Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 5 maj 1945 - Arbetarnas syn på arbetsstudierna, av Yngve Segerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
505
Arbetarnas syn på arbetsstudierna
Ombudsman Yngve Segerström, Stockholm
De erfarenheter jag har av arbetsstudierna, eller
kanske jag skall säga tidsstudierna, äro hämtade
från den mekaniska verkstadsindustrin och bygga
dels på att jag själv har arbetat inom den
industrin i många år och dels på ett flitigt umgänge
med kamraterna ute vid olika verkstäder.
Det kan ju vara lämpligt att här först av allt
deklarera, att vi på arbetarsidan i princip inte ha
något att invända mot arbetsstudierna som
sådana, men att vi ha en mängd argument att rikta
mot det sätt, varpå arbetsstudierna utföras inom
näringslivet. Vi kunna ju inte vara motståndare
till någonting som vill åstadkomma ett mera
rationellt utnyttjande av de olika
produktionsfaktorer, som stå till förfogande. Det torde inte
heller finnas någon grupp inom samhället, som
har sådant intresse av en höjning av standarden
som just arbetarna.
Men jag vill också säga att rationaliseringshetsen,
som tagit allt starkare fart under de senare åren,
i många fall angriper problem, som man gott kan
undvika en tid framåt. Det finns fullt upp av
missförhållanden, som man borde kunna sätta in sina
rationaliseringsåtgärder för att avskaffa, hellre
än att söka pressa upp den arbetstakt, som för
närvarande finnes inom industrin och
näringslivet i det stora hela. Det har sagts, att det inte
gäller att ytterligare pressa upp arbetstakten inom
byggnadsindustrin, utan att man vill åstadkomma
vad man eftersträvar mera genom en
organisatorisk rationalisering. Det resonemanget känna vi
ganska bra igen, men vi veta att det i regel slutar
med att också arbetstakten ytterligare pressas
upp. Resultatet blir slutligen detta, även om man
kanske inte syftar till det i första hand.
När man ser på arbetsstudierna inom industrin,
är det i första hand ackordsstudierna som dra
uppmärksamheten till sig. Går man och resonerar
med kamraterna om dem, säga de kanske till att
börja med att de inte äro så angelägna om att
arbetsstudierna skola finnas. Men när man frågar
dem, om de skulle vilja ha tillbaka det gamla
systemet, där förmannen eller verkmästaren gick
och satte ackordspriserna, slå de från sig med
bägge händer. Det gamla beroendeförhållandet
till arbetsledningen önska de icke tillbaka. De
vilja i stället att det inom företaget skall finnas
Föredrag vid HSB:s Riksförbunds bostadskongress den 23 mars 1945.
DK 658.54
en institution, som försöker att så objektivt som
möjligt bedöma den utförda arbetsprestationen.
Jag tror också att man med arbetsstudierna som
hjälp har kommit ett steg på vägen mot en bättre
och riktigare värdering av det utförda arbetet.
Å andra sidan ha vi en betydande del av vägen
kvar. Jag skall ej förneka, att anledningen till
detta förhållande delvis kan ligga på vår sida,
men jag tror att största ansvaret ligger på
arbetsgivarsidan. Man tror nämligen, att man genom
arbetsstudierna kan åstadkomma en sådan
ned-pressning av produktionskostnaderna, att de
kanske kunna sänkas med 15—20 %, utan att det
finns ens en teoretisk möjlighet att genomföra
något sådant. Det finns många bevis för att man
från arbetsgivarsidan på ett mycket oklokt sätt
har utnyttjat arbetsstudierna för att så att säga
sätta skräck i arbetarna och för att genom
arbets-studiemännen åstadkomma en förändring av
produktionsförhållandena. Försöker man gå för hårt
fram och skickar ut tidsstudiemän med mycket
skarpa direktiv i akt och mening att
produktionskostnaderna skola reduceras med 15—20 %,
kommer detta otvivelaktigt att mycket snart leda till
ett spänt förhållande mellan arbetarna och
tidsstudiemännen. Likaså blir det ett skarpt
motsatsförhållande mellan tidsstudiemännen och
arbets-ledarna. Resultatet blir slutligen en betydande
irritation ute på arbetsplatsen, som ej är till gagn
för någon av parterna.
När det gäller att införa arbetsstudier, bör man
från företagarhåll inte försöka pressa fram dem.
utan man skall, om jag så får säga, försöka att
sakligt övertyga motparten om det riktiga häri.
Det skall vara en förutsättningslös diskussion, och
om arbetsgivarna kunna förelägga arbetarparten
en sakligt motiverad uppfattning, är inte
arbetarparten så konservativ och så benhård, att den inte
tar reson. Ty om det är några som se rationellt
på dessa frågor, så tror jag att det är arbetarna,
därför att vi lägga såväl tekniska och ekonomiska
som sociala synpunkter på frågan om
arbetsstudierna, medan arbetsgivaren ganska ensidigt
bedömer den med utgångspunkt endast från de
tekniska synpunkterna.
En annan sak som åstadkommer betydande
irritation ute på arbetsplatserna, är att
arbetsgivarparten har en oerhörd tilltro till tidsstudiernas
objektivitet. Om en tidsstudieman har studerat ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
