Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1945 - Analys av intäkter, kostnader och vinst vid varierande sysselsättningsgrad, av Herman Pyk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Vinstdiagram för studiet av kostnader och intäkter
för en viss tillverkningsgrupp.
gäller att fatta mera vittgående beslut beträffande
företagets ekonomiska politik.
Diagrammen ha emellertid även givit en god
vägledning för budgeteringen i tider med mycket
växlande sysselsättning. Även i expansionstider
ha dylika diagram visat sig vara av stort värde,
eftersom man på intet annat sätt kan få en så
enkel och klar totalbild av de ekonomiska
konsekvenser, som olika utbyggnadsförslag medfört.
De korrektionskurvor, som användas vid Atlas
Diesel, ha efter hand måst justeras på grund av
den utveckling i fördelaktig riktning, som
anläggningarna och organisationen ha genomgått. Det
har också varit intressant att konstatera, hur
korrektionskurvans form förbättrats, allt eftersom
rationaliseringen fortskridit och omkostnaderna i
samband härmed stigit. Denna förbättring har
inverkat särskilt ovan normalsysselsättningen.
När kostnaderna variera på grund av växlande
priser, uppstår det en svårighet att få
jämförelsevärden mellan olika perioder. Man kan undgå
denna svårighet genom att räkna kostnaderna i
standardpriser samt korrigera för ändring i
standardpriser. För att man ej skall behöva ändra de
ovanför abskissaxeln uppritade diagrammen, kan
man korrigera för prisändringar under
abskissaxeln på sätt, som framgår av fig. 7. Fördelen
med att för varje period korrigera
kostnadskurvorna för prisändringar är bland annat, att man
kan använda samma diagram över abskissaxeln,
även när priserna och kostnaderna ändras. Denna
metod att åtskilja prisändringarna från
standardpriserna motsvarar i viss mån de metoder, som
föreslås för redovisningen, där man på särskilda
prisdifferenskonton åtskiljer de avvikelser, som
uppstå från standardpriserna.
Ett annat, mera komplicerat exempel, taget från
min egen erfarenhet, illustreras av diagrammen
på fig. 8. Siffrorna äro givetvis fiktiva. Företaget
i fråga har tvenne skilda produktgrupper, A och
B. vilka var för sig äro relativt enhetliga.
Gruppen A belastar i stor utsträckning den grövre
tillverkningen och gruppen B huvudsakligen den
lättare. Den senare avser sådana
produktionstimmar, som kunna utnyttjas för tillverkning av
produkt B. Erfarenheten visar följande
ungefärliga uppdelning av produktionsmedlen:
produktgrupp A utnyttjar 65 % grova och 35 %
lätta maskiner,
produktgrupp B utnyttjar 85 % lätta ocli 15 %
grova maskiner.
Vinstmarginalen erhålles från vinstdiagram, som
uppgjorts för de båda produktslagen i ungefärlig
överensstämmelse med vad som framställts på
fig. 7. Det gäller nu att fastslå den utnyttning av
hela produktionsapparaten, som ur ekonomisk
synpunkt ställer sig fördelaktigast. Detta innebär
ej enbart en matematisk beräkning, utan man
måste dessutom utgå från en del förutsättningar,
baserade på föregående erfarenhet ocli troliga
framtida tendenser. Härvid spelar
utnyttnings-graden av de olika arbetsmaskinerna en
avgörande roll. Vid obegränsade försäljningsmöjligheter
bör skiftgång givetvis användas i den
utsträckning detta är möjligt. Härvid får hänsyn tas till
att det är lättare och fördelaktigare att utnyttja
skiftgång vid de större och dyrbarare maskinerna
än vid de mindre. På grund av de höga
maskin-timmekostnaderna för de större maskinerna får
man mera valuta av skiftarbete i dessa maskiner,
dels på grund av det större förädlingsvärdet och
dels på grund av det större materialvärdet, som
passerar maskinerna. Skiftgång innebär som
regel ökning av vissa kostnader, men detta har
relativt mindre betydelse för större
arbetsmaskiner än för mindre. Dessutom är det lättare att
ordna skift vid stora maskiner, speciellt därför
att man kan tillåta högre timförtjänster, utan att
detta inverkar prejudicerande på hela lönenivån.
Skiftarbete i små maskiner ger mindre valuta
med hänsyn till den relativt större kostnaden och
är även svårare att ordna, då man inte kan
tilllåta så höga timförtjänster på grund av den
ofördelaktiga inverkan, som detta skulle ha på
förtjänstnivån i stort.
Tar man nu hänsyn till allt detta, kan man göra
upp en ungefärlig belastningstabell för olika
typer av arbetsmaskiner och på basis härav
bestämma en "idealbelastning" på maskinparken,
så att den utnyttjas på bästa sätt med hänsyn
tagen till samtliga faktorer. Man utreder vidare
behovet av de olika maskingrupperna för de
tvenne tillverkningsobjekten och kommer på så
sätt fram till följande approximativa "ideala"
belastningsfördelning vid totala
produktionskapaciteten, i detta fall 750 000 produktionstimmar:
produktgrupp A får sig tilldelad 475 000
produktionstimmar,
produktgrupp B får sig tilldelad 275 000
produktionstimmar.
Summa således 750 000 produktionstimmar.
VAROE I KR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
