- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
328

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 17 mars 1945 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Väg- och Vattenbyggnadskonst, av Gösta Lundin - Mekanik, av GK - Tekniska Föreningen i Kristianstad, av J Ståhle - Norrköpings Polytekniska Förening, av Bertil Melin - Skånska Ingenjörsklubben, av T Nd - Sammanträden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

328

TEKNISK TIDSKRIFT

Föreningar

Svenska Teknologföreningen

Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträdde den 8 januari 1945 under
ordförandeskap av direktör A Ahlén. Ett 60-tal
medlemmar hade infunnit sig. Nya
medlemmar blevo civilingenjörerna Y Lund, S
Vikström och B Löfkvist.

Fil. dr T Hagerman höll ett föredrag
betitlat: "Om svenska kalksorter." Tal.
framhöll, att kalk är ett synnerligen viktigt
material, som har stor betydelse icke blott inom
byggnadsindustrin utan även inom
jordbruket och den kemiska och metallurgiska
industrin liksom även inom sulfatindustrin med
flera områden.

Efter att ha berört råkalkförekomsternas
geografiska spridning och möjligheterna att
industriellt tillvarata dem redogjorde tal. för
släckning av kalk enligt torra och våta
metoderna. Vid torra metoden tillsättes nätt och
jämnt så mycket vatten, att slutprodukten
blir ett torrt, mjölliknande pulver. Vid
våtsläckning användes ett stort vattenöverskott.
Torrsläckt kalk erbjuder vid bruksberedning
stora fördelar framför våtsläckt kalk,
framför allt därigenom att kalktillsatsen noggrant
kan bestämmas, vilket har stor inverkan
såväl på brukets egenskaper som på ekonomin.
Tal. redogjorde därefter för omfattande
undersökningar, som utförts vid Statens
Provningsanstalt för att få fram effektiva och
rättvisande metoder att laboratoriemässigt
bestämma kalkens egenskaper och dessas
inverkan på kalkbruk. Ett flertal
provnings-metoder ha framkommit, som visat sig
tillförlitliga och användbara. Ytterligare
undersökningar pågå.

Föredraget illustrerades med ljusbilder.
Civilingenjör S Nycander talade därefter om
"Ny putsteknik". Föredragshållaren
redogjorde för erfarenheter, som framkommit i
samband med byggandet av Södersjukhuset i
Stockholm. Tal. framhöll den stora
betydelsen av att sandmaterialet i bruket har
lämplig gradering och betonade särskilt vikten av
en riktigt avpassad fillertillsats.
Kalken bör vara torrsläckt. Ett rätt
sammansatt putsbruk bör icke vara fetare än
1 : 10 efter vikt motsvarande 1 : 5 efter
volym. Vid användandet av våtsläckt kalk
föreligger alltid risk för kalkblåsor i putsen,
vilket man däremot icke behöver befara vid
användandet av torrsläckt kalk, eller
puder-kalk. Tal. ville därför varmt rekommendera,
att puderkalk alltid användes till putsbruk.
För att god och hållfast puts skall erhållas
bör förgrundning utföras som ett mycket
tunt påslag av tunnflytande, rent
cementbruk av standardcement i blandning 1 : 3
eller E-cement i blandning 1 : 2,5.
Förgrund-ningen får icke binda, innan nästa påslag
göres.

Ett smidigt och lättbearbetbart bruk
erhålles om bruket omedelbart före användandet
får passera genom en aktivator. Vid
aktivering av bruket kan kalkhalten hållas lägre
än vid bruksberedning i brukskvarn. En låg
kalkhalt medför, att brukets krympning blir
mindre, vilket medför minskad risk för
sprickbildning.

Cementblandat bruk har bättre
hållfasthetsegenskaper än rent kalkbruk, om bruket icke
är för fett. Proportionerna böra vara 1 del
cementbruk och 2 delar kalkbruk.
Föredraget illustrerades av talrika
ljusbilder, varav ett flertal i färg.
I den efterföljande diskussionen, vari hrr

Axel Eriksson, Nordin och Dalberg yttrade
sig, efterlystes vetenskapliga undersökningar
rörande våtkalk och framhölls betydelsen av
fortsatta vetenskapliga undersökningar
såväl rörande kalk som bruk.
Aftonen avslutades med supé och samkväm.

Gösta Lundin

Mekanik sammanträdde den 16 januari
1945 under ordförandeskap av civilingenjör
K A Wessblad. Nya medlemmar i
avdelningen blevo civilingenjörerna Å Anderfeldt, G
Nävert och E Rinde samt ingenjörerna
G Grubb och B Gustafsson.
Kvällens föredrag hölls av civilingenjör
O Hammar över ämnet: "Ångkraftverket i
Malmö — den senaste utbyggnaden." Under
åren 1939—1942 har Sydsvenska Kraft AB:s
ångkraftcentral i Malmö utbyggts från 40 till
70 MW. Den nybyggda delen av kraftverket
består av en Stalturbin på 30 MW, matad av
två Steinmüller ångpannor med
arbetstrycket 50 at ö och ångtemperaturen 480°C.
Pannorna eldas med kol och olja och avge
vardera med enbart koleldning ångmängden 70
t/h samt med kol med oljetillsats 110 t/h.
Då anläggningen är avsedd för samköming
med vattenkraft, har den en viktig uppgift
som effektreserv, och vid planeringen ha
därför speciella åtgärder vidtagits både hos
ångpannor och turbin för att erhålla bästa
möjliga momentanreserv. Föredraget
kommer att publiceras i Teknisk Tidskrift.
Vid det efterföljande samkvämet visade
föredragshållaren en intressant film från
byggnadsarbetet. GK

Tekniska Föreningen i Kristianstad

höll lördagen den 16 december 1944 årsmöte
i form av julfest med damer på
Industri-restauranten i Kristianstad. Till styrelse för
1945 valdes hrr A Lenander, V Wikén, J
Ståhle, W Ruberg och E Geijer (nyval).
Årsavgiften fastställdes till oförändrat 5 kr.
Samarbete med de övriga skånska
ingenjörsföreningarna beslöts efter vissa riktlinjer, som
uppdragits av Skånska Ingenjörsklubben.
Efter sammanträdet vidtog supé. Till kaffet
höll fil. dr Pelle Holm, Lund, föredrag om
"Titlar och tilltalsord", vilket livligt
sente-rades, ej minst av damerna. Den lyckade
festen, som samlat ett 60-tal deltagare,
avslutades med dans, julklappar till damerna
och luciakaffe.

Föreningen har under 1944 sammanträtt sju
gånger, och två utflykter lia företagits. Vid
årets slut hade föreningen 12 korporativa
medlemmar och 139 personliga medlemmar,
13 mera än förra året. J Ståhle

Norrköpings Polytekniska Förening

höll den 19 januari 1945 sin sedvanliga
årsfest med damer, vilken denna gång förlagts
till Stadshuset. Deltagarantalet var nära
200. Ordföranden, rektor Hj. A. Lind, höll
hälsningstalet; talet för damerna hölls av
civilingenjör Fritz Beskow och svarstalet av
fru Anna-Lisa Abrahamsson. Efter supén
följde samkväm med dans, varvid Gösta
Elweroth i pauserna underhöll med sång.
Till förmån för Rädda Barnens verksamhet
förekom lotteri och auktion, som
tillsammans inbringade 321 kr. Bertil Melin

Skånska Ingenjörsklubben anordnade
den 20 januari 1945 i Kungsparkens
Restaurant sin sedvanliga vinterfest med damer, en
fest som gick i det glada gemytets tecken.

Nära 200 personer hade infunnit sig till
middagen, som inleddes med sång till apéritifen.
Sångarcirkeln under ledning av klubbens
ceremonimästare, ingenjör Gunnarsson, sörjde
redan från början för den goda stämningen.
Välkomsttalet hölls av klubbens ordförande,
överingenjör T Wintzell, som särskilt vände
sig till ordföranden i Tekniska Föreningen i
Kristianstad, vägingenjör Lenander, varvid
han uttalade den förhoppningen, att ett
intimt samarbete skulle komma till stånd
mellan de olika ingenjörsföreningarna i Skåne,
nämligen de i Hälsingborg, Kristianstad,
Landskrona och Malmö. Talet för kvinnan,
som hölls av klubbens sekreterare,
överingenjör T Nordenskjöld, blev inte som väntat
tillägnat kvinnan, utan utgjorde ett försvar för
mannen, och när fru Marja Lantz skulle
kvittera med ett tal för mannen, blev det i
stället kvinnan, hon hela tiden talade till.
Kontentan var i de båda talen, som
framfördes på glänsande vers, att, trots
skärmytslingar och olikheter, mannen och kvinnan
trivas gott tillsammans. Tacktalet hölls av
vägingenjör Lenander, som till alla delar
instämde i överingenjör Wintzells önskemål
beträffande skåneföreningarna.
Föreningsärendena undanstökades vid kaffet
och till slut höll dr Pelle Holm ett både
intressant och roligt föredrag om "Titlar och
tilltalsord". Föredraget var väl värt en
lagerkrans, men då någon sådan ej kunde
uppdrivas, belönades talaren i stället med en
pappersmössa.

Härefter vidtog dansen, som tråddes med
liv och lust. Diverse uppvisningar, bl.a. av
ett jitterbugpar, som väckte stormande jubel,
samt en gemytlig huggsexa kring korvvagnen
höll stämningen hela tiden på toppunkten.

T Nd

Sammanträden

Svenska Teknologföreningen

Ordinarie stämma hålles onsdagen den
21 mars 1945 kl. 19.30. 1. Styrelsens
berättelser över föreningens verksamhet och
ekonomi under 1944. Fastställande av bokslutet.
— 2. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsens
förvaltning under 1944. — 3. Tillsättande av
valkommitté. — 4. Förslag till ändring i
stadgarnas § 12, delgivet föreningen vid
stämman den 24 mars 1944. — 5. Föredrag
av civilingenjör K 11 Larsson, SILA:
"Svenska förberedelser för interkontinental
flygtrafik efter kriget."

Aktieägarna i STF:s Fastighets AB

kallas till ordinarie bolagsstämma tisdagen
den 27 mars 1945 kl. 12.30 på Svenska
Teknologföreningen, Brunkebergstorg 20IV,
Stockholm.

Tekniska Fysikers Förening
sammanträder tisdagen den 20 mars 1945 kl.
19.30. "Tillverkning av optiska instrument",
föredrag av ingenjör E Aulin. — Supé.

Mekanik och Fysiska Sällskapet inbjudas.

Kurs i kontaktlära, omfattande 17
dubbeltimmar, hålles under tiden 21 mars—9
maj 1945 på KTH, av dr Ragnar Holm.
Närmare upplysningar erhållas på STF:s
kansli. Anmälan sker senast den 19 mars
genom insättning av kursavgiften, 100 kr.,
på STF:s postgirokonto 19 49 28.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free