Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1945 - Förbrukningen av cement - Problemet »billiga bostäder» i USA, av r - Engelska verkstäder bygga standardhus - Ämbetshus åt Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen - Insänt: Kraft, spänning, påkänning, av Åke Holmberg och John Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 april 1945
4:11
Förbrukningen av cement inom landet steg under förra
året med 14 %. Av denna ökning kommer 78 % på
E-cementen och 22 % på Portlandscementen. Förbrukningen
är numera uppe i förkrigsnivån efter den kraftiga
tillbakagången under de första krigsåren. Knappheten på bränsle
har gjort, att det har varit förenat med stora svårigheter
att tillgodose efterfrågan. Tack vare den alltjämt pågående
rationaliseringen och en ökad omsättning kunde priset på
E-cement sänkas i höstas. Vid Skånska Cement AB:s
Köpingsfabrik kommer tillverkningskapaciteten att
fördubblas. I Köping ha under det gångna året uppförts fyra
cementsilor, och ett dammfilter är under uppförande för
tillvaratagande av kali från rökgaserna. Åtgärder ha
vidtagits för att så långt möjligt är säkerställa bolagets
bränslebehov för det nu löpande året. Utvinningen av torv
vid bolagets sju torvmossar har i stort sett kunnat
genomföras enligt uppgjorda planer. Gipssten, som är ett vid
tillverkningen av cement nödvändigt tillsatsmaterial, har
tidigare importerats från Baltikum. Då denna import numera
upphört har man måst övergå till en inhemsk gipsprodukt
som ersättning för gipsstenen (SvD 1/3 1945).
Problemet "billiga bostäder" i USA börjar komma
alltmera i förgrunden. Flera stora byggnadsfirmor planera
byggen på 5 000—25 000 hus i prisläget 4 000 Före
kriget voro låga byggnadskostnader möjliga endast på
bekostnad av husens utrymmen och kvalitet. Nu tycks
man räkna med att kunna få ned kostnaderna genom
standardisering och förenkling av konstruktionerna med
åtföljande besparing av arbetskraft. Henry Kaiser har för
avsikt att sälja hela fabriksgjorda byggnadsblock med
lätta stålkonstruktioner, en ny cementmassa för exteriören
och innerväggar av brand- och ljudisolerande wallboard.
Detta beräknas medföra en kostnadsminskning av 23 %.
Good Year-bolaget planerar ett hus till 1 800 byggt av
lättmetall och plywood och transportabelt per lastbil.
Den fabriksmässiga produktionen har dock många
svårigheter att räkna med. Sålunda bli transportkostnaderna
högre för färdigprodukter än för byggnadsmaterial. Hela
kostnadsminskningen måste göras på arbetslönerna, men
de extra transportkostnaderna komma troligen att
uppväga besparingarna, i varje fall under åren närmast efter
kriget, då även transportmöjligheterna bli begränsade.
Landets båda stora fackorganisationer ha olika uppfattning
om den fabriksmässiga bostadsproduktionens värde. Även
allmänheten kan väntas göra ett betydande motstånd mot
de nya hustyperna. Emellertid anses massfabrikationen
vara den enda metod, som i dag ger hopp om en verklig
betydande produktion av billiga bostäder och om
utvecklandet av en massmarknad, som verkligen skulle kunna
stimulera landets ekonomi i dess helhet (SvD 25/2 1945). r
Engelska verkstäder bygga standardhus. Enligt
försiktiga beräkningar måste det byggas fyra miljoner nya hus
i England under de första tio åren efter kriget.
Byggnadsindustrin gör sig för närvarande beredd alt sätta i gång
med detta arbete omedelbart efter fientligheternas
upphörande. Byggnadsarbetare komma att permitteras i
största möjliga utsträckning, och en plan har utarbetats för
utbildning av 200 000 lärlingar. Ett intimt samarbete
mellan byggnads- och verkstadsindustrin anses ofrånkomligt,
om bostadsfrågan skall kunna lösas i tid, och en
detaljerad plan för en sådan samverkan har gjorts upp. Om
byggnadsindustrin mera allmänt började utnyttja den
mekaniska ingenjörstekniken skulle produktionen av
monteringsfärdiga delar kunna ökas avsevärt, och det skulle
dessutom bli möjligt att mekanisera t.ex. sådana arbeten
som murning, målning, golvläggning, rördragning m.m.
De engelska teknikerna ha förklarat, att
massfabrikationen kan utsträckas till hela inredningsarbetet och till en
stor del av inventarierna. För att det nämnda samarbetet
skall bli effektivt, måste produktionen planeras efter
samma linjer som nu tillämpas vid flygplanmonteringen.
Detta innebär att alla verkstäder och fabriker inom
maskinindustrin skola tillverka vissa detaljer, som därefter
levereras till centrala depåer för vidare distribution. En
sådan organisation av bostadsbyggandet anses komma att
medföra en mängd svårlösta problem, som endast kunna
lösas genom intim samverkan mellan företagarna och
fackföreningsledarna för såväl byggnads- som
verkstadsarbetarna (SvD 1/4 1945).
Ämbetshus åt Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen.
Byggnadsstyrelsen föreslår, att det på Mariebergsområdet
skall uppföras nya ämbetslokaler för Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen till en kostnad av 3,6 Mkr., varav 2,4 Mkr.
behövs för nästa budgetår. Genom detta bygge frigöras 81
rum i det nuvarande ämbetshuset och över 200 rum i hyrda
lokaler i sju olika fastigheter i Stockholm, vilka senare
alltså kunna ställas till den allmänna bostadsmarknadens
förfogande (DN 11/3 1945).
Insänt
Kraft, spänning, påkänning
"Låt frimärksautomater och brevlådor byta färg. Nu tar
man oupphörligen fel" (Biandaren).
För de två begreppen kraft och kraft/yta finnas i svenskan
tre ord: kraft, spänning och påkänning. Beträffande dessa
har TNC 1944 uttalat att kraft skall betyda kraft och
spänning kraft/yta. Denna princip följes nu i icke ringa
utsträckning av institutioner och personer med stort
inflytande i nomenklaturfrågor. Ordet påkänning avse de
förmodligen att så småningom helt tränga ut.
I oro häröver tillskrev jag TNC och tillåter mig att här
citera dess svar. " ’Spänning’ är väl numera att anse som
den vedertagna termen för den fysikaliska storheten
kraft/yta. ’Påkänning’ är en synonym till spänning men
framhåller i högre grad att materialet är ansträngt.–-
Ovannämnda betydelse av spänning gör det givetvis
nödvändigt att så långt möjligt undvika termen i betydelsen
kraft och att i stället säga spännande kraf| e.d."
Det synes mig härav styrkt att förhållandet är detta:
Enligt nutida svenskt språkbruk betyder ordet kraft
endast kraft, ordet spänning betyder endels kraft och
endels kraft/yta och ordet påkänning slutligen betyder
endast kraft/yta. För att bringa reda häri önskar TNC m.fl.
utmönstra ordet påkänning och göra det ursprungligen
två-tydiga ordet spänning entydigt.
Det synes mig, som om det varit både riktigare och
enklare att utmönstra det tvåtydiga ordet spänning ur teknisk
och vetenskaplig litteratur och alt låta de båda övriga
orden behålla sin ursprungliga innebörd. Den, som i
likhet med TNC, menar att påkänning i högre grad än
spänning framhåller att materialet är ansträngt antyder
därmed att kraft/yta skulle vara ett mått på ansträngningen,
vilket icke alltid torde vara fallet.
Låt termerna byta innebörd. Nu tar man oupphörligen fel.
Åke Holmberg
Eftersom TNC:s uttalande är korrekt återgivet skulle
civilingenjör Åke Holmbergs insändare för TNC:s del inte gett
anledning till någon kommentar, om inte den något
överraskande slutledningen förekommit i dess näst sista stycke.
TNC anser givetvis icke att storheten kraft/yta i sig själv
är "ett mått på ansträngningen", och finner just häri ett
argument för ordet "spänning", som i detta hänseende är
mera neutralt än ordet "påkänning".
Meningen med insändarens sista rad skall väl vara, att
termerna spänning och påkänning borde byta roll (inte
innebörd), alltså att spänning borde trängas ut och
påkänning komma till heders. TNC anser att båda böra
godkännas som namn på samma storhet; den lilla språkliga
betydelseskillnaden kan vara en tillgång som ej är helt
att förakta. John Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
