- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
436

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1945 - DDT, det nya insekts- och parasitmedlet, av E Askelöf och B Gullfeldt - Försörjningen med brandslangar under kriget, av r

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

436

bli finfördelade och hålla sig svävande lång tid
samt äga stor inträngningsförmåga. Som
lösnings* och spraymedel kan även användas en
vätska som erhållits av en vid lågt tryck
förtät-ningsbar gas. Exempel på en dylik gas är freon.
Sådan lösning förvaras på lämplig bomb, från
vilken förgasningen sker.

DDT har med framgång prövats inom
jordbruket mot jordloppa, rapsbagge, gulhårig
skinnar-bagge, sköldbagge, kålbladsstekel m.fl., inom
trädgårds- och grönsaksodlingen mot jordloppa,
kålfjärilslarv, kålflyglarv, rapssugare, kålmal
ärtvecklare, ärtvivel och trips, inom fruktodlingen
mot knoppvecklare, äpplespinnmal, frostfjäril,
ringspinnare m.fl. och inom bärfruktodlingen mot
hallon- och krusbärsstekel etc.

Som synes har DDT även här ett mycket stort
och vidsträckt användningsområde. Härvid kan
framhållas DDT:s stora betydelse även för
bekämpande av skadeinsekter hos våra
oljeväxtodlingar samt i våra skogar. Sålunda har man
framgångsrikt kunnat bekämpa tallmätaren
genom flygbepudring av skogarna (Tekn. T. 1944
s. 1046). Även prövning mot den nu härjande
mjölbaggen pågår.

Av ovanstående framgår, att man med DDT
erhållit ett utomordentligt medel mot olika
insekter och parasiter. Här i Sverige har tillverkning
av DDT upptagits bl.a. av AB Pharmacia och
Svenska AB Philips, som sedan längre tid tillbaka
bedrivit forskningar med denna förening och
liknande derivat och de erhållna resultaten äro
utomordentligt lovande. Det framställes, som
redan framhållits, på helt svensk råvarubas. Man
får hoppas, att DDT kommer att bli ett starkt
vapen i kampen mot de olika skadedjur, som
förorsaka stora ekonomiska förluster men också att
de uppmuntrande rön, som gjorts vid försöken
med DDT, skola stimulera till ytterligare
forskning på detta område.

Litteratur

1. Brudenkamp, J: Zur Kenntnis der Wirkungsweise der
Kontakt-gifte mit besonderer Berücksichtigung der Permeabilität der
Insekten-cuticutila. Z. angew. Entomologie 28 (1942) h. 4 s. 34.

2. D.A.K.-Prep. Arch. f. Pharm. Chem. 51 (1944) s. 55
(analysföreskrift).

3. Domenjoz, R: Experimentelie Erfahrungen mit einem neuen
Insektizid (Neocid Geigy) ein Beitrag zur Theorie der Kontaktgift-,
wirkung. Schweizer, mod. Wschr. 74 (1944) s. 952.

4. Floden, C H: Det nya lusmedlet diklordifenyltriklormetylmetan
DDT. Sv.Läk.-Tg (1945) h. 6.

5. Frear, D: Chemistry of Insecticides and Fungicides. 2:a uppl.
New York 1943.

6. Johansson, E: Nya typer av insektbekämpningsmedel.
Växt-skydsnotiser 1943 h. 6 s. 11.

7. Kaelin, A: tiber die Konstitution und toxische Wirkung von
natürlichen und neuen insektentötenden Stoffen. Schweizer. Apoth.
Ztg 8 (1944) s. 113.

8. Lannung, A: Om pentaklordifenylaetan, dets Fremstilling og
Toksikologie. Arch. Pharm. Chem. 51 (1944) h. 2 s. 13.

9. Lannung, A: Bidrag till Pentaklordifenylaetans Toksikologie.
Dansk T. Farm. 18 (1944) s. 253.

10. Läuger, P: über Konstitution und toxische Wirkung von
natürlichen und neuen synthetischen insektentötenden Stoffen. Helv. chim.
Acta 27 (1944) s. 892.

TEKNISK TIDSKRIFT

11. Läuger, P: Ober neue, sulfogruppenhaltige Mottenschutzmittel.
Helv. chim. Acta 27 (1944) s. 71.

12. Mooser, H: Die Bedeutung des Neocid Geigy für die Verhütung
und Bekämpfung der durch Insekten übertragenen Krankheiten.
Schweizer, med. Wschr. 74 (1944) s. 947.

13. Richardson, C H: Advances in Entomology. Chem. & Engng
News 25 febr. 1942 s. 241.

14. Rosenqvist, S: Avlusningsmedlet D.D.T. Sv. Läk.-Tg 43 (1944)
s. 2541.

15. Schmid, G: Versuche über Läusebekämpfung beim Pferd.
Schweizer. Arch. Tierheilkde 85 (1943) h. 5.

16. Telenius, S: Kemiska bekämpningsmedel i lantbrukets tjänst.
Tekn. T. 74 (1944) s. 287.

17. Tunblad, B: Något om olika pudermedel mot jordloppor.
Växt-skyddsnotiser 1943 h. 6 s. 14.

18. Wiesman, R: Weitere Versuche mit Gesarol im Ostbau. Schweizer
Z. Obst- u. Weinbau 52 (1943) s. 171.

Neue Untersuchungen über die Bekämpfung der Krischfliege
Rhago-letis cerasi L. 52 (1943) s. 232.

Eine neue, wirksame Methode der Bekämpfung der Fliegenplagcn
in Ställen. Schweizer. Arch. Tierheilkde 85 (1943) s. 24.

19. Pflanzenschutz. Techn.-ind. schweizer. Chem. Ztg 26 (1943) s. 128.

20. Zeidler, O: Verbindungen von Chloral mit Brom und
Chlor-benzol. Ber. 7 (1874) s. 1180.

21. DDT A new synthetic insecticide. Brit. med. .1. 12 aug. 1944
s. 317.

Försörjningen med brandslangar under kriget. Före
kriget täcktes Sveriges behov av brandslang dels genom
inhemsk tillverkning, dels genom import. För åren 1937—
1938 uppskattas förbrukningen till i genomsnitt ca 200
km/år, varav större delen var av svensk tillverkning. Så
kom kriget och därmed försvårades avsevärt importen av
kvalitetsslang. Den inhemska tillverkningen ökades nu i
snabb takt, och inom ett år efter krigsutbrottet hade den
mer än fördubblats.

I november 1940 gåvo statsmakterna Jonseredbolaget
order om, att brandslang skulle tillverkas uteslutande för
kronans räkning. Luftskyddsinspektionen önskade även,
att icke mindre än 1 000 km slang snarast skulle
tillverkas. Detta kunde ske först efter en kraftig utbyggnad av
produktionsapparaten, men redan inom två år levererades
denna stora beställning.

Denna kraftansträngning kom dock delvis att gå ut över
slangens kvalitet. För att tillfredsställa den stora
efterfrågan blev det nödvändigt att sänka fordringarna på slangens
kvalitet och använda råvaror av något lägre klass än
tidigare. Åläggandet för industrin att tillverka slang
uteslutande för kronans räkning upphävdes i slutet av år 1942,
och allt sedan denna tid har slang åter tillverkats, som
uppfyller de gamla fordringarna i fråga om täthet.

Anskaffningen av råvaror har under kriget varit förenad
med en hel del svårigheter. Då det blev omöjligt att erhålla
lin utifrån gjordes försök med högvärdig hampa som
ersättning. Det visade sig att man kunde få en god slang
genom att blanda hamp- och lingarn. Hampa importerades
därför i stora kvantiteter ända till sommaren 1943. Dessa
stora köp inneburo givetvis betydande ekonomiska risker;
priserna voro nämligen ungefär det fyrdubbla mot dem
som gällde före kriget. Det har emellertid visat sig vara
av stort värde att dessa köp gjordes, trots de höga priserna.

Under år 1943 såg det en tid kritiskt ut i fråga om
tillgången på högklassigt lin för tillverkningen av slang. Den
svenska linodlingen var emellertid då så omfattande, att
den kunde verksamt bidra till att täcka behovet. Tyvärr
var dock endast en ringa del av det svenska linet av
tillräckligt hög kvalitet. Det är därför ett viktigt önskemål,
att en större del av det svenska linet blir av högsta
kvalitet. Högklassigt svenskt lin ger nämligen en utmärkt
brandslang.

Brandberedskapen har kraftigt förstärkts under kriget,
vilket givetvis är mycket viktigt, men lika viktigt är att
materielen sköts på det mest effektiva sättet. Jonsereds
Fabriker ha därför utarbetat en liten broschyr och inspelat
en film, vilka ge råd för slangvården. Bådadera kunna
rekvireras hos bolaget (Textil o. Konf. 1944 h. 8). r

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:29:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1945/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free