Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1945 - Aktuella hamnbyggnadsproblem, av Bror Fellenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1945
341
Västkusten användes en fångdamm, vari ingick
bl.a. 2"oimpregnerad träspont. Vid fångdammens
rivning efter något över ett år befanns 2" sponten
vara praktiskt taget helt uppäten av pålmask.
Utanför hamninloppet — på ungefär samma plats
som fångdammen — utfördes några dykdalber av
arsenikimpregnerat virke. Pålarna till dessa
dykdalber voro impregnerade enligt
opentankmeto-den. Från dessa dykdalber ha, efter något mer
än två år sedan dykdalberna placerades på
platsen, prov upptagits, som visa på några få ställen
svagare angrepp av pålmask, men äro annars
i stort sett oskadade, fig. 4.
Numera användes en mera effektiv metod för
arsenikimpregnering, vakuummetoden, varigenom
ännu bättre impregneringseffekt vinnes. Vid
Väg-och Vattenbyggnadsstyrelsens arbeten ha bärande
primära konstruktioner utförts med
arsenikim-pregnerade pålar, som stå fullt fritt i vattnet. Det
tar emellertid än så länge ganska lång tid för
im-pregneringen, en olägenhet som så småningom
torde försvinna.
En idé, som ursprungligen härstammar från
stadsingenjör O Korneli i Uddevalla, att
impregnera träd på rot, fig. 5, har tagits upp inom
Hamnbyrån. Tanken är den att vid uppgående säv
under våren och försommaren spruta in
impregne-ringsvätska i ett levande träd, vilket härigenom
skulle bli impregnerat. För att studera dessa
förhållanden utfördes våren 1944 en del
förberedande försök. Försöken äro ännu inte avslutade,
varför jag här endast kan redogöra för det resultat
man hittills kommit till. Som impregneringsvätska
användes stark anilinlösning, varigenom man
menade, att man genom okulärbesiktning skulle
kunna följa anilinlösningens gång upp genom
trädet. Tyvärr visade det sig, att färgämnet
sönderdelade sig vid kontakten med saven,
varigenom lösningen blev färglös, varför
okulärbesikt-ningen inte gav något resultat. Emellertid har den
kvantitet anilinlösning, som träden sugit åt sig,
uppmätts, och resultaten synas lova gott för de
fortsatta försöken, fig. 6. Sedan försöken med
Fig. 5.
Försök med
impregnering av
träd på rot.
anilinlösningen sålunda delvis misslyckats,
gjordes ett försök med koncentrerad
kopparsulfatlös-ning. Kopparhalten i trädet skulle sedan
undersökas. Visserligen var det bekant, att
kopparsul-fatlösningen fräter på järn, men man trodde, att
frätningen inte skulle ske hastigare än att den
redan monterade apparaturen (hinkar av plåt)
skulle kunna användas. Så blev emellertid inte
fallet, utan hinkarna frättes sönder nästan
omedelbart och lösningen rann ut. Då detta var vid
midsommartiden 1944, ha försöken avbrutits och
komma att fortsättas våren 1945.
Strömförhållanden vid Malö Strömmar
Norra farleden till Uddevalla genom Malö
Strömmar (norr om Orust) har alltid varit svår att
trafikera på grund av strömförhållandena. Genom
inverkan av vindar och ebb och flod m.m. kunna
strömmarna bli ganska avsevärda. Enligt uppgift
Fig. 6.
Försök med
impregnering av träd på
rot. Siffrorna
utmed kurvorna ånge absorberad vätskekvantitet i 11 dygn.
Fig. i.
Pål-maskprover
från
Mollösund; överst
2" spont efter
något mer än
ett år i
vatten, därunder
dykdalbpålar
efter omkring
två år i
vatten. Proven
äro tagna på 0, 1, 2, 3 och 4 m djup under vattenytan.
Pålarna äro arsenikimpregnerade enligt opentankmetoden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
