Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1945 - Arbetsstudier vid borrningsarbete i gruvor, av Boris Serning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
543
längder, så att antalet borrbyten bli minsta
möjliga;
god planering av arbetet, så att antalet
flyttningar och flyttningstider bli minsta möjliga;
rätt borrmaskin på rätt plats.
I fig. 8 har en serie stapeldiagram
sammanställts, vilka redovisa skifttidens sammansättning
för några olika typer av borrmaskiner. Bl.a.
framgår att spilltiderna under jord äro avsevärt
större än i dagen, främst beroende på de höga
ställ- och borrbärningstiderna. För såväl
linborrmaskinen som CH-5 redovisas hög bruttoborrtid
och hög nettotidsprocent, trots att maskinernas
arbetsprinciper äro diametralt motsatta.
Linborrmaskinen arbetar ju med långa
nettoborrnings-perioder ofta omfattande över en halvtimme,
avbrutna av slamningsperioder på 6—7 min. Ett
15 m hål borras vanligen på omkring två skift.
Skutborrningsmaskinen har mycket korta
netto-borrtider (2—4 min) avbrutna av ännu kortare
perioder för borrbyte och flyttning mellan
sku-ten, för så vitt salvan innehåller rikligt med skut.
Diagrammen över X-71 åskådliggöra hur en
längre matningslängd och automatisk matning
av borrstången kunna inverka på en maskins
effekter. Trefotsmaskinens matningslängd är 600
mm och nedmatningen av stången sker för hand
genom en matningsskruv. Monterad på D-vagn
blir X-71-maskinens matningslängd över 3 m,
samtidigt som matningen ombesörjes av en
automatiskt reglerad luftmotor. Tack vare detta kan
borraren vid D-vagnen utföra skärbyten och
ord-ningställa för nästa borrbyte medan maskinen
slår, och tack vare den längre matningen
kommer antalet borrbyten per hål att kraftigt sjunka.
Såväl bruttoborrtiden som framför allt
nettotids-procenten bli således högre för D-vagnen, och
vid normal malm, som diagrammet visar,
kommer antalet borrmeter per skift att ligga ca 40 %
högre för denna. För övrigt kan observeras att
av spilltiderna utgöres ca 50 % av gångtider.
Nettoborrningseffekten är, förutom av
maskintypen och bergets borrbarhet, beroende av ett
flertal faktorer, av vilka en del äro tämligen
ofullständigt kända. I första hand inverka
lufttrycket, borrskärets form, diameter och
härd-ningsegenskaper. Vidare kunna dåligt underhållna
eller slitna maskiner eller sneda och nedslitna
nackar förorsaka förkrympta slag av kolven eller
ej full utnyttning av anslagshastigheten.
Borra-rens borrningsmetod är dessutom vid vissa
maskiner en faktor, som måste tas i beaktande.
Provborrningar i syfte att öka borrningseffektema
En del provborrningar, som utfördes i samband
med arbetsstudier över Ingersoll-Rands
pneumatiska bergborrmaskin X-71, belysa delvis
ovanstående synpunkter.
Provborrningarna utfördes i en provgrop i
dagen, där möjligheter att prova maskinen i såväl
hårt som lättborrat gråberg funnos. Vertikala hål
borrades såväl med X-71 på borrvagn (D-vagn)
som på trefotsstativ. Använt borrstål var
Sandvikens kolstål Eetrok 14 med en kolhalt av 0,75 %
och 11/4" diameter. Såväl fasta som lösa skär
av både amerikansk och svensk typ användes.
Fig. 8. Arbetsstudier vid borrning i malm uv normal borrbarhet (Kiirunavaara ovan och under jord).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
