Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 21 april 1945 - Hållfasthetsprov med flygplansskrov, av Lars-Axel Strömberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/// april 1945
463
Hållfasthetsprov med flygplansskrov
Civilingenjör Lars-Axel Strömberg, Linköping
Vid konstruktion av moderna flygplan med
hög-värdiga prestanda är det en oeftergivlig och mer
än förr accentuerad fordran, att vikten av
ingående delar nedpressas till ett minimum. Detta
måste ske inom ramen av en fastställd minsta
hållfasthet med utnyttjande av lämpligaste
konstruktionsprinciper och lämpligaste material samt
med hänsynstagande till ekonomiska och
tillverkningstekniska synpunkter. En oförutsedd
viktsbesparing i flygplanets tomvikt ger dels en rent
ekonomisk vinst och dels en prestandahöjning, som
kan utgöras endera av förbättrade start- och
stig-egenskaper eller av ökad nyttig last.
De flygplan, som byggas vid Svenska Aeroplan
AB, äro ytterst noggrant hållfasthetsberäknade på
basis av byggnadsbestämmelser, som ta hänsyn
till de flesta belastningsförhållanden på flygplan
och som kompletteras eller modifieras när så är
nödvändigt eller möjligt. Samtliga
konstruktions-ritningar passera där för godkännande en
särskild hållfasthetsavdelning, vars skyldighet det är
att anmärka på och fordra ändring av
konstruktionen såväl när densamma är över- som
under-dimensionerad.
Ett omfattande arbete har vid SAAB nedlagts
såväl för att få fram noggrannare
beräkningsmetoder som för att förenkla en del av dem, så att
de bli praktiskt användbara för konstruktörerna.
Detta har skett bl.a. med ledning av systematiska
hållfasthetsprov av olika slag på såväl enkla
som sammansatta konstruktionsdelar.
Fortfarande händer det emellertid icke sällan, att
beräkningarna, som ofta bygga på antaganden, måste
verifieras medelst prov. I synnerhet är detta
berättigat i fråga om vitala delar, såsom vissa
oregelbundet utformade, smidda eller gjutna beslag
eller konsoler, lösbara förband etc.; mången gång
måste därvid de vanliga statiska proven
kompletteras med dynamiska prov, dvs.
utmattningsprov.
Behovet av prov på hela flygplan
Hur noggrann kännedomen än är om
hållfastheten hos de enskilda i flygplanet ingående
delarna, kan hela flygplanet för ett visst
belastningsfall visa sig svagare än beräknat. Det inre
kraft-förloppet kan i verkligheten gestalta sig mer eller
mindre annorlunda än vad som förutsatts i
beräkningarna. En konstruktionsenhet kan exempel-
DK 629.13.012.2.001.4
vis vid inbyggnaden erhålla en oberäknelig
styvhet och därför överföra större krafter än vad som
antagits; kanske avlastas på så sätt den vitala
konstruktionsenhet, vars huvuduppgift just var
att överföra denna kraft, samtidigt som ett annat
parti överbelastas. Det kompletta flygplanets
brottgräns kan därigenom komma att ligga under
den beräknade. Även vissa andra skäl — icke
minst psykologiska — göra det lämpligt att
utföra hållfasthetsprov för ett eller flera
belastningsfall på hela flygplan. Dessa prov kunna vara
endera prov till säkra laster, dvs. laster, som
under flygplanets livstid kunna tänkas komma att
belasta detsamma, men som endast i
undantagsfall överskridas, och för vilka flygplanet
beräknats, och dels prov till brottlast. Vid båda slagen
av prov, framför allt det sistnämnda, utföras
noggranna deformations- och spänningsmätningar.
Prov till säker last utföras vid SAAB med
prov-flygplanet till varje nykonstruktion ungefär två
månader innan det i flygfärdigt skick lämnar
verkstaden. De avse ett flertal för flygplanets
olika huvuddelar kritiska belastningsfall, som
motsvara såväl flygning som landning och
utrull-ning. Felaktigheter eller svagheter, som
upptäckas under dessa prov, kunna rättas till och man
får bättre garanti för att den första flygningen
skall förlöpa utan missöden.
Prov till brottlast utföres vanligen på ett av de
allra första seriebyggda flygplanen, och härför
kräves endast själva flygplanskrovet, dvs. vingar,
kropp, motorfundament och möjligen stabilisator;
provföremålet saknar alla icke bärande detaljer
och all utrustning. Om provförberedelserna ha
gått jämsides med provföremålets tillverkning
behöver det ej dröja länge innan försöket kan gå av
stapeln. De då erhållna resultaten kunna medföra
konstruktionsändringar, som emellertid vanligen
ej bli särskilt svårutförbara eller ekonomiskt
betungande, eftersom de kunna införas i ett tidigt
skede av serietillverkningen.
In-G
Fig. 1. Kraft- och momentjämvikt vid flygning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
