Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1945 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. STF:s styrelse - Tekniska Föreningen i Västerås, av H S - Västerbergslagens Ingeniörsklubb, av PHd - Personnotiser - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
STF:s styrelse beslöt på sitt
sammanträde den 8 februari 1945 att, sedan styrelsen
för avdelningen för Kemi och Bergsvetenskap
avstyrkt, avslå ett förslag av civilingenjör
Ivar Wallquist till upprättande inom STF av
en avdelning för trä, dess bearbetning och
förädling.
På förslag av klubbnämnden och
verkställande direktören beslöts ställa medel till
förfogande för ommöblering av matsal och
klubbrum i föreningslokalerna.
Klubbnämnden överlämnade en omfattande
undersökning av ledamöternas inställning till
föreningslivet, som utförts i samråd med
Institutet för Marknadsundersökningar.
Nämnden anmodades inkomma med de förslag, som
undersökningsresultatet kunde föranleda till.
Sedan Industriförbundet förklarat sig icke
vilja delta i fullföljandet av förhandlingar
med olika tidskrifter om åtgärder för
DK-klassificering av tidskriftsreferat, beslöts att
STF tillsammans med
Ingeniörsvetenskaps-akademien skulle fullfölja åtgärderna i detta
ärende, för vilket det stora flertalet
tillfrågade tillkännagivit intresse (Tekn. T. 1945
s. 246).
På förslag av direktör Sven Nordengren
beslöts att tillägget LSTF efter författarnamn i
Teknisk Tidskrift hädanefter skall införas
endast på särskild önskan från vederbörande
författare.
Styrelsen beslöt att tilldela överingenjör
G H Hultman och flygdirektör Erik Sjögren
föreningens hedersplakett med inskription.
Med anledning av överingenjör Otto
Stålhanes 70-årsdag har till Kamrathjälpsfonden
inbetalats ca 600 kronor av 79 givare.
Tekniska Föreningen i Västerås
sammanträdde fredagen den 12 januari 1945
och härvid höll direktör Hilding Håkanson,
chef för den nya salpeterfabriken i Köping,
ett mycket intressant föredrag om "Den
inhemska kvävegödselmedelförsörjningen i
Sverige". Föredraget har refererats i Tekn. T.
1945 s. 140.
Föreningens nästa sammanträde hölls
fredagen den 24 februari, då jur. kand. Töre
Browaldh höll föredrag om "Amerika inför
freden". Notarie Browaldh har såsom
medhjälpare till professor Myrdahl för ungefär
ett år sedan företagit en studieresa till
Amerika, och föredraget baserade sig på de
erfarenheter som härvid vunnits.
Tal. behandlade till en början de inre
ekonomiska efterkrigsproblemen. Genom
Amerikas krigsinsats har en hel del förhållanden
avsevärt ändrats. Industrin har genomgått en
fantastisk utveckling och produktionen har
ändrat karaktär, så att man t.ex. i stor
utsträckning upphört att tillverka varaktiga
konsumtionsvaror, t.ex. möbler,
radioapparater, dammsugare o.d., men i stället ha
andra ökat sin tillverkningskapacitet.
Småföretagen ha kommit i skymundan och de
stora blivit alltmer betydande. Vissa trakter
av Amerika ha helt plötsligt fått en
utomordentligt kraftig industri, t.ex. Kalifornien,
där framför allt flygplanstillverkning och
skeppsbyggeri fått stora fabriker. Den stora
industriella utvecklingen ställer Amerika
inför de svåraste arbetslöshetsproblem vid
fredsslutet. Man beräknar att sysselsättning måste
vid freden ordnas för åtminstone 10 miljoner
återvändande soldater och mellan 5 och 6
miljoner arbetslösa ur krigsindustrin, alltså
tillsammans 15—16 miljoner arbetare.
Ett annat problem är den inom
krigsindustrin uppskruvade lönenivån. Talaren angav
som exempel en firma för tillverkning av
autopiloter och startmotorer, där chefens
kvinnliga sekreterare hade ungefär 60 000 kr.
i lön och personalen i allmänhet en
medelinkomst av 30 000 à 35 000 kr., ändock hade
denna firma de billigaste varorna på sitt
område. Fantastiska åtgärder hade av staten
vidtagits för att stimulera krigsindustrin,
vilket också bidrar till att öka svårigheterna vid
övergång till fredsförhållanden. Vid
fredsslutet nödgas staten annullera kontrakt för
omkring 75 M$ och man beräknar att staten
också måste försälja massor av prima varor,
såsom skor, verktygsmaskiner, flygplan och
kanske fartyg, för omkring 60 M$, vilket allt
måste menligt inverka på industrins ställning
efter kriget. Produktionen av flygplan är
t.ex. nu mångfaldigt större än vad den
skulle behöva vara efter kriget. Man
beräknar att det fordrades endast 50 stora
civilflygplan för att klara hela atlanttrafiken av
år 1939. Endast 10 °/o av produktionen torde
kunna användas och av fartygsproduktionen
endast 7 °/o.
De internationella politiska problemen
kännetecknades vid krigets början helt av
isolationismen, vilken berodde på att Amerika
alltid känt sig tryggt mellan de båda
oceanerna och att den amerikanska
befolkningen, som härstammar från europeiska
immigranter, känt sig utstött ur sin hemmiljö,
och detta har alltid varit ett
irritationsmoment mellan Amerika och den övriga
världen. Isolationismen har varit försvunnen,
men den kommer nu upp i annan form. Man
angriper sålunda England för exempelvis dess
politik i Indien och beträffande Byssland
talar man om kommunistfaran. Vidare är
Japan Amerikas fiende nr 1 och intresserar
amerikanarna mera än Europa. Slutligen
finns det vissa imperialistiska grupper, som
kasta blickarna på Grönland och Island, och
det är icke någon hemlighet att såväl
kanadensare som australiensare känna sig dragna
till Amerika snarare än till England.
Amerikanarna ha fått övertaget beträffande
såväl sjöfarten som flygtrafiken och det är
väl ovisst om amerikanarna efter kriget
släppa ifrån sig denna ställning.
Förhållandet till Sovjetryssland har ständigt
förbättrats, men en misstänksamhet återstår för vad
Byssland tänker göra. I Amerika misstänker
man att Byssland kastar sina blickar såväl
på yttre Mongoliet som Mandschukuo.
Slutligen skulle nog amerikanarna önska
militära baser i Fjärran östern för att
effektivare kunna bekämpa Japan.
De inrikespolitiska problemen kännetecknas
av Boosevelts motsatsställning till kongressen,
samt av arbetarfrågan och negerfrågan.
Boose-velt är en mycket dålig administratör, han
beskylles bl.a. för att tillsätta flera
kommissioner som få praktiskt taget samma
uppgifter och för att då ordna detta måste han
tillsätta ytterligare en kommission som
samordnar arbetet mellan de föregående. Även
om Boosevelt vann vid senaste
presidentvalet har han dock haft att kämpa mot ett
kompakt motstånd både av republikaner och
en del demokrater.
Arbetarrörelsen kommer att skapa många
svårigheter, bl.a. se krigsveteranerna med
ovilja industriarbetarnas utomordentliga
ekonomiska uppsving, vilket icke hindrat dem
att etablera strejker, medan soldaterna fått
kämpa vid fronterna under de svåraste
förhållanden. En krigstidsbetonad antifackför-
eningsstämning existerar i Amerika. En rätt
betydande antisemitism kan man också notera.
Tal. avslutade sitt anförande med ett
referat av negerfrågan, som ju är särskilt svår
för oss européer att fullt förstå, och han
anförde mångfaldiga exempel på huru
rättslösa negrerna äro särskilt i Sydstaterna.
Visserligen ha negrerna ungefär samma lagliga
rättigheter som andra, vilket dock icke
hindrar att de i praktiken stå så gott som
alldeles rättslösa. Negerfrågan är ett
utomordentligt svårt problem, som säkert
kommer att tarva en snar lösning.
Det synnerligen klara och intressanta
föredraget avlyssnades med mycket stort intresse
av föreningens medlemmar. H S
Västerbergslagens Ingeniörsklubb
besökte den 20 januari 1945
Morgårdshammar Mek. Verkstad. Ett 80-tal
klubbmedlemmar och damer deltog i studiebesöket.
Disponent Per Ekman gav en historik över
företagets utveckling och redogjorde för
dess nuvarande tillverkningar. Efter
rundvandringen i verkstäderna for klubben med
extratåg till Smedjebacken, där middag med
dans vidtog och pågick till kl. 1, varefter de
flesta deltagarna med extratåg återvände till
Ludvika. PHd
Personnotiser
Födelsedagar
Civilingenjör Anders Bosborg, Stockholm,
75 år den 1 april.
Byråchef Algot Tausen, Stockholm, 80 år
den 5 april.
Direktör Sven Carlstedt, Stockholm, 60 år
den 8 april.
l:e maskiningenjör Carl-Eduard
Uddenberg, Bjärred, 70 år den 10 april.
Civilingenjör Henning Hendeberg, Västerås,
50 år den 11 april.
Bergsingenjör Per-Erik Svensson,
Uddeholm, 50 år den 12 april.
Undervisningsråd Nils Fredriksson, Solna,
75 år den 13 april.
Gatuchef Georg Hentz, Malmö, 50 år den
15 april.
In memoriam
Civilingenjör J Gustaf B L af Jochnick,
f. 1894, d. 26 december 1944.
Ingenjör C Viktor Andrén, f. 1877, d. 1944.
Arkitekt Budolf S Enblom, f. 1861, d. 27
februari 1945.
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Aktieägarna i STF:s Fastighets AB
kallas till ordinarie bolagsstämma tisdagen
den 27 mars 1945 kl. 12.30 på Svenska
Teknologföreningen, Brunkebergstorg 20iv,
Stockholm.
Svenska Elektroingenj
örsföreningen sammanträder fredagen den 6 april 1945
kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2.
Dagens eko. — 3. "Radiofrekvent växelström
för industriell värmealstring"; föredrag om
"Induktionsuppvärmning" av civilingenjör
Gunnar Wennerberg och "Dielektrisk
uppvärmning" av civilingenjör Ivar Ahlgren.
— Supé och samkväm.
Tekniska Fysikers Förening inbjudes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
