Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1945 - Arbetsstudier vid borrningsarbete i gruvor, av Boris Serning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
538
TEKNISK TIDSKRIFT
undersökningar utföras över de använda
redskapen vid ett arbetes utförande. Således måste man,
innan de slutgiltiga studierna över en nyinförd
borrmaskin tas, känna till maskinens alla
egenskaper, såsom dess nettoborrningseffekt i olika
förekommande bergarter, lufttryckets inverkan
på maskinen, lämpligaste borrstålslängder och
skärintervaller, optimala borrlängden per skär
för olika bergarter osv.
I allmänhet kan gränsen mellan metodstudiet
och tidsstudiet ej klart fixeras. Vid metodstudiet
arbetar nämligen arbetsstudiemannen i stor
utsträckning med klocka, och de tider, som han
därvid erhåller, kunna ofta vara till stor
kompletterande hjälp vid fastställandet av normaltider.
Sedan metodförändringarna genomförts och full
färdighet uppnåtts vid det förändrade arbetet tas
så tidsstudiet. Detta får närmast formen av ett
modifierat spilltidsstudium, där således hela skift
studeras. Själva arbetsprocessen har dessförinnan
noga analyserats, och tempoindelning med klart
fastställda tempogränser har verkställts. I detta
sammanhang bör vikten av en långt driven
tempoindelning framhållas, då härigenom en
noggrannare analys av arbetet kan genomföras,
samtidigt som studierna bli bättre lämpade för
jämförelse med andra liknande arbetsprocesser. Jag
har sett exempel på att flera veckors studiearbete
på grund av oriktig och otillräcklig
tempoindelning måst kasseras.
Det är i allmänhet fördelaktigt och i vissa fall
nödvändigt, att de tempotider som angå själva
arbetsprocessen protokollföras på särskilda blad,
medan spilltiderna hänföras och specificeras för
sig. En sådan uppdelning är i allmänhet svår att
genomföra då arbetsstudiemannen arbetar med
den vanliga arbetsstudiebrädan. Genom att
använda en ringbok med specialkonstruerad klock-
Fig. 1.
Ringbok med [-arbetsstudie-protokoll-]
{+arbetsstudie-
protokoll+} ocli
klockhållare.
Fig. 2. Borrning med trefotsmaskin (observera
arbetsstudie-mannens placering i förhållande till borraren).
hållare, fig. 1, och arbetsstudieprotokoll i
lös-bladsutförande går detta däremot mycket bra.
Ytterligare fördelar med ringbokssystemet är, att
protokollen kunna hållas något så när snygga och
läsliga trots smutsiga och trånga passager på
vägen till arbetsplatsen. Boken bäres då med
lätthet i en rymlig rockficka. Då en arbetsstudieman
på ett skift kan förbruka ett tjugutal protokoll,
är det givetvis av stor vikt att byte till nytt
protokoll snabbt kan ske, samtidigt som det
färdigskrivna protokollet får en lämplig
förvaringsplats. Här erbjuder ringboiken stora fördelar.
På grund av de många variabler, som inverka
på tiden för uträttandet av ett visst gruvarbete,
blir det mycket svårt att fastställa den tid som
bör åtgå för studiet av ett visst arbete. Vissa
tempotider, som enbart äro beroende av
mänskliga faktorer (rena handtider), äro ofta
förbluffande jämna. Således kan en van borrare med väl
planerad arbetsplats utföra t.ex. tempotiden
"omställa matning" under ett skift med
medeltals-avvikningar per gång om endast 10—15 % • De
tempotider däremot, som äro beroende av de
olika variablerna, kunna uppvisa stora olikheter
under ett skift. I motsats till arbetsstudier inom
verkstadsindustrin måste således tiden för varje
tempo fastställas för sig, sedan ett tillräckligt antal
observationer utförts. Dessa tempotider
sammansättas sedan, ofta på matematisk väg, till
arbets-operationstider, som gälla för arbetets utförande
under vissa noggrant fastställda föhållanden.
Ett arbetsstudiums gång
Arbetsstudiet avsåg fastställandet av
ackords-priser för borrning med en amerikansk
luftborrmaskin, Ingersoll-Rands X-71, i
dagbrytningspal-lar. Maskinen förekom monterad såväl på
trefotsstativ, fig. 2, som på borrvagnar av typ FM (för
horisontella hål) och D (för vertikala hål), fig. 3.
Här redogöres endast för studierna med D-vagn.
Arbetsstudieavdelningens första uppgift blev att
studera borrmaskinens egenskaper och analysera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
