Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1945 - Kraftförsörjningen i USA och Kanada under krigsåren, av Robert Nordell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. S. En förmögenhet i silver: ett tak av samlingsskenor
av massivt silver i en magnesiumfabrik.
i National Treasury’s källarvalv. Först
lössläpp-tes 40 000 t omyntat silver som lån och sedan
avsågs ytterligare 60 000 t komma till
användning. Efter ett pris av 60 kr/kg motsvarar detta
alltså en summa av 6 000 Mkr.; 1,2 t silver
räknas motsvara 1 t koppar. Som exempel på
användningen kan nämnas att ett ugnsrum för
aluminiumelektrolys kräver 850 t koppar, varav
540 t kan ersättas med silver. Silver har även
använts för transformatorlindningar, fast i mindre
utsträckning.
Kraftförsörjningen i Kanada
Kraftbehovet i Kanada illustreras bäst av att
industrin sjufaldigats under kriget.
Aluminiumproduktionen är i Kanada nu större än hela
världsproduktionen före kriget. Kanada intar
beträffande krigsproduktionen fjärde platsen bland de
allierade nationerna samt svarar för 40 % av
deras aluminiumframställning.
Alstrad energimängd har vuxit från 13,7
miljarder kWh första halvåret 1939 till 19,6 miljoner
kWh första halvåret 1943 och utgöres
huvudsakligen av vattenkraft. Den senare siffran
motsvarar 3 300 kWh per år och invånare, vilket är
80 % mer än motsvarande siffror för USA och
Sverige år 1944. Den installerade effekten har
vuxit med ca 2 000 MW till 7 300 MW år 1944.
Av denna totala effekt kommer på Ontario Hydro
Electric Power Commission’s andel 1 750 MW.
Under hela kriget har i provinsen Ontario kraften
ransonerats för civilt behov.
I de Kanada tillhöriga kraftverken vid Niagara
äro 1 020 MW installerade och dessa
generatorstationer svara alltså för största delen av
provinsen Ontarios energiförsörjning. Den förfogbara
vattenmängden har genom ny överenskommelse
något ökat under kriget.
Shawinigan Water & Power Co vid St Maurice
River i Quebec (en biflod till St Lawrence-floden)
har ökat den installerade effekten med 150 MW.
Bolaget äger tio fall på sammanlagt 1 500 MW,
varav fem äro utbyggda med 800 MW. Dessa äro
La Gabelle, Shawinigan och Grand Mère pä
tillsammans 500 MW samt Rapide Blanc och La
Tuque på tillsammans 300 MW.
Ett annat stort kraftverk, Beauharnois vid St
Lawrence-floden, har ökat den installerade
effekten till 350 MW. Man beräknar kunna erhålla
l 600 MW vid full utbyggnad.
Det största kraftverksföretaget i Kanada ocli ett
av de största i världen har emellertid under kriget
byggts vid Saguenay River, en kort flod som går
från Lake St John till St Lawrence-floden. Redan
före kriget lågo här kraftverken Isle Maligne
(närmast sjön) på 400 MW samt Chute-à-Caron,
som vid krigets början utbyggdes till 310 MW.
På två år byggdes av Canadian Aluminium Co
ett jättekraftverk, Shipshaw-kraftverket, vilket
började generera kraft i februari 1943, och som
1944 tillsammans med de båda äldre hade en
installerad effekt av mera än 1 000 MW. Efter
den slutliga utbyggnaden skall enbart
Shipshaw-stationen kunna lämna 880 MW från tolv
generatorer. Chute-à-Caron skall bli reservstation,
varför normalt Shipshaw och Isle Maligne skola
kunna generera 1 280 MW tillsammans. Nästan
all kraften går till aluminiumverk i Arvida, vartill
tolv 154 kV linjer leda. Arbetena vid Shipshaw
ha bedrivits under mycket svåra klimatiska
förhållanden. Temperaturen var under vintrarna
mellan — 30 och — 40°C. 10 000 man sysselsattes
under två år, och hästar måste föras till
arbetsplatsen i flygmaskin.
I oktober 1943 exproprierade provinsen Quebec
Montreal Light, Heat & Power Consolidated
fölen summa av 147 M$, och lade därmed grunden
till Quebec Hydro-Electric Commission, ett
statligt kraftföretag i likhet med Ontario Hydro
Electric Power Commission. Sedan exproprierades
även andra företag. Den minister, som handlade
ärendet, karakteriserade åtgärden som "remitting
to the people their natural resources". Tarifferna
sänktes med 20 % genast efter expropriationen.
Efterkrigsplanering
Ett problem både för USA och Kanada, som
diskuterats mycket, är kraftavsättningen efter
kriget, då rustningsindustrins stora energibehov
minskat. I USA tror man dock att en avsevärd
aluminiumindustri, ungefär i nuvarande
omfattning, skall finnas kvar i de nordvästra staterna.
Man beräknar dessutom att
landsbygdselektrifieringen skall öka kraftigt. Fyra miljoner lantbruk
förutsättas kunna elektrifieras, varav 1,5 miljoner
i första omgången; 1 miljon km bygdelinjer
skola byggas på tre år efter kriget. Varje
lantbruk beräknar man skall konsumera 5 000—6 000
kWh/år. Även i städerna väntar man ökad
förbrukning, i vissa fall med 100 %. Man räknar
här med förbättrad belysning samt med
användning av en hel rad nya, eldrivna bruksföremål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
