Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1945 - Industriens arbetarebostäder, av Harry Bernhard - Tegelundersökningar, del 1, av Erik Carlsson - Stabilitets- og Spændingsberegning af Rammesystemer, av Åke Holmberg - Experimentelle und theoretische Untersuchungen über das Kolkproblem, av Sven Krantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
TEKNISK TIDSKRIFT
storföretagare med mycket stora ekonomiska resurser
samt att den lägsta driftkostnaden kan uppstå vid egnahem
och föreningshus.
Slutligen lämnas i ett särskilt kapitel en redogörelse för
hur finansieringen av bostadsbyggandet kan ordnas. Med
de statliga lånemöjligheter som för närvarande finnas bli
variationerna i kapitalkostnader icke stora, men
författningarna äro många och slutomdömet blir att det behövs
komplettering och viss revidering av den statliga
låneverksamheten för att ge den ekonomiska grund industrin
behöver för att sedan med egna bidrag kunna främja bostads
byggandet för sina anställda.
Att nagelfara tryckfelen, som synas vara förvånansvärt
få, eller att diskutera alla de intressanta sifferuppgifterna
ligger utom ramen för denna recension. Den som sysslar
med hithörande frågor har all anledning att själv läsa
boken. Harry Bernhard
Tegel undersökningar, del 1, av Claes Hedin, J Arvid
Hedvall och Bengt Aggeryd, CTH Handl. 1944 nr 37,
Göteborg 1944. 23 s., 12 tab., 10 fig. 2 kr.
Man vore böjd att tro, att tegeltillverkningen i våra dagar
skulle ha hunnit nå sin fulländning. Att så icke är fallet
får man klart för sig, då man tagit del av
föreliggande redogörelse. Ett betydelsefullt problem som nu tagits
upp till skärskådande är inverkan av rökgaserna vid
tegelbränningen.
Vid bränning av lera till tegel utsättes detta för rökgaser
av varierande sammansättning. De innehålla N2, CO2, CO
och SOs, om de äro reducerande, O2, N2, CO2, CO och
SO2, om de äro oxiderande. Det visar sig, att rökgasernas
sammansättning till stor del inverkar på olika egenskaper
hos den färdiga produkten. För att systematiskt undersöka
denna inverkan ha försök gjorts med tegelbränning i
närvaro av de uppräknade gaserna var för sig. Parallellt ha
undersökts två typiska leror, en röd- och en gulbrännande.
Förf. redogör för den omgivande gasens inverkan på
smälttemperaturen, tätningstemperaturen, färgen och
formbeständigheten. Häftet innehåller ett flertal tabeller och
diagram för belysning av de erhållna resultaten jämte ett
vackert färgfotografi, som visar olika gasers inverkan på
form och färg vid bränning av provkroppar. I inledningen
omtalas, att samma försök gjorts med rena
oxidblandningar, för vilka väl kommer att redogöras i en senare del.
Det är tacknämligt att dessa undersökningar kommit till
stånd, då de gjorda rönen böra kunna omsättas i
praktiken till fromma för kvaliteten hos ett av våra äldsta
byggnadsmaterial. Erik Carlsson
Stabilitets- og Spændingsberegning af Rammesystemer,
av B J Bambøll, Köpenhamn 1944. 157 s., 50 fig., 6
nomogram. 12 dkr.
Ar byggnadsstatiken en vetenskap och i så fall, var är
dess plats i vetenskapernas system? Detta uppfattade jag
icke som några frågor, om vilka delade meningar kunde
råda, förrän nu, sedan jag läst Bambølls
doktorsavhandling, som ventilerades den 1 december 1944 vid Danmarks
Tekniske Højskole.
Avhandlingens ämne framgår väl av dess titel. Bambøll
har utvidgat primärmomentmetoden så, att han beaktar
inverkan på ingående stängers styvhet av normalkraften i
dem och så, att han kan beakta avvikelser från Hook’s
lag. Vidare har han för ramar, under mycket allmänna
betingelser, deducerat stabilitetsvillkor.
Detta allt är i och för sig gott och väl. Förf. måste
lyckönskas till ett gott handlag med statiska beräkningar.
Läsaren blir likväl betänksam.
Avhandlingen är en vacker tankebyggnad — i princip så
som Euklides’ geometri. Dess grundvalar äro vissa
antaganden rörande byggnadsmaterialens egenskaper. Dessa
antagandens tillförlitlighet ägnar förf. över huvud taget
inget intresse. Av ett referat i Ingeniören 1945 h. 1
framgår att vid disputationen professorerna Nøkkentved och
Frandsen påtalade detta. Förhållandet tarvar någon
eftertanke. Bambøll är icke ensam om att på detta sätt göra
byggnadsstatiken till spekulationer. Är emellertid inte
byggnadsstatiken i allt väsentligt en empirisk vetenskap och
måste inte det vetenskapliga arbetet inom denna disciplin
huvudsakligen inriktas på att studera materialen och deras
verkningssätt i konstruktioner? Tappas detta ur sikte,
torde konsekvensen bli, att en vacker dag den mest
utspekulerat noggrant kalkylerade konstruktion plötsligt till
konstruktörens stora förvåning brister.
Man skall inte göra en höna av en fjäder. Avhandlingen
har sina obestridliga förtjänster, men det, som den icke
berör, kommer faktiskt att väga tungt i samma mån som
det den berör.
Några detaljanmärkningar böra göras. Boken saknar en
sammanställning av använda beteckningar och, vad värre
är, vissa beteckningar äro alls icke förklarade. Beträffande
dessa hänvisar förf. till andra verk, vilka läsaren icke
rimligen kan förutsättas ha tillgängliga. Detta är till
uppenbart men. Slutligen aktualiserar Bambølls avhandling ett
länge känt behov: att någon kompetent och auktoritativ
instans ville ta itu med att åstadkomma reda i den stora
oreda, som nu råder med avseende på de beteckningar,
som användas för viktigare begrepp inom statiken och
hållfasthetsläran. Utan att detta speciellt har med den
ifrågavarande avhandlingen att göra har jag ur min bokhylla
tagit fram sex olika böcker och sett efter huru i dessa
deformationsarbete betecknades. Besultatet blev följande:
A; W; e; U; V; V. Sex olika beteckningar! Förf:s antal
var fem! Åke Holmberg
Experimentelle und theoretische Untersuchungen über
das Kolkproblem, av W Eggenberger och B Müller.
Mitt. 5 Versuchsanst. Wasserb. eidg. techn. Hochsch.
Zürich. Gebr. Leemann & Co., Zürich 1944. 78 s., 48 fig.
9,80 schw. frcs.
Efter genomgången av öppningarna i ett byggnadsverk
innehåller vattnet ett överskott av rörelseenergi, som
förintas genom virvelbildningar. Detta förorsakar en lokal
bottenfördjupning, en "göl". En generell lösning till hur
denna bildas har icke blivit funnen. Dess form är
beroende av byggnadstekniska och drifttekniska faktorer, som
variera från fall till fall. Genom modellförsök fordras att
i renodlade fall grunderna till problemet närmare studeras,
innan resultaten kunna tillämpas på utformningen av
trösklar och på hur vattenflöden böra regleras.
Sedan år 1941 har Försöksanstalten för
Vattenbyggnadskonst vid Tekniska Högskolan i Zürich systematiskt
angripit problemet. Den första uppgiften har varit att i
renodlade enkla fall föra frågan om modellikformigheten när-
Fig. 1.
Sammanställning av de
undersökta strömningsfallen.
Ren bottenuiströmning
("föckf vågig stråle")
Gölbotfnen
-h........-J
Reni överfall
stråle")
Kombination av
botienutstmmning-överfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
