Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1945 - Biltrafikens tillväxt, av Folke Skugghall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502
TEKNISK TIDSKRIFT
tidpunkten för antaget maximum härigenom
förskjuten. Tidpunkten — som i detta sammanhang
spelar mindre roll — måste emellertid även med
hänsyn till konjunkturväxlingar bli synnerligen
oviss.
Fig. 7 visar att absoluta person- och
lastbilsbeståndet för hela riket under dessa antaganden och
på basis av invånareantalet vid denna tidpunkt
enligt Befolkningskommissionens prognos av år
1938 skulle komma att uppgå till ca 500 000 bilar.
År 1936 uppgingo de registrerade person- och
lastbilarna i Sverige till 119 300 resp. 44 600, alltså
sammanlagt ca 164 000 bilar. Person- och
lastbilsbeståndet skulle sålunda i jämförelse med 1936
års storlek kunna antas växa till det trefaldiga.
De trafikmängder, vilkas storlek uppmätts på
landsvägarna, gällde hela motorfordonstrafiken
och omfattade alltså även bussar och
motorcyklar. Vårt antagande om bilbeståndet bör alltså
kompletteras till att omfatta hela
motorfordonsbeståndet. Följande sammanställning visar de
olika fordonsslagens andel av hela beståndet år
1936:
personbilar .............. 119 300 55 %\ v
lastbilar ................. 44 600 20,5 %] 75,5 /o
specialbilar .............. 5 200 2 %
bussar ................... 4 200 2 %
motorcyklar.............. 44 400 20,5 %
Summa motorfordon 217 700 100 %
Gruppen person- och lastbilar utgjorde sålunda
ca 75 % av hela motorfordonsbeståndet.
Motorcyklarna, som dominera resten av
motorfordonsbeståndet, visa en kraftig tendens att minska vid
ökat bilbestånd. I Sverige utgjorde de sålunda år
1930 28 % av motorfordonsbeståndet och 1938
endast 17 %. I England var motsvarande siffra
år 1938 ca 15 % och i Danmark 16 %, medan
USA och Kanada hade mindre än 1 %
motorcyklar. Vi kunna således vid ökat
motorfordonsbestånd vänta oss en fortsatt nedgång av
procenttalet för motorcyklarna, och överslagsvis torde vi
kunna räkna med, att person- och lastbilarna
därför komma att öka sin procentuella andel av
motorfordonsbeståndet från nuvarande ca 75 till
kanske ca 90 %. Med utgång från detta
antagande skulle sålunda motorfordonsbeståndet — med
stöd av ovan beräknat bilbestånd — beräknas
stiga till ca 550 000 fordon. Insättes nu ji<=?l,5,
Rim =217 000 och Rframtida 1= 550 000 i
följande analogi
T1936 T framtida
(Ä1936)1’5 ~ (Rframtidaß
erhålles
T framtida = 1936 ’ ^qq) = 4,0 • T1936
Med gjorda antaganden skulle vi sålunda böra
emotse en fyrdubbling av 1936 års
motorfordons-trafik på landsvägarna.
Antagandet om det framtida relativa
bilbeståndet är särskilt vanskligt, då storleken därav
väsentligen kommer att bestämmas av
konjunkturerna. Den väntade trafikmängden blir emellertid
i mycket hög grad beroende av, vilket värde som
antas. Då även från Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsens sida framförts såsom rimligt att räkna
med ett fordon på var tionde innevånare, visas i
nedanstående sammanställning hur
trafikökningen varierar enligt formeln T = k’ R1,5 vid olika
fordonsbestånd:
bilar per 1 000 invånare
(invånare per bil)
framtida
motorfordonsbestånd
trafikökning
jämfört med
år 1936
67 450 000 3 ggr
(15)
80 550 000 4 ggr
(12,5)
100 700 000 5 ggr
(10)
Sett mot bakgrund av den trafikutveckling, som
hittills skett i landet, synas vi alltså kunna vänta
oss en vägtrafik, som är 4—6 gånger så stor som
1936 års trafik.
De framlagda resultaten synas sålunda
sammanfattningsvis ge vid handen, att vi icke kunna vänta
oss att den framtida biltrafiken skall generellt
stiga till någon viss multipel av tidigare uppnådd
trafikmängd. Den kraftigaste stegringen ha vi att
vänta — liksom hittills — på landsvägar och
infartsvägar i städerna, och det synes sannolikt att
ökningen i detta fall tidigare betydligt
underskattats. Trafikökningen på stadsgatorna kunna vi
däremot sannolikt vänta ske i mindre hastig takt.
och långsammare ju tätare trafiken blir. Den som
tidigare antagit direkt proportion mellan
trafikmängd och bilbestånd har sannolikt överskattat
trafikökningen för inomstadens del.
De belysande exempel till den föreslagna
beräkningsmetoden, som i fråga om gatutrafiken
visats i det föregående, äro baserade på ett
mycket knapphändigt trafikräkningsunderlag.
Svårigheten att få tillräckligt och entydigt underlag
för trafikfrågors lösande är säkerligen en ganska
vanlig erfarenhet. Även om statistiken här i
landet på området är liten, är det dock sannolikt att
det finnes en icke oväsentlig del, som kan
användas för bedömande av skilda slag av trafikfrågor.
Det vore mycket lyckligt för vårt fortsatta
lösande av trafikfrågor, om en intensifiering av
trafikstudierna kunde åstadkommas. Mycket kan
härvid vinnas genom ett effektivt tillgodogörande
av befintlig statistik och på olika platser vunna
erfarenheter. Den snabbaste vägen vore
emellertid att långt intensivare än vad hittills skett
tillgodogöra sig erfarenheterna från bilismens
föregångsländer, där dagens problem i många fall nu
torde vara gårdagens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
