Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1945 - Rationaliseringssträvanden i det värmländska skogsbruket, av Gösta Luthman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
TEKNISK TIDSKRIFT
regel spela mindre roll. Vid de av oss upptagna
undersökningarna kan man emellertid icke bortse
från dessa statistiska egenskaper.
En uppgift har sålunda varit att söka utröna,
vad de sneda fördelningarna kunna ha för
matematisk natur och hur snedheten teoretiskt skulle
kunna motiveras. På sista tiden ha härvidlag
intressanta resultat framkommit, varvid det visat
sig, att en normal logaritmisk fördelningsfunktion
ger synnerligen god anslutning till materialets
faktiska egenskaper.
Ett annat problem, som vid utarbetandet av
tidsfunktionerna vållat svårigheter, har
förorsakats av att i vissa skogliga arbetsmoment
arbetssvårigheten kontinuerligt förändras under arbetets
gång. Vid exempelvis barkning påverkas sålunda
arbetssvårigheten av stammens avsmalnande och
därmed förenade minskning av barktjockleken.
Det har alltså härvidlag gällt att finna ett uttryck
för hur arbetshastigheten beror på det yttre
motståndet, en frågeställning som trots sin
grundläggande natur inom arbetsstudietekniken ännu
icke slutgiltigt lösts.
Fysiologiska undersökningar
I Tekn. T. 1942 s. I 78 har jag tidigare utvecklat
behovet av arbetsfysiologiska undersökningar i
samband med arbetsstudier och i denna artikel
meddelades också, att VSA redan 1941 påbörjade
vissa arbetsfysiologiska undersökningar i smärre
skala. Dessa undersökningar ansågos ha givit så
värdefulla erfarenheter, att det framstod som ett
bestämt önskemål att kunna fortsätta dem i större
skala och därvid även studera andra arbeten än
skogsarbetet. I detta syfte togs från VSA initiativ
till bildandet av en särskild institution,
Arbetsfysiologiska Undersökningen, för
arbetsfysiologiska undersökningar, vilken institution kom till
stånd 1943 efter bl.a. verksamt stöd från
generaldirektör T Sällfors, dåvarande disponent E Troili
i Uddeholms AB samt direktör T Hernod i
Svenska Cellulosa AB. Som intressenter i denna
institution märkas för närvarande Svenska
Arbetsgivareföreningen, Svenska
Lantarbetsgivareför-eningen, Föreningen Skogsarbeten, Värmlands
Skogsarbetsstudier samt Sandvikens Jernverk,
varav Svenska Arbetsgivareföreningen påtagit sig
den ojämförligt största anparten av kostnaderna.
Ordförande i institutionens styrelse är
skogschef G Wesslén, som samtidigt är ordförande
i styrelsen för VSA. Bland medlemmarna i
Arbetsfysiologiska Undersökningens styrelse må i detta
sammanhang även omnämnas direktör F
Söderbäck samt generaldirektör T Sällfors.
Verksamheten vid institutionen ledes av tvenne läkare.
Arbetsfysiologiska Undersökningen har hittills
huvudsakligen under intimt samarbete med VSA
varit inriktad på skogsarbetet för att klargöra
hur arbetsdagen vid tungt kroppsarbete bör vara
indelad med hänsyn till arbetspass och matraster
samt för att genomföra fysiologiskt grundade
rörelsestudier.
Den första uppgiften härrör sig från det ovan
omnämnda förhållandet att skogsarbetet för
närvarande icke sker efter reglerade arbetstider och
att understundom från arbetareparten gjorts
gällande, att det icke vore möjligt att tillämpa 8 h
arbetsdag i skogen. Naturligtvis sammanhänger
dock detta problem med hur arbetsdagen
utnyttjas, dvs. på arbetsintensiteten och den mängd
"spilltid", som ställes till förfogande för
personliga behov, främst då för vila. På basis av tidigare
utförda praktiska undersökningar bl.a. i
samarbete med ett flertal skogsarbetare ha av oss
gjorts upp normalarbetsschemata för
skogsarbetet, som för full arbetsdag under den ljusa delen
av året ter sig enligt följande:
7.00— 9.00 arbete
9.00— 9.30 frukostrast
9.30—12.00 arbete
12.00—12.45 middagsrast
12.45—14.45 arbete
14.45—15.15 eftermiddagsrast
15.15—17.00 arbete
Under arbetets gång medges personlig spilltid om
7 min/h. Total verktid sålunda 7,5 h. Man
observerar, att under dagen inrymmas icke mindre än
tre matraster, vilket är nödvändigt dels till följd
av skogsarbetets tyngd och dels till följd av att
skogsarbetarna ofta måste gå tämligen långa
vägar till och från skogen. I princip skulle
visserligen antalet måltider kunna minskas under
samtidigt ökande av målens storlek, men som bekant
är det för ett effektivt arbete sällan gynnsamt att
äta sig övermätt. Arbetsfysiologiska
Undersökningen har nu till uppgift att under en längre
sammanhängande period undersöka, om det
uppställda schemat kan tillämpas utan att vare sig
’symtom på akut trötthet uppkommer eller en
mer allmän konditionsförsämring inträder.
Fysiologerna anse, att uttryck för akut trötthet,
dvs. sådan trötthet, som uppkommer under den
enskilda arbetsdagen, men som till påföljande
dag efter vila återigen är försvunnen, visar sig i
ökad mjölksyrehalt i blodet, syreskuld, och höjd
arbetspulsnivå i förhållande till
syreförbrukningen. Den kroniska konditionsförsämringen
återigen kännetecknas av bl.a. förhöjd morgonpuls
efter vila och fasta, nedsatt maximal
arbetsförmåga samt ändrat arteriellt viloblodtryck m.m.
Hur de med dessa undersökningar förenade
mätningarna och provtagningarna gå till kan här
icke i detalj beskrivas. Så mycket kan dock
anföras, att för bestämning av mjölksyrehalten
blodprov tas på försökspersonerna med regelbundna
mellanrum samt att pulsnivån bestämmes dels
genom direkt avkännande av pulsen på sedvanligt
sätt och dels genom användning av en särskild
apparat, varvid av hjärtslagen förorsakade för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
