Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 17 mars 1945 - Gasgeneratorns teori IV. Vedgasförfarandet, av E Hubendick - Reversibel kuggväxel, av Bn - Insänt: Reaktionsmotorproblemet, av Arne Mörtsell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
TEKNISK TIDSKRIFT
vänt sig av. Man har nöjt sig med att isolera en
lokal del av generatorn för att där få högsta
möjliga reduktionstemperatur, samt låtit
värmeförlusterna försiggå efter eller utanför denna lokal.
Man har, fig. 21, omgivit den inre härden eller
"dubbelkonan" med ett lager av träkol, både
under dess mynning och omkring dess väggar
(kors-streckad del i figuren). Värmeförlusten, som i
beräkningen uppträder som en förlust i
oxidations- och reduktionsrummen, dvs. strax över och
inom dubbelkonan kommer i verkligheten ej att
uppträda därstädes. Dubbelkonan är väl skyddad
mot värmeförlust av det väl värmeisolerande
kollagret under och omkring dubbelkonan. Det är
först i denna "kolbädd’’ som värmeförlusterna
uppträda. Härigenom erhålla vi en bättre
reduktion av COo än som kan påräknas enligt de
teoretiska beräkningarna. Härav framgår även en
annan viktig sak. Reduktionen måste försiggå
inom dubbelkonan. Den kan ej försiggå i
kolbädden utomkring dubbelkonan varest
temperaturen, på grund av värmeförlusterna, sjunker så
lågt att reduktionen blir ytterst ringa och
reduktionstiden för lång för att jämvikt skall kunna
inställa sig. Det kan t.o.m. hända att en
sönderdelning av CO till C02 och C förekommer i detta
lågtempererade rum. Visserligen är nämnda
reaktion mycket trög. Men den katalyseras av kol
och kan därför möjligen uppträda i kolbädden.
Att den verkligen uppträder göres sannolikt av
den sotansamling som förekommer i kolbädden.
Fig. 1. Sektion av reversibel kuggväxel.
DK 621.833.1
Reversibel kuggväxel. Härnösands Verkstad har
konstruerat en reversibel kuggväxel med magnetkopplingar
enligt fig. 1. Den ingående axeln 1 roterar alltid åt samma
håll, varför motorns ankare med sin massa ej behöver
rotera åt olika håll. Genom att slå till endera av
kopplingarna 11 eller 12 bringas den genomgående axeln 13 att
rotera med kugghjulen 6 resp. A, vilka rotera åt olika håll.
Rörelsen överföres sedan med en kuggväxel till den
utgående axeln 16. Växeln lämpar sig framför allt för
hyvlar med fram- och återgående rörelse. Som exempel på
ett utförande nämnes en växel för 25 hk för 965/85 r/m,
vilken tillåter 30 reverseringar per minut. Genom att
utelämna mellanhjulet 3 kan växeln ge två hastigheter i
samma riktning utan att motorns varvtal behöver ändras. Bn
Insänt
Reaktionsmotorproblemet
I uppsatsen "Reaktionsmotorproblemet" i Tekn. T. 1944
h. 29 har på s. 873, första stycket, angivits "Tillsättningen
av gas (luft) kan ske genom ejektorverkan". Omedelbart
efter denna mening har jag lämnat ett exempel för att visa
hur mycket luftmängden måste ökas för att dragkraften
skall öka 50 gånger. Detta exempel valdes för att
generellt åskådliggöra, vilken enorm luftmängdsökning som
teoretiskt erfordras för att åstadkomma ökad dragkraft
vid en och samma energi och syftar sålunda icke enbart
på den ovan citerade meningen.
De av amerikanarna E N Jacobs och J M Shoemaker
(Smith, G G: "Gas Turbines and Jet Propulsion for
Air-craft", London 1944, s. 43) utförda undersökningarna med
"Mélotanordning" synas tyda på att en ökning av
dragkraften kan erhållas genom en ejektor av det slag som
åsyftas i den ovan citerade meningen. Det torde emellertid
vara svårt att erhålla stora kraftökningar genom
tillsättning av luft enbart genom ejektorverkan vid seriekopplade
munstycken, enär bl.a. stötförlusterna då bli betydande.
Enligt från professor Boestad inhämtad åsikt kan någon
kraftökning, vid intagande av luft genom ejektorverkan,
i allmänhet icke vara möjligt erhålla, enär gashastigheten
nedgår i samma proportion som luftmängden ökar. Den
ovan angivna ökningen kan då enligt Boestad bero på
ogynnsam vidgning av utströmningsmunstycket från
förbränningskammaren. Arne Mörtsell
Fig. 20.
Fig. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
