Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 5 maj 1945 - Transduktorn som mättekniskt hjälpmedel, av S E Hedström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
517
Transduktorn som mättekniskt hjälpmedel
Civilingenjör S E Hedström, Ludvika
Transduktorn liar sedan lång tid tillbaka i vissa
fall använts för mätning av större likströmmar.
Att man nu kan sia om, att den kommer att få
en allt större betydelse som ett mättekniskt
hjälpmedel beror på, att den har vissa ovedersägliga
fördelar framför andra apparater samt i vissa fall
kan åstadkomma helt nya effekter. Det är
särskilt vid följande tillfällen transduktorn med
fördel kan tänkas användas inom mättekniken:
då mätstorheten är så liten att den inte direkt
kan påverka ett instrument eller dylikt utan först
måste förstärkas;
då mätstorheten uppträder i en sådan form, att
en transformering är förmånlig för att ge
mätstorheten i en lätthanterlig form;
då mätstorheten önskas avbildad i en krets, som
är galvaniskt skild från den krets, där
mätstorheten förefinnes;
då två mätstorheters beroende önskas uttryckt
i en enda storhet;
då en viss del av ett mätområde önskas förstorad
eller förminskad.
Transduktorer för ströimnätning
Som bekant uppbygges en enfasig transduktor
i princip av två enfasiga, lika transformatorkärnor
(transduktorelement), vardera försedd med en
växelströms- och en likströmslindning. Fig. 1
visar transduktorns verkningsätt som
serietrans-duktor, vilken har sitt namn av att
växelströms-lindningarna äro så vända, att de av grundvågen
och udda övertoner däri inducerade spänningarna
äro motriktade. För att få en renodlad
framställning av verkningssättet förutsättes i figuren
likströmmen fullständigt glättad. Vidare tilldelas det
magnetiska materialet som fig. 1 b visar vissa
idealiska egenskaper, så att
transduktorelemen-tens magnetiseringskurva förlöper lodrätt upp till
ett visst induktionsvärde, mättningsvärdet och
däröver i det närmaste vågrätt.
I det element, som har samma riktning på
växelströmmens och likströmmens amperevarvtal, och
som alltså arbetar i mättningsområdet, kan inte
någon nämnvärd flödesändring äga rum och
följaktligen ej heller någon spänningsupptagning.
Hela växelspänningen kommer därför att ligga
över elementet med motriktade amperevarvtal,
och för att en flödesändring skall komma till
stånd där, måste dessa amperevarvtal vara lika
DK 621.318.4 : 621.317.31
stora, så att elementet arbetar på
magnetiserings-kurvans vertikala del. Man får det oscillografiska
förlopp, som figuren anger. Den 90° efter
spänningen fasförskjutna strömmen blir rektangulär
och, om de två lindningarna lia lika varvtal, med
en amplitud lika med likströmmen. Över
transduktorns likströmsanslutningar kommer att ligga
en växelspänning enligt kurvan El, alltså
av-dubbla grundfrekvensen.
Det framgår av fig. 1, att en transduktor av del
angivna slaget verkar som en strömtransformator
mellan en likström och växelström. Det är att
märka, att denna strömtransformatorkaraktär
gäller även om likströmmen inte är jämn utan
innehåller pulsationer. Tydligast framträder detta,
om växelströmmen likriktas. Man får då i
idealfallet fullständig oscillografisk överensstämmelse
mellan strömmarna. Genom att välja lämpligt
förhållande mellan lindningsvarvtalen för
transduktorns växelströms- och likströmslindningar kan
man få likströmmen avbildad i varje önskad
skala. I denna strömtransformator för likström äro
även, såsom i en vanlig strömtransformator,
primär- och sekundärsidorna galvaniskt skilda.
Fig. 1. Ström- och spänningsförlopp i serietransduktor och
därmed ekvivalent parallelltransduktor med
likströmsglätt-ning och strömsugare; a. verklig, b. idealiserad
magnetiseringskurva (Ev, I v växelströmsstorheter, El, Il
likströmsstorheter, El spänning över en av kärnorna, <Pi det
magnetiska flödet i denna).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
