Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1945 - Biltrafikens tillväxt, av Folke Skugghall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 april 1945
4:11
Är [-Personbilstrafik-] {+Personbils- trafik+} på
Kungsgatan och Vasagatan i
Stockholm Registrerade personbilar i
Stockholm ZT R Urei i % av 1933 års värde
1933 .... 11 535 10 430 1,106 100
1934 .... 11 420 10 913 1.046 94,5
1935 ____ 12 159 11 682 1,041 94,1
1936 .... 12 797 13 175 0,971 91,6
1937 ____ 13 652 14 958 0,913 86,2
1938 .... 14 851 18 062 0,822 77,5
Urei är alltså i detta fall sjunkande, se fig. 1
(kurva B).
Bilarnas utnyttning — en prognosfaktor
Uttrycket för urei som vi i vårt tidigare
förenklade fall kunde definiera som relativa
utnyttnings-graden hos medelbilen — och som sådant borde
oberoende av platsen ha ett visst fixerat värde
vid en viss tidpunkt — kan sålunda, när vi röra
oss med verkliga siffror, icke definieras så enkelt.
När såsom i verkligheten bilarnas hastighet är
varierande, bl.a. på grund av att
framkomstmöjligheterna sätta viss gräns för hastigheten,
kommer bilens utnyttningsgrad att röna starkt
inflytande av lokala förhållanden. Vidare kunna vi
beträffande exemplet med Kungsgatan—Vasagatans
trafik sett på lång sikt icke räkna med, att
villkoret om den procentuellt lika fördelningen av den
totala trafiken på de skilda gatorna vid olika
tidpunkter skall gälla.
Det är emellertid att vänta att trafikökningen,
sådan vi i verkligheten möta den, icke låter sig
inordnas i någon generell formel. Med de
samband för ögonen som råda för det renodlade
fallet ha vi emellertid lättare att förstå och
förklara det komplicerade fall, verkligheten ställer
oss inför. Så mycket synes i varje fall det förda
resonemanget givit oss att bilens utnyttjande är
en faktor, som man icke kan bortse från när det
gäller att bedöma trafikens tillväxt.
De trafikvärden vi som exempel visade på fig. 1
visa sig väl följa en kontinuerlig utveckling,
ställda i relation till registrerade fordonsantalet. Då
samma förhållande har kunnat påvisas gälla även
i ett flertal andra fall, synas vi här ha ett
underlag för prognosarbeten. Men för att få materialet
mera lättarbetat, vore det önskvärt att härvid
kunna arbeta med räta linjer i stället för kurvor.
Orsaken till att sambandet mellan T och R icke
förlöper rätlinigt ha vi kunnat förklara med den
varierande utnyttningsgraden. För att nå en
direkt proportionalitet borde vi därför arbeta med
ett från fall till fall variabelt fordonsbestånd,
alltså en funktion av R så funtat att
fordonsbeståndet varierar med utnyttningsgraden. När
utnyttningsgraden såsom i fallet med
landsvägstrafiken är i stigande, bör man nå direkt proportio-
Fig. 2. Samma relation som
i fig. 1 åskådliggjord på
logaritmiskt rutnät.
nalitet mellan T och ett tänkt fordonsbestånd som
växer fortare än det verkliga, och omvänt när
utnyttningsgraden sjunker. Trafiken synes alltså
kunna sättas direkt proportionell mot en potens
av R.
Att trafikmängdssiffrorna visa sig väl följa en
sådan kurva är icke något nytt och icke något
för våra förhållanden speciellt. Redan för 20 år
sedan visade amerikanen H M Lewis ett flertal
exempel från New York, att samma förhållande
gällde. Lewis gör dock inga försök att förklara,
varför denna relation råder.
Den för prognosarbetet lämpade relationen
mellan trafiken och registrerade fordonsantalet kan
alltså skrivas enligt formeln
T k ’ Rn
I denna ekvation är n, som tidigare visats, en
faktor, som sammanhänger med bilarnas
utnyttning; k är en konstant, som är beroende på vilken
andel vi räkna med av den totala trafik, som
fordonsmängden R alstrar.
Genom att logaritmera båda membra erhålles
log T t= log k + n • log R
vilket är ekvationen för en rät linje med
vinkelkoefficienten n.
Ritade på logaritmiskt rutnät te sig kurvorna
från fig. 1 som framgår av fig. 2. En grafisk
bestämning av storleken på n ger för landsvägstra-
Fig. 3. Exempel på relationen
mellan trafikmängd och
fordonsbestånd i Stockholm.
C=80 inomstadsgator, D<=
z=5 centrala gator, E=
Tranebergs-, Skanstulls- och
Lilje-holmsbroarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
