Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1945 - Insänt: Teknisk värdering av anläggningar, av Nils Helleberg och Per Frenell - Kungörelser, av R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1945
295
överlåtaren kapitalet åter icke i penningar räknat utan —
i motsats till vad som gäller för en eventuell
kreditgivare — i realvärde, och det kan diskuteras huruvida
detta varit kontraktsskrivarnas avsikt (eller skulle varit
det därest man tänkt på möjligheten för
penningvärdesförändringar).
Det kan även frågas varför värdeminskningsberäkningen
skall baseras på den nämnda avskrivningsmetoden och icke
på den enklare konstanta avskrivningen. Även om den
förra metoden är speciellt motiverad för elektriska
anläggningar, så är det dock den senare som övervägande antalet
företag tillämpar i praktiken. Huruvida dess närmare
anslutning till Liljeblads teoretiska önskemål skall betraktas
som ett pius må vara osagt.
En fråga som bereder vissa svårigheter vid praktisk
värdering, nämligen behandlingen av anläggningar som äro i
full användning trots att den normala livslängden
överskridits, klaras upp med det här anförda betraktelsesättet.
Enligt detta skall värdet vara noll, ty överlåtaren har
redan fått kapitalet åter. Möjligen kan en mindre premie
för gott underhåll ifrågakomma därest man finner det
otillfredsställande att fortfarande fullt brukbara
anläggningar överlåtas utan ersättning.
Av diskussionen synes den slutsatsen böra dras, att om
de företagsekonomiska teoretikerna behöva begreppet
tekniskt värde och göra anspråk på det för sin räkning, så
får man avstå från att använda det som motsats till
affärsvärde vid kontraktsuppgörelser. Men i de fall då så redan
skett, bör tolkningen närmast anknyta till vad som kan
förmodas ha varit kontraktsskrivarnas intentioner och är
praktiskt realiserbart. Nils Helleberg
På grund av det begränsade utrymme, som redaktionen
ställt till mitt förfogande, är jag tyvärr förhindrad ta
med en redan utskriven översikt och kommentar till dr
Liljeblads artikel i Aseas Journal, "Depreciation of
Industrielt Plant". Som svar på Liljeblads insändare i Tekn. T.
1944 s. 1403 får jag därför i korthet anföra följande:
Efter noggrant studium av Liljeblads artikel har jag icke
kunnat finna något, som tyder på allmängiltighet. Det talas
i artikeln endast om "machine tools", "group of machine
tools" och "machines".
Vid den matematiska framställningen i Liljeblads artikel
har restvärdet genomgående antagits till noll. Endast i
inledningen omnämnes, att restvärdet sällan överstiger 5 %
av inköpspriset och oftast icke täcker
nedtagningskostna-den, varför det kan försummas. Detta uttalande kan icke
gärna gälla för annat än arbetsmaskiner. Eller menar
Liljeblad att det är allmängiltigt? Liljeblad har icke heller tagit
någon hänsyn till prisnivåns förändringar under
brukbar-hetstiden, vilket är av största vikt för att få fram det
riktiga nutidsvärdet vid en värdering.
Vad jag i mitt förra genmäle anförde om
värdeminskning av "fysikalisk eller biologisk art" är icke något
allmänt resonemang utan i hög grad verklighetsbetonat.
Som exempel på vad andra författare på det
teknisk-ekonomiska området ha för inställning till
värdeminskningsproblemet kan jag anföra följande av J G Tarboux i
Standard Handbook for Electrical Engineers.
Han uppdelar värdeminskningen i följande två kategorier:
"Physical depreciation is the result of deterrioration due
to some physical action, such as wear and tear, decay, or
corrosion. This type of depreciation begins at the time the
equipment is installed, and its continual presence causes a
gradual decrease in value. In the course of time, under
ordinary service conditions, a given unit of equipment will
become finally unserviceable.
’’Functional depreciation is the result of lack of
adapta-tion to function, caused by obsolescence and inadequacy.
Obsolescence is due to changes or advances in the art
which renders a piece of apparatus, or a whole class of it,
obsolete and uneconomical of use, as compared with new
types which have been developed at a låter date and which
are much möre efficient and better adapted to the service
requirements. Other causes of functional depreciation are:
growth of business, public improvements, competition, and
local conditions, such as cost of property, etc. This type
of depreciation is not present from the date of installation,
but comes into being as the arts advance and the service
requirements undergo change."
Om möjligheten att i förväg bestämma dessa båda
kategorier av värdeminskning skriver samme författare:
"Forecasting depreciation. Physical depreciation can
usually be estimated with some degree of accuracy, but
functional depreciation cannot be estimated in advance
except from general experience."
Om den linjära värdeminskningen, då ingen hänsyn tas
till räntekostnader, säger samme författare: "The method
has the great advantage of being very simple in its
appli-cation."
Om avskrivningsmetoden, då räntekostnader tas med,
yttrar författaren: "Some authorities consider that it
repre-sents, möre nearly than the straight-line method, the
depreciation in actual value of the property as determined
by what a purchaser could afford to pay for it."
Detta är även min åsikt och därför har jag i min artikel
lagt den senare metoden till grund för beräkning av
nutidsvärdet vid varje särskild tidpunkt.
Metoden torde utan vidare kunna tillämpas för de flesta
fasta anläggningar och även för maskinella
anläggningsdelar, där icke några större framsteg under
avskrivningstiden gjorts med avseende på nykonstruktioner och
verkningsgrad, detta senare ordet taget i vidsträcktaste
betydelse. Sådana anläggningsdelar äro bl.a. dels
energiprodu-cerande eller energiomsättande maskiner, såsom
vatten-och ångturbiner, ångpannor och värmemotorer samt dels
arbetsmaskiner av varjehanda slag. Vid värdering av dessa
måste man ta hänsyn till teknikens utvecklingsstadium vid
tidpunkten för värderingen enligt lämpliga
beräkningsgrunder.
Den av Liljeblad angivna definitionen på det tekniska
värdet kan godtas, men man kan också definiera det
sålunda: Det tekniska värdet av en anläggning är lika med
det ursprungliga värdet, omräknat till den vid tidpunkten
för värderingen rådande prisnivån, minskat dels med
summan av de årliga värdeminskningarna under
användningstiden och dels med den värdeminskning, som uppstått på
grund av tekniska framsteg under samma tid.
För övrigt får jag hänvisa till min artikel och mitt
föregående inlägg. Per Frenell
Härmed avslutas diskussionen i denna fråga.
Kungörelser
Svensk Författningssamling
19 26/1 Reglering av handeln med vita pigment (bly-,
zink- och zinksulfidvitt m.m.).
20 26/1 Inventering av förråd av oljefärger.
Industrikommissionens meddelanden
232 30/1 Försörjning med och fördelning av modellgips
(8 verksamhetsgrenar, varvid
byggnadsindustrin kommer i efterhand).
233 31/1 Reglering av handeln med vissa vita pigment
(blyvitt, zinkvitt, -grått, zinksulfidvitt) m.m.
234 31/1 Reglering av handeln med linolja, oljefärg,
målarolja och kitt samt terpentinolja
(inventering, beslag, deklarationsskyldighet,
inköpslicens, växlingskort, poängvärdering m.m.).
235 31/1 Ändrade tilldelningsgrunder för förbrukare av
linolja och linoljehaltigt målningsmaterial
(med anvisningar för ytbehandlingsmaterial
vid målningsarbeten; förteckning över de ytor,
till vilka linoljehaltigt målningsmaterial kan
tilldelas vid byggnadsmålning, behandlingssätt
med poängberäkning). R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
