Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 17 mars 1945 - Återvinning av lågvärdigt värme inom industrin, av Arne Ahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1945
313
Som exempel på hur vätskevärme kan
nyttiggöras inom övriga industrier, visas i fig. 14 ett
schema över återvinningsanläggningen i en
textilfabrik. De sekundära värmekällorna äro i detta
fall varmt avloppsvatten från kuffärgeriet, varm
avloppslut från blekkokarna, varm lut från
mer-ceriseringsmaskin samt varma bad från
strängtvätt, tvålmaskiner och tvåleritork. I
färgkuffar-na sker färgning som regel vid 90 à 95°C. Innan
färgbadet släppes tillsättes emellertid kallvatten
för att få en nedkylning av godset. Färgbadet,
vars temperatur därigenom successivt sänkes,
tappas till en golvbrunn, från vilken det med
sänkpump befordras till en ackumulator.
Sänk-pumpen startas och stannas av en
flottörströmbrytare. När temperaturen på badet sjunkit till
visst värde, släppes återstoden direkt till avlopp.
Luten från blekkokarna tas genom en tystkokare
in i samma smutsvattenackumulator som
färg-baden. Stiger temperaturen i denna ackumulator
över 95°C, tillsättes färskvatten i tystkokaren. I
tvåleriet, omfattande strängtvätt, tvålmaskiner
och tvåleritork, sker värmeåtervinningen med
samma anordning som i kuffärgeriet. Det
uppvärmda vattnet från samtliga värmeväxlare
föres till en gemensam cistern, varifrån det via en
vattenförvärmare för justering av
sluttemperaturen går ut till förbrukningsställena.
I fig. 15 visas som ett andra exempel ett schema
över en anläggning för utvinning av lätta
kolväten ur skiffergas. Gasen, som håller lätta
kolväten, tvättas i ett fyllkroppstorn med kall olja.
Den så erhållna bensinrika oljan värmes i
värmeväxlare med varm, bensinfri olja, som samtidigt
kyles, innan den går in på tornet som tvättolja.
Den uppvärmda bensinrika oljan går via en
ång-upphettare in på en avdrivare, där den befrias
från bensinen genom direktdestillation med
vattenånga. Det värme, som återvinnes i
värmeväxlarna för olja, resulterar direkt i en minskad
ångförbrukning i ångupphettaren. I ett aktuellt
fall utgjorde totala ångförbrukningen endast 55
—60 % av den utan värmeväxlare.
I det föregående ha vi sett, hur man återvinner
vätskevärme med indirekta värmeväxlare. Man
kan emellertid också låta den varma vätskan
expandera till ett lägre tryck, varvid den
självav-dunstade ångan kan återvinnas med värmepump.
Fig. 16 visar, hur man vid en destillationskolonn
ined hjälp av ångstrålpump kan återvinna en del
av drankens värme. Vid en sulfitspritfabrik, där
en sådan utrustning installerats, kommer 42 m3/h
dränk från kolonnen vid 106°C. Primärångan
har ett tryck av 5,5 at ö, och drankens värme
återvinnes ned till 96°C, motsvarande 0,7 t/h
ånga. Totala anläggningskostnaden uppgick till
5 000 kr. eller ca 7 000 kr. per ton ånga och timme.
När man planerar värmeåtervinningen i en
industri, börjar man lämpligen sitt arbete med att
göra upp en fullständig förteckning över alla
Fig. 15. Gasbensinanläggning med värmeväxlare för
tvättoljan.
värmebehov och sekundära värmekällor. När man
konstaterat, vilka behov som helt eller delvis
kunna täckas genom återvinning av värme, skall
man i första hand söka ordna så, att
sekundärvärmet förbrukas inom samma avdelning, som
det produceras. Dels spar man därigenom
onödiga rörledningar, dels får man på så sätt en god
utnyttning av apparaturen, då värmekällan
användes för ett samtidigt förekommande behov. I
ett järnverk bör man sålunda först och främst
använda avgasvärmet för uppvärmning av
förbränningsluften och i ett sulfitkokeri
nedgas-nings- och avlutångor för syraförvärmning.
Kan man täcka ett behov med flera olika
värmekällor, som ur driftsynpunkt ställa sig lika
fördelaktiga, får anläggnings- och driftkostnaden
vara avgörande för valet.
De faktorer, som äro bestämmande för
anläggningskostnaden, äro i första hand
temperaturskillnaden mellan värmeavgivande och
värmeupptagande medium, de värmeöverföringstal, som
kunna uppnås i apparaturen, samt värmekällans
kontinuitet. Dessutom påverkas
anläggningskostnaden av utrymmesbehov och
korrosionsförhållanden. Understundom kan utnyttjandet av en
värmekälla omöjliggöras av materialsvårigheter.
Värmeöverföringstalets inverkan framgår
tydligt av att det ställer sig väsentligt fördelaktigare
att för vattenuppvärmning använda lågvärdigt
vätskevärme än högvärdigt avgasvärme. I en
avgaspanna är värmeöverföringstalet ungefär 50
Fig. 16.
Destillationskolonn med
ångstrålpump.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
