Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 31 mars 1945 - Formsinnets fostran för arbete och livsinsats, av Börje Beskow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 mars 1945
377
världen, då effektiva språkkunskaper i stort sett
ha varit ett privilegium för en minoritet, som i
stället ofta har fått för mycket av det goda.)
Kanske skulle man slutligen också kunna ge de
ungdomar, som ha intresse och förutsättningar
härför, och som kunna förmodas i framtiden
komma att inta i någon mån ledande poster inom
arbets-, förenings- eller samhällsliv, en hållbar
grundval för en verklig människokunskap,
utgående från medicinska fakta och omfattande
en del av den äldre och nyare psykologiska
forskningens mest gripbara och ur den praktiska
människobehandlingens synpunkt betydelsefulla
resultat.
Att den blivande yrkesmannen eller -kvinnan
måste få sammansmälta sin manuella träning och
sina teoretiska kunskaper i en rent konstruktiv
träning, alltså en träning att med allt större
frihet och självständighet få lösa olika
formgivningsproblem inom yrket, är ju en given följd av hela
det föregående resonemanget. Detta krav
erkännes också nu tämligen allmänt, åtminstone
teoretiskt.
Invändningar
Mot det yrkesutbildningsprogram, som sålunda
skisserats, komma givetvis många invändningar
att göras. Först och främst: liur skall man få
tid till en sådan utbildning? Om utbildningen
verkligen begränsas till att tillgodose de syften,
som här angivits, om man ej låter sig bindas av
gängse föreställningar om skolämnen och deras
omfattning, tror jag på goda grunder och delvis
på grund av egen praktisk erfarenhet, att den
teoretiska delen av programmet kan genomföras
med halv arbetstid under tre läsår. Den andra
hälften av arbetstiden kan då ägnas åt praktiskt
yrkesarbete, och de föregående eller efterföljande
utbildningsåren ägnas så gott som helt åt denna
praktiska utbildning. På så sätt mdför detta
utbildningsprogram ur individens synpunkt icke
någon allvarlig försening av utbildningen, om
denna påbörjas i god tid.
En annan fråga är: lönar sig detta? På den
vill jag kort och gott svara, att det efter min
uppfattning och erfarenhet alltid och i alla
sammanhang lönar sig att hjälpa mottagliga
människor till en djupare förståelse av deras
arbets-och livssammanhang.
En tredje invändning och kanske den tyngst
vägande är denna: tillkommer inte den
bildningsuppgift, som här angivits, mera naturligt
folkskolan eller folkhögskolan? Vad folkskolan
beträffar ha eleverna där ännu ej nått den
mognad och det perspektiv på livet, som fordras för
att rätt tillgodogöra sig de kunskaper, varom det
här är fråga. De elever, som efter avslutad
folkskola skola genomgå en sådan praktiskt
teoretisk utbildning, som här skisserats, komma
visserligen inte att bli så många år äldre, men
den direkta kontakten med yrkesarbetet kommer
att påskynda deras mognad och avsevärt
fördjupa deras förståelse för de kunskapsområden det
här är fråga om. Folkhögskolan återigen är
givetvis en idealisk arbetsform för meddelande av
en god del av detta bildningsprogram, och man
har all anledning hoppas, att den i fortsättningen
i minst lika stor utsträckning som hittills skall
fullfölja denna bildningsuppgift inom alla
yrkesgrupper. Emellertid är folkhögskolan
svåråtkomlig för många yrkesmän, speciellt inom industrin,
där permission för en folkhögskolekurs ofta är
omöjlig att utverka. Det finns därför starka skäl
för att öppna en möjlighet till en allmän
samhälls- och livsorientering även i direkt anslutning
till yrkesutbildningen.
Betydelsen för personlighetslivet
Vilken betydelse kommer denna allsidiga
yrkes-och medborgarutbildning att få rent personligt
för ungdomen? Först och främst erbjuder den
under själva pupertetskrisen en väg till naturlig
utlösning av de växande kropps- och
själskrafterna. Sysselsättningen med praktiskt skapande
uppgifter, tillräckligt svåra för att spänna den
unges ikrafter, men ej för svåra för att ge honom
eller henne känslan av att fullt behärska
uppgiften, skänker en värdefull trygghet under denna
oroliga utvecklingsperiod. Under den väldiga
fysiska och psykiska omvälvning, som nu sker, då
kanske inga gamla värden tyckas hålla längre,
skänker det praktiska skapandet av påtagliga
värden fotfäste och stadga: här finns ändock en
grund att stå på. Yrkesarbetet skänker sunt
självförtroende och tillförsikt i en ålder, då man
annars lätt hamnar i självförakt och förtvivlan.
Känslan av att veta vad man gör och varför
blir av bestående värde för individen, även sedan
iiiigdomskrisen är genomkämpad. En annan
väsentlig personlig vinning för t.ex. en
konsthantverkare är förmågan att skapa en egen miljö,
att ge sin personlighets prägel i första hand åt
det egna hemmet. Inte minst värdefull blir
slutligen träningen och förmågan att verkligen förstå
andra miljöer och tankevärldar än de egna och
närmaste.
Alla människors rätt
De vinster för personlighetslivet, som den
kombinerade praktisk-teoretiska utbildningen skänker
individen, borde ju alla människor ha rätt till.
Alla ungdomar ha rätt till den hjälp genom
pubertetskrisen, som en praktiskt skapande
arbetsuppgift skänker. Alla som genomgå en verklig
yrkesutbilding få också denna hjälp, om denna
utbilding är rätt upplagd och påbörjas i tid. Men
hur ställer det sig för alla dem, som skola
fortsätta med en teoretisk skolbildning?
Här vill jag åter framföra det gamla kravet
på ett praktiskt år även i den högre skolan. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
