Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1945 - Arbetsstudier vid borrningsarbete i gruvor, av Boris Serning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
547
6 m) gäller ej att kornstorleken är direkt
proportionell mot bergets borrbarhet. Som förut berörts
kommer ett extra krossarbete att utföras på grund
av att luftströmmen genom borren ej orkar
pressa upp käxen ur hålet, när håldjupet växer.
Borrkaxet blir således genomgående finare med
ökat håldjup;
det ur nettoborrningssynpunkt bästa skäret gav
även det grövsta käxet. Då tillräckligt många
siktanalyser ej utfördes för samtliga skärtyper,
får detta dock tas med en speciel reservation;
den grövsta kornstorleken på käxet har legat
kring 5 mm. Det mest lättborrade berget [E „ =
= 55 cm/min) gav 2,1 viktsprocent kax av
kornklassen 3,33—6.68 mm. Över 50 % av kornen
hade en diameter överstigande 1,17 mm;
det hårdaste berget (En i= 10,2 cm/min) gav
3,7 % kax av kornklassen 1,17—1,65 mm.
Medel-kornstorleken var i detta fall endast 0,4 mm.
Vilken är den bästa arbetsmetoden?
Fullständiga metod- och rörelsestudier över
borrning med X-71-maskiner utfördes på två
erkänt goda borrare. Med ledning av dessa, de
gjorda iakttagelserna vid provborrningarna och
egna erfarenheter utarbetade två arbetsstudiemän
i samråd med arbetsstudieavdelningens övriga
personal en metodbeskrivning över borrning med
X-71, närmast avsedd som instruktion för
ny-antagna borrare.
Allmänna erfarenheter
Vid ett så omfattande arbetsfält som t.ex.
Kiirunavaara dagbrytningspallar får man vid
arbets-studiernas organisation ej endast tänka på
enstaka arbeten och arbetslag utan på en rad av
arbetsprocesser, t.ex. borrning, skoplastning,
transport osv., som utföras parallellt, överlappa
varandra eller utföras i följd. Då de olika
arbetena således äro starkt beroende av varandra
gäller det att se till, att de komma att utföras så, att
den mest harmoniska arbetsrytmen erhålles.
Utföres ett arbete oriktigt eller vid en olämplig
tidpunkt kunna störningar uppstå i arbetsrytmen,
och dessa störningar, vilkas verkningar kunna
vara mycket stora, kunna ofta ej lokaliseras och
avhjälpas förrän noggranna studier över samtliga
arbeten utförts. Ett fastställande av den
"trängsta sektionen" och dess eliminerande är
huvuduppgiften vid lösandet av
rationaliseringsproblemen.
I den senaste tidens ganska heta diskussion om
arbetsstudiemännens kvalifikationer har speciellt
från verkstadshåll den synpunkten tyckts
dominera, att arbetsstudiemannen i första hand skall
vara fackman på arbetsstudier, och att
fackkunskapen inom yrket skall komma i andra rummet:
kort sagt skall arbetsstudiemannen vara
arbets-studieingenjör. För gruvhanteringens del har jag
en helt avvikande mening. För att kunna
tillräckligt kritiskt metod- och tidsstudera bergsarbeten
fordras goda praktiska insikter i dessa, och de
kunna ej vinnas annat än genom års praktik inom
gruvarbete. Den lämpligaste arbetsstudiemannen
blir här en ung förman utrustad med gott sunt
förnuft, god psykologisk blick och kanske främst
en kritisk inställning till arbetsprocesserna. Å
andra sidan erfordras att arbetsstudiechefen är
en man med höga kvalifikationer, med gott
allmänt tekniskt kunnande, goda matematiska
kunskaper och icke minst ett korrekt och gott
uppträdande.
Den viktigaste förutsättningen för att en
arbets-studieavdelning skall nå goda resultat är dock,
att den erhåller ett kraftigt och intresserat stöd
av alla de parter den berör, främst från
företagsledningens sida. Arbetsstudier få ej bara vara en
modesak, som "vi måste ha, därför att alla andra
ha", utan ett verkligt led i
rationaliseringsprocessen, och som genom arbete, tålamod och energi
skall leda till arbetsstudiernas slutmål:
besparingar på vinstkontot och sparad mänsklig energi.
Medelkornstorlek
mm
Fig. 12. Borrkaxets grovlek 0,2
vid olika nettoborrningseffekter
(skärtyp A).
12 16 20 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
