Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 17 mars 1945 - Reaktionsdrift för flygplan, av Alf Lysholm - Motorbränsleproduktionens framtida utveckling, av B Engel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1945
305
Fig. 13. Bells reaktionsplan med två reaktionsmotorer,
enligt Whittle—General Electric.
Kombinerade propellerreaktionsaggregat —
flyggasturbiner — för vilka
bränsleförbrukningen torde bli betydligt lägre än för
reaktionsmotorn och tämligen oberoende av flyghastigheten,
komma troligen i en snar framtid få användning
även för mera långsamt gående plan och
åtminstone för effekter över 1 000 hk så småningom
undantränga kolvmotorn.
Den kände engelske motorexperten Sir Roy
Fedden säger om flyggasturbinen i ett nyligen
hållet föredrag (Aeroplane, 28 juli 1944): "Ehuru
möjligheterna för denna motor onekligen äro
mycket stora och ehuru den i framtiden kommer
att ersätta den vanliga flygmotorn i ett flertal
olika aeroplantyper, är kolvmotorns tid
ingalunda slut. För långdistansplan kommer den att
behålla sin plats åtminstone tio år till, såvida
icke någon oförutsedd utveckling inträffar på
flygmotorområdet."
Motorbränsleproduktionens
framtida utveckling
DK 662.75
De flesta hittills uppställda statistiska beräkningarna av
jordens oljetillgångar äro baserade på kapaciteten av de
hittills upptäckta oljefyndigheterna. Men ingen vet hur
mycket oupptäckt olja, som finns dold under jordens yta.
Somliga statistiker anta, att nya oljefyndigheter komma
att upptäckas i samma takt som under de senaste
decennierna, varigenom den genom exploatering av de
nuvarande fyndigheterna minskade produktionen kommer att
uppvägas. Större optimister tro att de i framtiden
upptäckta fyndigheternas kapacitet kan bli så stor, att
produktionen av flytande bränsle skulle kunna bli avsevärt
större än före krigets utbrott. I detta fall skulle världens
oljeproduktion vara tryggad för många generationer
framåt.
Men även en mer pessimistiskt betonad inställning kan
ha sitt berättigande. Så länge man nämligen icke vet, var
de eventuella nya fyndigheterna komma att upptäckas och
hur stor deras kapacitet kan vara, bör man basera
beräkningarna på en säkrare grund, med ledning av våra
nuvarande säkra kunskaper om världens
bränslefyndig-heter.
Tabell 1. Råvarukällor i Nordamerika för framställning av
flytande kolväten, beräknat i värmevärde (enhet 1015 kcal).
[-Mineral-olja*-]
{+Mineral- olja*+} Naturgas* Oljeskiffer* Tjärsand** Kol*
28,2 25,2 129 141 17 400
* USA. ** Kanada.
Världens årliga produktion och konsumtion kan för
närvarande uppskattas till ca 300 Mt mineralolja, varav icke
mindre än 60 % produceras i USA. Eftersom
oljereserverna hos hittills i USA borrade oljefyndigheter beräknats till
ca 2 500 Mt, skulle USA:s och sannolikt även hela
jordklotets oljetillgångar vara slut om ungefär 15 år, om inga
nya fyndigheter upptäcktes, förutsatt att konsumtionen
förblev oförändrad. Om vi nu äro försiktiga och ge
pessimisterna rätt, vilka andra råvarukällor för tillverkning
av flytande bränsle skulle då kunna ersätta mineraloljan,
när den tar slut?
De mest ingående undersökningarna i samband med
denna fundamentala fråga ha utförts i USA. I Nordamerika
liksom i andra världsdelar finns förutom mineralolja en
hel rad olika råvarukällor för framställning av olja och
flytande bränslen. Dessa äro: antracit, stenkol, cannelkol,
brunkol, lignit, pyropissit, olje- och tjärsand, oljeskiffer
samt ett stort antal mer eller mindre besläktade fasta
och halvfasta produkter och slutligen naturgas. Dessa
produkter kunna på olika sätt omvandlas till bensin,
gasolja, smörjolja, brännolja o.d., t.ex. ur fasta
utgångsmaterial genom lågtemperaturförkoksning och hydrering av
tjäran, genom direkt hydrering, genom syntes enligt
Fischer—Tropsch samt ur gasformiga utgångsmaterial
genom polymeriserings- och alkyleringsprocesser eller
genom Fischer—Tropsch-syntes.
Enligt beräkningar, som utförts av Standard Oil Co.,
New Jersey*, utgör mineraloljan endast en mycket ringa
del av de i USA tillgängliga råprodukterna för
framställning av flytande kolväten, såsom tabell 1 visar. Med tanke
på att ovan angivna siffra på den årliga konsumtionen av
mineralolja endast motsvarar ca 2 X 1015 kcal, framgår det
tydligt av tabellen, att någon risk för att bränslekällorna
inom överskådlig tid skulle uttömmas icke föreligger.
Emellertid äro metoderna för omvandling av råmaterialen,
naturgas, oljeskiffer, tjärsand, kol m.m., till flytande
bränsle mycket mera komplicerade och följaktligen
dyrbarare än de metoder, som användas vid framställning
av högvärdigt motorbränsle ur mineralolja, t.ex.
destillation, krackning m.m. Å andra sidan bör man dock räkna
med sannolikheten av att även mineraloljeproduktionen
kommer att bli allt omständligare och dyrare, eftersom
kostnaderna stiga med ökat antal borrningar och
sannolika felborrningar, med ökat borrdjup och ökat avstånd
mellan fyndigheter och konsumtionsområden. Dessutom
kommer de hittills kända fyndigheternas värde att stiga
i den mån som reserverna undan för undan minskas.
Sålunda blir prisskillnaden för naturligt och syntetiskt
bränsle i framtiden sannolikt mindre än för närvarande.
Redan nu finnas tecken, som tyda på en utveckling i
denna riktning, och andra utgångsmaterial än
mineralolja vinna allt större betydelse vid produktion av flytande
bränsle. Under de senaste åren har naturgasen, särskilt i
USA, intagit en alltmer framstående plats vid
framställning av flytande kolväten, särskilt flygbensin. Etan, propån
och butan, som förekomma i stora mängder i naturgas,
underkastas delvis en katalytisk dehydrering till
motsvarande olefiner, vilka i sin tur polymeriseras och hydreras
eller alkyleras till motorbränslen med synnerligen höga
oktantal och stor blykänslighet, såsom isopentan (C5H12),
neohexan (CöHm; 2,2 dimetylbutan), triptan (C7H18; iso-
* "The Lamp" och "Petroleum Times" 1944 s. 267.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
