Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 17 mars 1945 - Reaktionsdrift för flygplan, av Alf Lysholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1945
303
Fig. 6. Caproni—Campinis reaktionsplan i flykt.
bygga reaktionsplan med betydligt lägre vikt än
motsvarande bensinmotordrivna plan. Detta
gäller särskilt för jaktplan, där de ökade anspråken
på beväpning och hastighet avsevärt drivit upp
flygplansvikten. För detta ändamål torde
reaktionsplanet endast bli hälften så tungt som det
bensinmotordrivna planet, varvid dock
reaktionsplanet blir snabbare.
Projekterade eller utförda reaktionsmotorer
eller reaktionsplan
Så sent som 1933 föreslog fransmannen Leduc
ett projekt till ett flygplan, utfört enligt system A,
Det första förslaget enligt system B synes ha
utarbetats av fransmannen Lorin 1903, fig. 3.
Enligt detta få avloppsgaserna utströmma direkt
från cylindrarna genom koniskt vidgade
avloppsmunstycken. Motorn tjänstgör sålunda både som
luftkompressor och förbränningskammare. Ett
annat förslag där luftkompressorn drives av en
tvåcylindrig förbränningsmotor gjordes 1917 av
engelsmannen Harris, fig. 4. Båda dessa
anordningar ha endast historiskt intresse. Till denna
grupp hör även en motor, som utarbetats av
italienaren Campini. Detta torde vara den första
reaktionsmotor som över huvud taget inbyggts i
ett flygplan och verkligen flugit. Anordningen
framgår av fig. 5, som dock ej svarar mot det
byggda flygplanet, fig. 6. Huvudanordningen
torde dock vara densamma i båda fallen. Kom-
Fig. 7. Reaktionsplan enligt Lysholm (1933) med två
ving-aggregat. Tryckluft från varje kompressor ledes till en
högtryckskabin.
A B C E
Fig. 8. Reaktionsmotor till Lysholms reaktionsplan (1933).
A fyrstegs centrifugalkompressor, B kyl- och
förbränningsluft kanal, C förbränningsrum, D turbin, E brännare, F
avloppsmunstycke.
pressorn drives av en stjärnmotor. Själva
kompressorn utgöres av en tvåstegs
centrifugalkompressor. Avloppsluften från kompressorn får
först genomströmma en kylare samt därefter ett
flertal munstycken i vilka bränsle insprutas.
Förbränningen äger sedan rum i en anslutande
cylindrisk förbränningskammare.
Avloppsmunstycket är i detta fall försett med en regleringskon.
Praktiskt taget hela flygkroppen upptas av
förbränningsmotorn samt reaktionsaggregatet,
varigenom totalvikten blir avsevärd.
Den första flykten med Caproni Campini-planet
ägde rum i Milano 1940. En flygning mellan
Milano och Rom företogs året därpå. Några
direkta uppgifter på planets hastighet äro ej
publicerade annat än att någon hög hastighet ej hade
uppnåtts vid denna första offentliga flygning.
Totala flygtiden var 2x/4 h, men denna tid
innefattar också ett uppehåll i Pisa. Inget skäl
uppgavs för denna mellanlandning, men ryktesvis
anges att den var nödvändig för påfyllning av
nytt bränsle.
Det första förslaget med ren gasturbindrift och
reaktionsmunstycke enligt system D synes vara
mitt eget förslag från år 1933, fig. 7 (svenskt
patent 84139). Enligt detta föreslogs två aggregat
monterade på vingarna. Själva aggregatet, fig. 8,
utgjordes av en fyrstegs centrifugalkompressor
driven av en direktkopplad axialturbin.
Fig. 9. Kombinerat propeller- och reaktionsaggregat enligt
Lysholm (1933).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
