Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 21 april 1945 - Industriens Historie i Danmark, av Torsten Althin - Strömman & Co - Stal - TNC: 8. Kurva, karakteristik, karakteristika, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/// april 1945
471
Industriens Historie i Danmark. Del III Tiden 1820—
1870, 1. Halvbind Industriens Forhold i Almindelighed,
2. Halvbind Enkelte Industrier. Utgiven och författad av
Axel Nielsen. Köpenhamn 1944. 419 + 277 s.
I Tekn. T. 1944 s. 990 anmälde jag de två första delarna
av detta verk, som utkommo 1943, och som omfatta tiden
till 1820. Nu föreligger ytterligare ett band, det tredje,
uppdelat i två halvbind, berörande tiden 1820—1870.
Därvid har i det första avsnittet skildrats den allmänna
industriella utvecklingen och i det andra förändringarna inom
de olika industribranscherna, var och en avhandlad för
sig. Om de nu utkomna delarna gäller detsamma som jag
tidigare framhållit, att framställningarna äro orehört
innehållsrika och fotade på ett ingående studium framför allt
i Danmarks offentliga arkiv. Det tidsavsnitt som behandlas
är av särskilt stort intresse, då det för Danmark liksom
för övriga europeiska länder innebar övergången till den
med maskiner utrustade industrins period. För den som
vill dra paralleller mellan de industriella händelserna i
Sverige och Danmark för den ifrågavarande perioden
finnes mycket att hämta ur den danska boken. I den skymtar
också påtagligt, hur de privata initiativen vid industriernas
utveckling och framför allt deras förseende med nya
uppfinningar och tekniska förbättringar varit av avgörande
betydelse. Avogheten mot statsingripande och statligt
inflytande gör sig gällande med stor kraft, då industrin
för 100 år sedan växte ur barnskorna. Över huvud taget
får man ett starkt intryck av den dynamiska utvecklingen
under 1800-talet, som i själva verket måste ha känts större
för samtiden än vad den nu synes eftervärlden. Trots allt
tal om vår egen tids industriella expansion och märkliga
tekniska framsteg är det min uppfattning att 1800-talet
hittills innehar rekordet i fråga om tekniska nyheter och
därmed följande stora industriella förändringar och
kraftig omstöpning av människornas livsföring. Det borde för
varje nutida industriman och tekniker vara av intresse
att läsa just om 1800-talets industrihistoria. Det gick upp
och ned för de enskilda företagen med ibland våldsam
fart och ingen kan klaga på att det inte hände saker och
ting. Med en icke ringa oförskräckthet vågade man sig på
tekniska nyheter och över huvud taget vågade man ta
friska tag. Samtidigt finner man vid läsningen av här
åsyftade böcker, hur småskuret mångt och mycket
förefaller av diskussioner och skriverier i
kommissionsutlåtanden och från kommittéer och utredningar.
Liksom i de tidigare delarna av bokverket finnas i de två
senare icke några bilder, ej heller en enda karta till
orientering för den läsare, som gärna skulle vilja se industrins
lokalisering i Danmark. Det är helt naturligt en brist, men
som väldokumenterad översiktsskildring över ett lands
industrihistoria torde Industriens Historie i Danmark sakna
motstycke. Torsten Althin
Strömman & Co, Göteborg. En elegant och utförlig
katalog, "Veetex svenska kilrep", upptagande en särskild
avdelning för tabeller och diagram, som erfordras för
beräkning av kilrepsdrifter.
Stal, Finspång. Broschyren K 81 S "Kompressorer’. Dessa
kompressorer ha konstruerats speciellt för marina ändamål
med lägsta möjliga vikt och för minsta platsbehov. De
utföras för sammanbyggnad med ångmaskiner eller
direktkopplade till elmotorer.
TNC
8. Kurva, karakteristik, karakteristika
En linje som i ett koordinatsystem visar sambandet
mellan variabler kallas helt allmänt en kurva. I denna
bemärkelse kan en kurva i gränsfallet vara rak; i alldaglig
bemärkelse är den ju en kroklinje. Om kurvan framställer
y som funktion av x kan den kallas y-æ-kurva. En
spänning-ström-kurva visar alltså spänningen som funktion av
strömmen. Sådana termer böra inte betraktas som vanliga
sammansättningar, utan de läsas med lika betoning på
för- och mellanled och med aningen av ett uppehåll för
vartdera bindestrecket. Man bör därför helst undvika det
-s- soin inkommer i vissa sammansättningar, och alltså inte
skriva "spännings-ströms-kurva" e.d.
En kurva som anger ett för t.ex. en apparat karakteristiskt
storhetssamband kan kallas karakteristisk kurva. Ofta ser
man härför benämningen "karakteristik". Enligt
ordböckerna är adjektivet karakteristisk detsamma som
kännetecknande, och substantivet karakteristik betyder skildring av
det kännetecknande hos en person, mera sällan hos en sak.
Teknikerna använda emellertid ordet för en kurva eller
ekvation eller annan framställning av ett för en apparats
eller en maskins arbetssätt kännetecknande
storhetssamband. Man talar om rätlinjig karakteristik, kvadratisk
karakteristik, statisk karakteristik, shuntkarakteristik (samma
varvtal-last-samband som hos en likströmsshuntmotor)
osv.; i pluralis säges karakteristiker. Det måste medges
att det även i dessa fall rör sig om skildringar av det
kännetecknande hos något, men termen förefaller konstlad
och onödig. TNC föreslår att man i stället säger
(karakteristisk) kurva, (karakteristiskt) (storhets)samband,
(karakteristiska) egenskaper, karaktär, alltså: rak y-x-kurva,
kvadratiskt (storhets) samband, statiska egenskaper,
shunt-karaktär osv. I stället för exempelvis "karakteristikerna
äro vanligen icke sådana entydiga funktioner mellan
primär och sekundär storhet" är det mycket bättre att säga:
sambandet mellan primär och sekundär storhet är
vanligen icke en sådan entydig funktion.
Inom elektrotekniken, särskilt inom teletekniken,
förekommer ordet karakteristik som storhetsnamn och avser då
en på visst sätt definierad impedans, av intresse vid
beräkning av vågors gång utefter ledningar. Denna
användning måste godkännas.
Ett mera sällan brukat ord är det ursprungligen grekiska
karakteristi’kon, i latiniserad form karakteris’tikum, som
betyder (ett) kännetecken. Vanligare är pluralformen
karakteristikan man kan tala om "några geometriska
karakteristika" hos ett föremål. Samma ordform förekommer
också med singularbetydelse; pluralformen är då
karak-teris’tikor. En "karakteristika" är helt enkelt en
karakteristisk kurva, vilket uttryck, oftast utan risk förenklat
till enbart kurva, av TNC livligt anbefalles i dess ställe.
"Tomgångs-, belastnings- och kortslutningskarakteristikor"
för en elektrisk maskin böra hellre kallas t.ex.
magne-tiserings-, lastmagnetiserings- och kortslutningskurvor.
Motsvarande benämningar på tyska och engelska äro:
Magnetisierungs-, Belastungs- und Kurzschluss-Kennlinien;
saturation curve, load saturation curve, short-circuit
satura-tion curve.
Även singularformen karakteristika har en annan och
fullt acceptabel användning. Uttrycket begagnas som
bekant för heltalsdelen av en logaritm, till skillnad från
mantissan som utgöres av decimalerna.
Med få ord uttryckt blir alltså TNC:s rekommendation
i dessa frågor följande: Använd sådana uttryck som kurva,
samband, egenskaper, karaktär, och undvik i
teknisk-mate-tiska sammanhang uttrycken "karakteristik",
"karakteristika" utom i de ovannämnda betydelserna impedans och
logaritmdel.
Publikationen TNC 6, innehållande förra årets
TNC-spalter, har nu utkommit i bokhandeln; den försäljes icke
direkt från TNC i Västerås. Liksom föregående årgångar
innehåller den ett alfabetiskt register, men för att underlätta
uppsökandet av hittills behandlade termer har registret
denna gång utvidgats till att omfatta samtliga årgångar av
TNC-spalten, dvs. för åren 1941—1944. Publikationens pris
är som vanligt 1 krona. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
