Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1945 - Maximalhöjden för vattennivån i en svallbassäng med bräddavlopp, av Harald Bergström - Murning och putsskador i Göteborg, av S E K
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
TEKNISK TIDSKRIFT
y2 = c2 (s2 — Q2 x)2’e> —X —
(£2-Qix)
Fig. 1. Minoranter (I, II) och majoranter (1, 2, 3) för
svall-bassängen i Porjus.
och i parentesen ersätta y med Y2 och re3/2 med
det linjära uttryck i x, som representerar
tangenten till kurvan y — x3/2 i den punkt, som har
abskissan x2. Vi finna så majoranten
1
£2 — 2
där e2 och q2 äro konstanter, som lätt beräknas,
och C2 är en integrationskonstant, som erhålles
ur begynnelsevillkoret y = Y2 för x <= x2. På
samma sätt finna vi en tredje majorant, om vi utgå
från en punkt på andra majoranten osv.
En första minorant i ett intervall (0, x\) finna
vi, om vi majorera täljaren i ekv. (3) med hjälp
av första majoranten (2) och ersätta x312 med det
linjära uttryck i x, som representerar sekanten
till kurvan y x3/2 mellan punkterna med
ab-skissorna 0 och x\. Därvid utveckla vi högra
ledet av ekv. (2) enligt Mac Laurins formel och
ta endast med termerna t.o.m. första graden i x.
Så erhålla vi en differentialekvation av formen
U = + Ml x
dx ey — Qix
med konstanter yl3 Vlt e och qu vilken kan
integreras. Lösningen erhålles i parameterform
U. — Ui ^1 \u U.2,
so I I ! I
111
där £0, u1} u2, Ax och A2 äro konstanter, som lätt
beräknas, och denna är en minorant i intervallet
i fråga. Väljes x\ > xmax, t.ex. lika med en övre
begränsning för xmax, som erhålles med hjälp av
en majorant, så är kurvan minorant ända till
t yi Qi , 1 t t
e e
den punkt, som motsvarar parametervärdet u = 0.
I denna punkt är dess tangent vertikal. Abskissan
för punkten i fråga är tydligen en undre gräns
för Xmax. På analogt sätt bestämmes en andra
minorant osv.
Den metod, som utvecklats i det föregående, har
använts för att beräkna den maximala
sughöjden i svallbassängerna vid Porjus kraftverk. I
fig. 1 äro tre majoranter [1, 2, 3) och två
minoranter (I, II) uppritade. Stighöjden uttryckt i
meter erhålles i detta fall genom att multiplicera
motsvarande ar-koordinat med 2. De tre
majo-ranterna ge i ordning följande övre begränsningar
för Hmax
Hmax < 1,42 m, Hmax < 1,36 m, Hmax < 1,32 m
De två minoranterna ge i ordning följande undre
begränsningar
Hmax > 1,20 m, H max > 1,266 m
Vi observera, att redan första majoranten ger en
ganska god approximation för Hmax.
Murning och putsskador i Göteborg. Äro murarna i
Göteborg sämre än annorstädes? Och vad är orsaken till
de mycket vanliga mur- och putsskadorna i Göteborg?
Dessa två frågor hänga intimt samman och att finna en
lösning för dem är på Västkusten ett av de svåraste
problemen inom byggnadsproduktionen. En av orsakerna är
givetvis de hårda och saltmättade vindarna. Hela
frågekomplexet anses dock vara alltför outforskat, och den
rationellaste lösningen vore att med understöd från
forskningsfonden undersöka murarna i redan uppförda hus och
därvid söka påvisa fel och förtjänster i såväl det
hantverksmässiga utförandet som materialvalet. Det gäller att
finna rätte mannen att leda ett så omfattande arbete, vilken
samtidigt kan hålla kontakten med forskningen.
Den allmänna okunnigheten blir särskilt ödesdiger, när i
övrigt inkompetenta personer åta sig uppdrag, vilka kräva
allsidig kompetens. Numera finns det möjlighet att enligt
lag ställa vissa minimikrav på byggnadsföretagare, men
det vore önskvärt, att samma möjlighet funnes för dem
som rita och planera byggnaderna.
Det finns flera direkt påvisbara orsaker till de uppkomna
skadorna, nämligen olämpligt val av material,
underhaltigt material och hantverksmässigt dåligt utförande. De två
förstnämnda orsakerna kunna elimineras genom
kontrollåtgärder och genom att materialfrågan löses rätt. Genom
det hantverksmässiga utförandet är man inne på det svåra
problemet. Den enda verkliga säkerheten mot slarvigt
utförande är, att murarna äro prima arbetsfolk med känsla
för ansvar för sitt arbete. Att döma av flera nybyggen tycks
det emellertid på många ställen i Göteborg vara
synnerligen dåligt ställt med detta ansvar. Att man kan se dagern
genom murarna är inget bevis på vare sig yrkesskicklighet,
ambition eller fullgott utförande.
Problemet hänger även intimt samman med
yrkesutbildningen inom murarfacket. Ansvaret faller dock icke på
murarna ensamt. Även arbetsledare, spekulationshajar
m.fl. bära en stor del av ansvaret för de tomma fogarna.
Byggnadsnämnden har ju möjlighet att påverka de
"ansvariga" arbetsledarna, men ha dessa ett stort antal
arbetsplatser, böra de i så fall på varje arbetsplats ha inför
nämnden ansvariga verkmästare.
Enligt vad som erfarits från sakkunnigt håll, är
standarden på murarna betydligt högre på andra platser i landet
och är lägst i Göteborg, varför alla i den mån de kunna
måste hjälp till att avlägsna bristerna (stadsarkitekt Sten
Branzell i Byggnadsindustrin 1945 h. 2). SEK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
