- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
537

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1945 - Arbetsstudier vid borrningsarbete i gruvor, av Boris Serning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 maj 1945

537

Arbetsstudier vid borrningsarbete i gruvor

Bergsingenjör Boris Serning, Guldsmedshyltan

Enligt IVA definieras ett arbetsstudium som
bekant på följande sätt: "En noggrann och på
vetenskaplig grund gjord detaljerad undersökning
av sättet att utföra ett arbete i ändamål att
förenkla och förbättra detta ocli finna den
snabbaste och bästa metoden. Arbetsstudiet syftar
ytterst att fastställa den tid, som bör åtgå, då
arbetet utföres av en normalarbetare." Det
studium, som omfattar den första delen av
definitionen, metodstudiet, utföres således före den
slutgiltiga tidtagningen för fastställandet av ackordet,
tidsstudiet.

Vid de flesta arbetsprocesser inom
gruvhante-ringen råda som bekant ytterligt variabla
förhållanden, t.ex. bergets olika borrbarhet vid
borrningsarbeten, vilket gör att ackordstiden ej kan
fastställas på samma enkla sätt som inom
verkstadsindustrin och besläktade industrier, där
arbetsstudier hittills mest kommit till användning.
Ackordstiden sammansättes där av ställtiden och
ett antal stycktider, i vilka båda ingår ett
procentuellt tillägg, som ger arbetaren ersättning för
normala spilltider. En av
arbetsstudievetenska-pens grundläggande idéer är, att dessa stycktider
skola vara enhetligt bestämda och konstant de
samma för de olika produktsenheterna
(arbetsstycken, meter, kilogram osv.). Detta förutsätter
givetvis jämna arbetsförhållanden, jämnt material
samt att produktsenheterna inbördes äro
praktiskt taget lika. Inom den moderna
verkstadsindustrin, där råmaterialet standardiseras och
kontrolleras att ständigt ha samma egenskaper, där
arbetsoperationerna vid en produkts tillverkning
ständigt och oföränderligt äro desamma och
bestämda i operationskorten, äro också dessa
förhållanden för handen. Så som arbetsstudierna där
ha utformats, kan man säga, att ett gott resultat
av studierna fordrar oförändrade stycktider vid
oförändrade arbetsförhållanden.

När arbetsstudier införas på en avdelning inom
en mekanisk verkstad, börjar man ju som regel
med noggranna spilltidsstudier över samtliga
maskiner och arbetsplatser. Dessa bli ofta mycket
omfattande, då samtliga normalt förekommande
spilltider skola uppträda i protokollen på ett
proportionellt riktigt sätt. Spilltidsstudierna ha en
dubbel uppgift att fylla. Dels kan man genom
dem upptäcka brister i planeringen och
organisationen, vilka annars varit mycket svåra att kom-

DK 658.54 : 622.233.4

ma åt, och dels tjäna de som underlag för
uträknandet av spilltidstillägget, det procentuella
tillägg, som ingår i ställtiden och stycktiderna.
För att fastställa ett ackord över en
arbetsopera-tion, t.ex. fräsning av spår i ett arbetsstycke,
erfordras sedan endast, att ett tjugotal stycktider
observeras med tidsstudier för att ett riktigt
ackord kan fastställas, sedan de erhållna tiderna
uträknats och justerats.

Denna relativt enkla och schablonmässiga ar
betsstudieteknik kan som regel ej användas vid
de arbeten som förekomma inom
gruvhantering-en. De produktsenheter, t.ex. borrade meter,
lastade ton osv., som förekomma, variera i
allmänhet så starkt, att några generellt användbara
stycktider ej kunna anges. Dessutom variera
ställtider och spilltider på olika arbetsplatser så, att
ett uträknande av ackordstiden per styckenhet
enligt IVA:s metodik skulle bli mycket opålitligt,
för så vitt icke ett mycket stort antal studier
skulle göras, varvid säkerligen kostnaderna för
dessa blevo så avsevärda, att någon ekonomisk
vinst ej kunde skördas.
I det följande kommer närmare att belysas
den metodik, som utarbetats vid Luossavaara—
Kiirunavaara AB, Kiruna, där jag medverkade vid
arbetsstudieorganisationens uppbyggnad.

Arbetsstudiemetodik

Tekniken vid tagandet av metodstudiet skiljer
sig ej i princip från de gängse inom industrin
förekommande. De tre huvudfaser, som enligt IVA:s
terminologi särskiljas, äro:

insamling av uppgifter om det arbete, som skall
utföras, såsom om råmaterialets beskaffenhet,
den önskade kvaliteten hos produkten m.m.;

undersökning av arbetsplatsen, bl.a. av dess
lämplighet för arbetet i fråga, i avsikt att avlägsna
alla faktorer som kunna göra arbetet onödigt
tröttande eller orsaka överflödiga rörelser hos
arbetaren och andra tidsförluster; undersökning av
maskiner och verktyg;

undersökning av arbetsmetoden i avsikt att
förenkla och förbättra denna.

Ovanstående punkter behandlas ingående av
ar-betsstudiemannen. För att underlätta hans arbete
ha utarbetats speciella PM, där en serie frågor
anförts, vilka skola fullständigt besvaras av
ar-betsstudiemannen. Ofta måste mycket omfattande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free