- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
363

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 31 mars 1945 - Industrivara och formkultur, av Sven Ivar Lind - Vad är industriell formgivning? av Ralph Lysell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 mars 1945

363

är det påfallande att ingen av våra lägre eller
högre undervisningsanstalter meddelar
formskolning, oaktat denna är i hög grad behövlig för
många tekniker.

Interiören i en buss eller järnvägsvagn är en
angelägnare uppgift än t.ex. en sportstugeinteriör,
köksspisens och radioapparatens form viktigare
än t.ex. barskåpets. Hittills har sådana
industriella formproblem lösts genom tillfälligt anlitande
av experter eller förblivit mindre väl eller inte
alls lösta. Propagandaverksamheten har i stort
sett siktat förbi industrivaran med undantag för
vissa kategorier av bohag. Svenska
Slöjdföreningen, som en gång hade på sitt program att förmedla
kontakt mellan industrin och formskaparna,
synes under det senaste årtiondet inte ha gjort
någon märkbar insats eller tagit några initiativ av
betydelse på detta område.

Det förefaller som om konkurrensen vore den
kraft som verkat mest för stimulerande av
intresset för god form inom industrin, och särskilt
konkurrensen på utländska marknader, ett
förhållande som givetvis sammanhänger med att
utländsk industri, främst i USA men också i
Tyskland och Storbritannien, visat större vakenhet och
intresse för formens betydelse än vad svensk
industri gjort. Förhållandet avspeglar sig också
däri, att vi rent av på svenskt språk saknar ett
vedertaget och inarbetat uttryck för "industrial
design".

Av specialister på industriell formgivning finns
i Sverige endast några få. Dock finns krafter,
som på åtskilliga områden skulle vara kvalifice-

rade men ej används i nämnvärd grad.
Konstnärer och konstindustriella specialister anlitas
stundom. Vad som behövs är dock framför allt
tekniker med skolad förmåga inom formgivning,
såväl av lägre som högre klass. Inte minst på de
ledande posterna bör man fordra allsidigare
insikt i formgivningens betydelse och metodik.
Utbildningen av dessa tekniker är ett problem som
snarast bör lösas.

Det kan ske dels genom kurser inom de lägre
tekniska undervisningsanstalterna, dels genom
kurser på de tekniska högskolornas program. På
KTH finns redan inom Arkitektur en institution
för materialbehandling med Formlära, vilken efter
viss utbyggnad skulle lämpa sig väl för
ändamålet, kanske i samarbete med institutionen för
Mekanisk Teknologi. Koncentrerade special- och
efterutbildningskurser är också önskvärda.

En orienterande kurs inom ramen för Svenska
Teknologföreningens kursverksamhet skulle
måhända vara av värde, om intresse finns för ämnet

Ett annat sätt att i nuvarande situation snabbt
få fram krafter som kan vara skickade för
industriell formgivning är anordnande av
tävlingar. Det har använts i Storbritannien, där t.ex.
företagen inom läderbranschen slagit sig ihop och
nyligen utlyst en stort upplagd tävling med sikte
på efterkrigstidens export.

I konkurrensen efter kriget kommer
formgivningen otvivelaktigt att göra sig gällande. Vår
industri, som väl i övrigt är mycket väl rustad
och organiserad, tycks dock, med få undantag, ha
lämnat en viktig post obesatt — formgivarens.

Vad är industriell formgivning?

Ingenjör Ralph Lvsell, Stockholm

Formgivningen av nyttovaror är kanske den
äldsta av all konst. Den går längre tillbaka än
måleriet, skulpturen och t.o.m. arkitekturen. I
den begränsade mening, vari termen industriell
formgivning numera används, befinner den sig
dock alltjämt i sin linda. Industriell formgivning
har avseende på tredimensionella produkter eller
maskiner, vilka uteslutande ha framställts med
hjälp av moderna tillverkningsmetoder, till
skillnad från det traditionella hantverket.

Dess uppgift är att med hjälp av en grundlig
kännedom om konsumenternas psykologi göra
dessa produkter mera tilltalande i köparens ögon
genom att göra dem mera praktiska och lätthan-

Bearbetning av föredrag i Svenska Arkitektföreningen den 19
februari 1945.

DK 745/749

terliga, förläna dem en estetiskt mera tilltalande
form, färg och struktur och över huvud taget
anpassa formen till funktionen. Formgivarens
huvuduppgift är med andra ord att göra nyttiga
ting ännu nyttigare. I stället för att låta skönheten
bli ett självändamål blir slutmålet för honom att
låta skönheten ingå förening med materialet,
formen och färgen jämte den speciella funktion,
som den nyskapade maskinen skall utföra. Det
är av vital betydelse, att formgivaren är i stånd
att få ut det mesta möjliga av det tillgängliga
materialet till en kostnad, som möjliggör en
vidsträckt distribution.

Sedan gammalt ha konstnärerna utgjort en
betydelsefull faktor vid tillverkningen och
försäljningen av sådana artiklar som keramik, glas-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free