Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 5 maj 1945 - Arbetarnas syn på arbetsstudierna, av Yngve Segerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
TEKNISK TIDSKRIFT
arbete och kommit fram till ett resultat, är det
ytterst svårt för arbetarparten att få en justering
till stånd. Man försöker nämligen ge hela
arbets-studieprocessen en så att säga vetenskaplig prägel
och vill inte i den infoga någonting som tar
hänsyn till mera personliga och mänskliga faktorer.
Arbetsstudierna tillåtas icke att vara ett resultat
också av en subjektiv uppfattning. Men så länge
man på arbetsgivarsidan håller på detta så hårt
som man gör, uppstå också motsättningar mellan
parterna. Det bör och måste vara på det sättet, att
en utförd tidsstudie eller arbetsstudie endast får
utgöra en basis för förhandlingar mellan parterna,
och om man från båda parters sida betraktar
saken så, komma aldrig några prestigesynpunkter
att spela in, utan man kan förutsättningslöst
diskutera problemet med arbetsstudien som
grundval och utgångspunkt. Detta är en mycket
viktig sak, som man dock alltför ofta bortser från.
Vi ha inom verkstadsindustrin haft en del lokala
intermezzon på grund av att beklagliga konflikter
uppstått mellan arbetsstudiemän och arbetare.
Jag skulle vilja säga, att dessa motsättningar i
åtskilliga fall betydligt överdrivits och att det
kanske funnits möjligheter att undvika dem, om
förhandlingsviljan i sådana fall varit något större.
Men därför är det av mycket stor vikt, att de som
handlägga dessa frågor ha den psykologiska blick,
som erfordras, och att de likaså ha kvalifikationer
för att utföra sitt påfrestande arbete. Tyvärr
måste man säga, att många arbetsstudiemän icke
besitta de kvalifikationerna, vilket också
förorsakar en hel del irritation. Arbetsgivarparten ser
på denna personal ungefär som på arbetskraften
i övrigt, dvs. man vill ha så billig arbetskraft till
förfogande som över huvud taget är möjligt. Man
bortser från att arbetsstudierna äro ett ytterst
känsligt instrument i rationaliseringsprocessen,
som man faktiskt borde lägga ned oerhört
mycket större kostnader på än man för närvarande
gör.
Arbetsstudiemännen skola inte bara kunna
skriva ett protokoll och läsa av klookan med
jämna mellanrum, de måste också ha en viss
kännedom om människan som sådan och om
produktionsprocessen, liksom de måste vara i
besittning av en hel del kvalifikationer som göra att
arbetaren med förtroende kan möta dem. Så är i
stor utsträckning för närvarande icke fallet, och
ämnar man inom byggnadsindustrin på allvar ta
upp denna fråga, skulle jag vilja ge det rådet att
de, som skola utbildas till arbetsstudiemän,
utväljas med allra största omsorg. Sker inte det,
kommer säkert en hel del tråkigheter att uppstå.
Skall man över huvud taget lyckas med
arbetsstudierna, måste en betydande stab av kvalificerat
folk ställas till förfogande, och jag skulle tro att
det är bättre att förlänga utbildningstiden för de
blivande arbetsstudiemänen med ett par, tre eller
ända upp till fyra och fem månader än att kom-
ma i gång med rationaliseringsprocessen några
månader tidigare. När man framhåller att ute
bland arbetarna trots allt råder ett mycket starkt
misstroende mot tidsstudierna som sådana, så
svaras det ofta från arbetsgivarsidan, att det
beror på att man icke förfogar över den stab av
kvalificerade funktionärer, som man anser vara
nödvändig. Låt mig då göra en jämförelse: om
en verkstad köper in låt mig säga fem spritt nya
svarvar för 40 000—50 000 kr. styck, så sätter
man inte fem lärlingar till att sköta de
maskinerna, utan de få faktiskt stå outnyttjade tills man
har yrkesutbildat folk till förfogande för att sköta
dem, men på arbetsstudiernas område anses det
att man kan skicka ut lärlingar för att studera
arbetsprocesserna och träda i kontakt med
människorna på arbetsplatserna; där spelar det ingen
roll, om vederbörande inte ha de rätta
kvalifikationerna.
Detta gör att arbetarna vid många tillfällen ha
reagerat mycket starkt, men när vi sedan gå upp
till arbetsgivarparten för att klaga, kommer just
detta svar att man beklagar att det inte finns
kvalificerad personal för uppgiften. Resultatet av
detta blir naturligt nog, att vårt folk med ännu
större misstro betraktar arbetsstudierna och att
spänningen mellan arbetsstudiemännen och
arbetarna ytterligare ökas. Man måste enligt min
mening företa en sträng utgallring bland de tilltänkta
arbetsstudiemännen, innan man sätter i gång på
detta område. Den mänskliga arbetskraften är så
oerhört värdefull, att man inte får handskas med
den hur som helst.
Vi hade för en tid sedan ett resonemang på en
plats om arbetsstudiernas psykologiska inverkan
på arbetarna, och det framhölls i den
diskussionen att en arbetare alltid känner nervositet, när
en arbetsstudieman kommer för att ta en studie.
Arbetstakten pressas då upp, och det leder i
många fall till att han får ett ackordspris, som ej
är avvägt så som det borde vara. Följden blir en
hel del underhandlingar, innan man kommer till
det slutgiltiga resultatet. Frågan är här vad det
beror på att den enskilde arbetaren reagerar på
detta sätt. Hur ikommer det sig att arbetstakten
automatiskt pressas upp, när tidsstudiemannen
kommer? Ja, här kan man lämna fältet öppet för
olika förklaringar och peka på en mängd
faktorer. Frågan är dock i och för sig så intressant,
att den ej kan förbigås.
Jag skulle vilja anföra några synpunkter, som
jag tror ha ganska stor betydelse, i första hand
den, att arbetaren i arbetsstudiemännen ser en
representant för företaget, en person som har till
uppgift att öka arbetstakten och minska
förtjänsten. Vi ha inom verkstadsindustrin så många
bevis för detta, att det inte hjälper hur mycket
man än försöker förklara för oss, att detta icke
är arbetsstudiernas innersta mening. Det är icke
utan berättigande som industriarbetarna än i dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
