Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1945 - Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund, av Rudolf Kolm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 april 1945
4:11
det skulle i mitten vara minst 60 m, som på en
bredd av minst 50 m finge minskas till cirka
58 m, allt räknat över havets medelvattenyta.
Samtliga broalternativ skulle utarbetas såsom
förberedande förslag på sådant sätt, att brons
slutliga utseende kunde bedömas. Ungefärliga
kostnadsberäkningar skulle uppgöras för de olika
broalternativens såväl utförande som underhåll.
Broförslagen
Inom Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens
brobyrå uppgjordes då alternativa förslag till
broförbindelse. Till grund härför lågo förutom
förhandlingsmännens direktiv plan-, profil- och
sektionsritningar över brostället upprättade av
härtill av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
förordnad vägförrättningsman ävensom av
vederbörande norska myndigheter överlämnad
profilritning över broläget på norsk sida. Redan på ett
tidigt stadium av utredningen visade det sig, att
utförandet i granit av det stora spännet över
sundet skulle komma att medföra en avsevärd
kostnadsökning, beroende bland annat på de
betydande arbeten, som erfordrades för ställningar
till spännet under byggnadstiden. Det av
förhandlingsmännen ifrågasatta alternativet med
"bro helt av huggén granit" utformades till följd
härav i stället med anslutningsspann och pelare
av granit och det stora spännet över sundet
utbildat som bågspann av järn eller betong. I
anledning av broställets vitt synliga läge ägnades i
överensstämmelse med förhandlingsmännens
direktiv stor uppmärksamhet åt förslagens
utformning ur utseendesynpunkt. Förslag, som ur
arkitektonisk synpunkt icke ansågos
tillfredsställande, medtogos icke, även om de ur
kostnadssynpunkt visade sig fördelaktiga.
De sex alternativförslagen finnas avbildade i
fig. 2. Enligt alt. I utbildas bron som stålbalkbro
med landfästen och pelare utförda antingen av
betong — alt. Ia — eller av stenmurverk —
alt. I b. Bron utgöres av en huvuddel om 5 spann
med teoretiska spännvidderna 45,0, 50,0, 97,0
50,0 resp. 45,0 m samt en anslutningsviadukt på
svenska sidan, den sistnämnda indelad i 3 spann
med vartdera 36,0 m teoretisk spännvidd.
Huvudreglarna utgöras av svetsade eller nitade
plåtreglar, som direkt uppbära brodäcket. Även i
alt. II förutsättes bron utbildad som stålbalkbro.
Landfästen och pelare utföras av antingen betong
— alt. II a — eller stenmurverk — alt. II b. Bron
utgöres av en huvuddel, indelad i tre spann med
teoretiska spännvidderna 82,5 110,0 resp. 82,5 m,
vartill på svenska sidan ansluter en viadukt om
tre spann, utbildad på samma sätt som
motsvarande viadukt i alt. I. Huvudreglarna för
huvuddelen utgöras av som parallellreglar utbildade
fackverksreglar. Brodäcket upplägges direkt på
huvudreglarna. I alt. III förutsättes bron
anordnad som bågbro med landfästen och pelare an-
tingen av betong — alt. III a — eller av
stenmurverk — alt. III b. Bågspannet med en
teoretisk spännvidd av 155,0 m är utbildat med två
under brobanan belägna bågar av svetsad eller
nitad plåtkonstruktion, uppbärande pendelpelare
av stål, på vilka långreglar vila. Mellan de
sistnämnda äro insatta tvärreglar, på vilka
brodäcket är upplagt. Till bågspannet ansluta
viadukter, utbildade som balkspann av svetsad eller
nitad stålkonstruktion, sex spann på den svenska
sidan med en längd av sammanlagt 190,0 m
samt två spann på den norska sidan med en
sammanlagd längd av 72,0 m.
Viaduktspan-nens huvudreglar uppbära direkt brodäcket.
Även enligt alt. IV utformas bron som
bågbro med landfästen och pelare antingen av
betong — alt. IV a — eller av stenmurverk —
alt. IV b. Bågspannet avses i detta alternativ att
utföras av betong med en teoretisk spännvidd av
155,0 m i likhet med alt. III.
Anslutningsviadukterna utbildas på samma sätt som i alt. III. I
alt. V är delen över sundet utformad som
bågspann av stål i enlighet med alt. III. Till
bågspannet ansluta viadukter, utbildade som stenvalv,
sex på den svenska sidan med en sammanlagd
längd av 190,0 m samt två på den norska sidan
med en längd av sammanlagt 70,0 m. I alt. VI
slutligen avses bron på delen över sundet utförd
som bågspann av armerad betong och i övrigt
i överensstämmelse med alt. V.
De beräknade anläggningskostnaderna
ävensom kapitaliserade underhållskostnaderna
återfinnas i tabell 1.
Tabell 1. Anläggnings- och underhållskostnader för
Våg-och Vattenbyggnadsstyrelsens alternativförslag till bro
över Svinesund.
Alternativ [-Anläggningskostnad-] {+Anläggnings- kostnad+} kr. Kapitaliserad
underhållskostnad efter 4 % kr. Summa
anläggningskostnad och
kapitaliserad underhållskostnad kr.
Ia ....... 1 680 000 60 000 1 740 000
Ib ....... 1 960 000 60 000 2 020 000
Ila ....... 1 660 000 70 000 1 730 000
II b ....... 2 010 000 70 000 2 080 000
Illa ....... 1 660 000 60 000 1 720 000
III b ....... 1 930 000 60 000 1 990 000
IV a ....... 1 680 000 35 000 1 715 000
IV b ....... 1 950 000 35 000 1 985 000
V ......... 2 350 000 40 000 2 390 000
VI ......... 2 370 000 15 000 2 385 000
Av tabellen framgår, att alt. II icke innebar
några påtagliga fördelar ur ekonomisk synpunkt
i jämförelse med alt. I, III eller IV. Då alt. II
ej heller ur någon annan synpunkt var
förmånligare samt ur utseendesynpunkt underlägset
övriga alternativ, ansågs det icke böra komma i
fråga vid den slutliga prövningen av de olika
förslagen. Alt. I, III och IV voro i kostnadshänseende
jämställda. Alt. V och VI inneburo såväl med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
