Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1945 - Analys av intäkter, kostnader och vinst vid varierande sysselsättningsgrad, av Herman Pyk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1945
289
nadskurvan, bland annat genom förändringar i
materialkostnaderna.
Granskar man diagrammen på fig. 1 närmare,
finner man, att i en given tillverkningsprocess
med givna fasta kostnader den maximala vinsten
eller den minsta förlusten är oberoende av de
fasta kostnadernas storlek. Den praktiska
konsekvensen härav är, att man skall vara försiktig, när
det gäller att investera nytt kapital i anläggningar,
men att man, när anläggningarna kommit till
stånd, skall se till att utnyttja dem så väl som
möjligt och rikta sitt huvudintresse på att vid
varje förekommande produktmängd spara på de
rörliga kostnaderna och eftersträva den
produktmängd, då gränsintäkt och rörlig gränskostnad
sammanfalla. Vid inplanering i arbetsmaskinerna
t.ex. bör detta ej ske med syfte att erhålla lägsta
självkostnad i kalkylerna, utan målet bör i stället
vara minsta möjliga uppoffring i rörliga
kostnader.
Problem i samband med vinstdiagrammet
En förutsättning för vinstdiagrammets generella
användbarhet är givetvis, att man kan basera
det på en välordnad och tillförlitlig
omkostnadsbokföring. Det erbjuder då inga större svårigheter
att utarbeta de delar av diagrammet, som
representeras av räta linjer. Svårare är att bestämma
sig för korrektionskurvans form. Jag har förut
nämnt, att karaktären av denna korrektion
erhålles genom en grundlig analys av olika bokslut
under en konjunkturcykel. Detta är emellertid ej
alltid så enkelt som det låter. Dels förändras
förhållandena i regel högst avsevärt under en
längre period, dels kanske man rent av ej har
en dylik komplett statistik till sitt förfogande.
Några punkter på kurvan torde man emellertid
som regel ha möjlighet att fastställa, och
sedan får man efter bästa omdöme extrapolera
åt båda håll. Den nedre delens utformning beror
givetvis i hög grad på, hur man bedömer sina
möjligheter att reducera omkostnaderna under
en fallande konjunktur. Med tiden utvidgas
erfarenheterna, och erforderliga justeringar av
diagrammets olika partier utföras, så att man till
slut känner sig relativt tillfredsställd med dess
tillförlitlighet för de ändamål, för vilka det
närmast är avsett.
En av svårigheterna vid uppgörandet av
vinstdiagrammet är inläggandet av intäktskurvan. Det
är nämligen ett stort antal faktorer, som inverka
på denna kurvas form och läge i diagrammet. I
regel finnas inga bestämda marknadspriser på
de produkter, som diagrammet avser, men även
om så vore fallet, kan sammansättningen av
produktionen variera högst avsevärt. Även
avsättningens fördelning på olika marknader med
olika prisnivåer kan variera inom vida gränser.
Slutligen kan intäktskurvan i hög grad påverkas
av det sätt varpå marknaden och kunderna be-
arbetas. Man gör därför klokt i att analysera
alternativa möjligheter för den närmaste
framtiden. Så småningom samlas inom varje företag en
värdefull erfarenhet om de prislägen och
vinstmarginaler, som kunna påräknas under olika
förhållanden, men man får därför ej stirra sig
blind på vad som varit utan även efter bästa
förmåga söka göra sig en föreställning om vad
framtiden kan innebära. Detta är alldeles särskilt
svårt under de förhållanden, som nu råda i
världen, men detta får ej avskräcka. Tvärt om måste
man tränga in i dunklet och så långt möjligt är
bestämma sig för en viss politik och vidta sina
dispositioner på basis av de slutsatser man därvid
kommer till. Den som någorlunda riktigt
bedömer den troliga sammansättningen av den
framtida produktionen och de vinstmarginaler, som
kunna påräknas för de olika produkterna, har
givetvis de största förutsättningarna att göra sitt
företag vinstbringande.
Försäljningspriset fastställs väl i regel på så
sätt. att man tar ut den största vinst, som står att
erhålla utan att omsättningsmöjligheterna inom
den närmaste framtiden skadas. Detta är ju gott
och väl, men det möjliggör ej en bedömning av
de olika tillverkningsobjektens
existensberättigande ur ekonomisk synpunkt i brytningstider,
då beslut ej kunna fattas enbart på basis av
föregående erfarenheter, om dylika över huvud
taget äro för handen.
Att tillråda är, att man vid sidan av de
erfarenheter, man redan har, gör ett försök att på
syntetisk väg bestämma en trolig vinstmarginal
genom att analysera och värdesätta de olika
faktorer eller grupper av faktorer, som äro
avgörande för konkurrenskraften och som således
inverka på vinstmöjligheterna. Som exempel på
dylika faktorer skulle jag vilja nämna
nyhetsvärdet, skyddsvärdet, goodwill, materialfaktorn,
rationaliseringsfaktorn, ortsfaktorn,
arbetsmarknadsfaktorn och den merkantila faktorn.
Faktorerna uttryckas förslagsvis i relation till
självkostnaderna minus materialkostnaderna, dvs. till
företagets produktiva insats, och de böra ånge den
vinstprocent över eller under medelvärdet inom
branschen, förslagsvis benämnd normalvinsten,
som med hänsyn till rådande förhållanden kan
anses möjlig att uppnå. Sedan samtliga faktorer
fastslagits, adderas de, och man erhåller på detta
sätt en vinstkorrektionsfaktor, med vilken
normalvinsten korrigeras. Det kan förefalla djärvt
eller kanske rent av meningslöst att på detta sätt
söka på syntetisk väg komma fram till en trolig
vinstmarginal, och resultatet måste givetvis
utnyttjas med urskillning. Den uppskattning av
vinstmöjligheterna, som i vanliga fall utföres, då
nya tillverkningsobjekt upptas, innebär
emellertid ingenting annat än ett intuitivt bedömande
av läget, varvid de omnämnda faktorerna
dunkelt skymta i bakgrunden. De syntetiskt erhållna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
