Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1945 - Torkning av livsmedel, av Johan Lærum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/// april 1945
415
siffra måste dock vara betydligt överdriven.
Enligt "Food Industries" skulle sålunda den del av
USA:s tillverkning, som år 1943 rekvirerats av
försörjningsmyndigheterna, uppgå till ca 180 000
t och någon nämnvärd produktion utöver denna
kvantitet lär icke ha åstadkommits, då det
uttryckligen anges att praktiskt taget hela
tillverkningen rekvirerats av myndigheterna. Följande
tabell visar den inbördes mängdfördelningen i ton
för Amerikas torkningsprogram 1943:
Potatis ..............................................62 000
Batater (Sweet Potatoes)..............14 000
Kål ....................................................16 000
Lök ....................................................9 000
Diverse betor....................................12 000
Kålrötter ..........................................4 000
Morötter ............................................6 000
Brytbönor ........................................6 000
Tomater ............................................8 500
Rovor (Turnips)..............................3 500
Blandade gröna grönsaker............200
Ärter ..................................................6 000
Majs ..................................................9 000
"Baked beans"..................................8 000
Diverse ..............................................9 000
Summa ca 173 000 t
Tillvägagångssätt vid torkning
I stora drag är gången (se fig. 1 och 2) råvara
— rensning — sortering — skalning (endast
rot-växter) — efterputsning — skärning —
blanche-ring (ej lök) — torkning — efterkontroll —
paketering.
Det är viktigt att råvarorna fyller bestämda krav
på ändamålsenlighet, för att kvaliteten på den
färdiga produkten samt utbytet skall bli
tillfredsställande. Hos rotfrukter måste formen vara
jämn och stor, eljest blir förlusterna orimliga
under skalning. Färg och smak bör vara
kraftigast möjligt, då det är oundvikligt med vissa
förluster under torkning och efterföljande lagring.
Råvaran måste också vara färsk och frisk. Ju
kortare tid mellan skörd och torkning, dess bättre.
Över huvud taget är det synnerligen viktigt att
man ställer de strängaste krav på råvaran, en
dålig vara kan aldrig bli bättre genom torkning.
Fig. 2. Torkning av morötter; sortering och avsyningsband;
skärmaskin; på- och avlastning av torkbackar.
Däremot kamoufleras ju kvaliteten i viss mån
då produkten överföres i torkad form, vilket kan
fresta mindre nogräknade producenter att
använda dålig råvara.
Redan vid rensning och sortering sätter de
tekniska hjälpmedlen in, och det finns mängder av
maskinkonstruktioner för denna detalj. I regel är
det trummor som roterar delvis under vatten,
varefter följer en intensiv spolning med rent vatten
under högt tryck.
Skalningen skedde förr uteslutande mekaniskt
med maskiner av olika konstruktion. Man får
dock alltid en hög förlust på detta sätt, vilken
exempelvis för potatis sällan understiger 30 %.
Man har därför under de sista åren kastat sig
över denna detalj och fått fram nya
skalningsmetoder, som redan till stor del kommit i bruk.
Den vanligaste av dessa tycks vara
lutningsmetoden. Man nedsänker rotväxterna under relativt
kort tid i varm lutlösning, varvid skalet och det
vttre skiktet upplöses. Sedan spolas detta skikt
av med kraftiga tunna vattenstrålar, varefter
varan är klar för efterputsning för hand. Andra
metoder är användning av överhettad ånga och
Sluttorkning Avsyning, förpackning Gasfyllning och
och vägning fårslutning
Fig. 1. Schema för beredning och
torkning av morötter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
