrast mot dödens
allvar må han själv få tala genom citat ur ett
hans brev, jag vet ej om till Konstakademien eller
till Teknisk Tidskrift:
"Formligen uttömd som en urvriden trasa
släppte jag handlöst bicykeln i diket och ramlade
själv nedanför i den branta vägsluttningen, där
cactus och oliver gav skugga.
Det var något alldeles nytt — en paradisisk
domning, som jag aldrig drömt om och orörlig
andades jag länge all den balsam, vinden,
skuggan och det mjuka gräset bredde över mina arma
leder . .. Från vägen ovanför trängde några röster
ned, som tycktes undra var mannen fanns till
maskinen i diket. . . Småningom fick jag syn på
olivbladen, som prasslade över mitt huvud, och
skönjde två kvittrande fåglar, som hoppade på
grenen — något vitt föll ned därifrån, mitt i
ansiktet — och påmind om tillvaron tände jag en
cigarrett.
Siestan var slut. Åter på vägen förvånades jag
över att känna mig pånyttfödd, trampade med
glädje och gamman och nådde Rapolano och
frukosten — men paradiset låg kvar i gröngräset."
Benvenuto Cellini skriver, att när han var ung
drog han sjungande in i en stad; sammalunda
med Östberg, hela hans väsen sjunger av glädje
då han drar från stad till stad.
Jag tror få eller ingen svensk berett Sverige
sådan ära i utlandet, åtminstone i de anlosachiska
länderna, som Ragnar Östberg främst genom
Stadshuset men även genom sin personlighet. Jag
minnes på arkitektkongress i London 1920, det
var då så nära förra världskriget att tyskar ej
fingo delta, men engelsmän och amerikanare
behandlade Östberg bättre än en furste och han
var kongressens ostridiga toppfigur.
Ragnar Östberg föddes i Stockholm den 14 juli
1866 och dog där den 5 februari 1945. Han var
hedersledamot av Svenska Teknologföreningen
sedan 1936. Erik Lallerstedt
Anslag till byggnadsforskning. K.M:t har på förslag av
Statens Kommitté för Byggnadsforskning beviljat
sammanlagt 61 000 kr. för byggnadsforskning till:
fil. lic. Harald Dickson för studier av prisbildningen på
vissa byggnadsmaterial;
länsarkitekt Erik Friberger för fortsatt undersökning av
huselement, avsedda för fabriksmässig tillverkning;
civilingenjör Sture Haag för urtedning av
rationaliseringsåtgärder inom byggnadsindustrin, särskilt med
hänsyn till arbetstekniken;
docent Carl Hugo Johansson för fortsatt undersökning
av fuktgenomgång i byggnadsmaterial;
byråchef Erik Jonsson för undersökning av
uppvärmningssystem med värmande bjälklag;
civilingenjör Erik Norrefeldt för studier av träförband.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
