Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1945 - Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund, av Rudolf Kolm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Tvärsektion av
bågspannet.
ändrades på framställning av Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen genom K. M:ts beslut i april
1939 till 9,5 m, uppdelad på en körbana om 7,0 m
och två gångbanor med vardera 1,25 m fri bredd.
Brons konstruktion och uppförande
Sådan den på detta sätt slutgiltigt blev
utformad har bron, fig. 4, som är förlagd ca 50 m
öster om färjleden, en total längd av 420 m. Den
är på en sträcka av ca 110 m från svenska
landfästet räknat belägen i kurva med 400 m radie
samt därifrån i raklinje. Balanslinjen, som vid
det svenska landfästet har en lutning av 70 °/00,
blir horisontell ca 140 m från detta landfäste.
Över sundet är bron utbildad som ett inspänt
bågspann av armerad betong med en teoretisk
spännvidd av 155 m och en pilhöjd av 40 m.
Brobanan är belägen 65 m över
medelvattenytan. Bågen är utformad med lådsektion, fig. 5,
samt har tilltagande bredd och höjd från hjässan
mot anfangen. Bågen tjänstgör i hjässan även
som farbanekonstruktion. Denna är på övriga
delar av spännet anordnad med brobanedäcket
vilande på tvenne långsgående balkar, som upp-
Fig. 6. Bågspannet.
bäras av på bågen uppställda pelare med
rektangulär tvärsektion. Brobanebeläggningen
utgöres på körbanan av 8 cm betong och på
gångbanorna av 4 cm asfalt. En detaljbild av det
färdiga bågspannet återfinnes i fig. 6.
Betongen i bågen är utförd med 350 kg cement
per m3 betong. Största uppträdande
betongpåkänning är vid normal belastning ca 80 kg/cm"
och vid exceptionell belastning ca 110 kg/cm2.
Den föreskrivna kubhållfastheten vid
28-dygns-piov var 450 kg/cm2. Den fortlöpande kontrollen
under bågens gjutning utvisade en
medelhållfasthet av 447 kg/cm2 vid 14-dygnsprov, 545 kg/cm2
vid 28-dygnsprov och 657 kg/cm2 vid
90-dygns-prov. Medelspridningen för de olika serierna
varierar mellan 9,1 % vid 14-dygnsproven till 6,8 %
vid 90-dygnsproven.
De båda anfangspelarna för bågspannet äro
grundlagda på berg samt utförda av
granitbeklädd betong. De tjänstgöra samtidigt som
avslutningspelare för till bågspannet anslutande
valvviadukter och bli på grund härav åverkade
av ensidigt valvtryck. Pelarna ha med ledning av
erfarenheter, som gjorts på tidigare pelare av
liknande slag, försetts med särskilda anordningar
för att säkra deras bestånd. Det har nämligen
visat sig, att en pelare som är utsatt för ensidigt
tryck deformeras olika vid fram- och
bakkanterna, varigenom brons bestånd kommit att
äventyras, trots att tryckresultanten enligt gängse
beräkningar överallt hållit sig inom tvärsnittens
mellersta tredjedel. En bidragande orsak härtill
torde vara betongens krypning. För att undvika
dylika deformationer med därav följande skadlig
inverkan på brobyggnaden ha pelarna utbildats
så, att tryckresultanten för ständig belastning går
genom resp. tvärsnitts tyngdpunkter. För
ändamålet har den nedre delen av pelarens synliga
baksida utformats som en hängande skärm, vilken
tjänstgör som motvikt. Genom lämplig utformning
av pelarens av skärmen dolda sida samt genom
anpassning av skärmens höjd och motviktens
storlek i förhållande till kraftsystemet har
tryckresultanten tvingats i önskat läge utan att
pelarens utifrån synliga form förändrats. Medan
berggrunden vid den svenska anfangspelaren var av
mycket god beskaffenhet, utgjordes berget vid
motsvarande norska pelare av skiffrig och
spric-kig gnejs. Omfattande sprängningar blevo därför
nödvändiga för erhållande av tillfredsställande
grund för pelaren varjämte omfattande
skyddsanordningar i form av betongmurar och
-konter-forer utfördes för att förhindra utglidning av
bakom pelaren belägna bergmassor. Invid
pelarens baksida anordnades vidare en betongränna
för uppsamling av nedrasande stenblock från den
oklädda bergväggen ovanför.
Den till bågspannet anslutande valvviadukten
är på den svenska sidan indelad i sex spann och
på den norska i två spann, vartdera med 24,52 m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
