Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1945 - Vår framtid, av Edvard Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 maj 1945
553
Vår framtid
Professor em. Edvard Hubendick, Storängen
Sedan länge pågå händelser i världen, vilka jag
tror komma att få det största inflytande på
Europas välstånd och kultur. Det är vår plikt att
försöka förutse vad som kommer och att i tid
företa sådana åtgärder att händelserna ej få för
ödesdigra verkningar. Jag vidrörde dessa frågor
under Nordiska Studentmötet 1928. Jag vill
återkomma till dem nu. Det gäller ett fenomen som
varit och alltjämt är av den största betydelse ej
minst för vårt folk. Sedan dess ha händelserna
även fortsatt i den riktning jag fruktat.
Under tidigare århundraden hade efter dåtida
förhållanden ett ganska livligt handelsutbyte
varit rådande mellan Europa och Amerika.
Egentligen var det väl röveri. Ädla metaller hämtades
från Amerika. I utbyte gåvos ganska värdelösa
ting. Med den transatlantiska ångbåtstrafikens
utvecklingen mot mitten av förra århundradet
inträdde förutsättningen för ett ytterligare ökat
handelsutbyte.
Amerikas Förenta Stater befolkas av nordvästra
Europas raser. Dessa äro världens mest aktiva.
En livlig förbindelse mellan norra Amerika och
nordvästra Europa uppstod. Från båda håll
utnyttjades intensivt de möjligheter som de nya
förhållandena erbjödo.
Europa var tätt befolkat. Dess invånare behövde
födoämnen. Förenta Staterna hade en jungfrulig
jord. Den gav rika skördar med ringa brukning.
Förenta Staterna erhöllo verktyg och andra
industriprodukter från Europa. Europa fick billig
säd från Amerika. Detta försvårade väl
produktionsförhållandena för de europeiska
jordbrukarna men verkade samtidigt stimulerande. Den
europeiska bonden måste börja tillämpa
effektivare produktionsmetoder. Dessa gåvo ökad
avkastning och billigare produktion.
Tack vare den billiga säden höjdes de breda
lagrens levnadsstandard. Men genom effektivare
jordbruksmetoder frigjordes arbetskraft från det
europeiska jordbruket. Denna strömmade i stor
utsträckning till den växande industrin. Den
höjda levnadsstandarden medförde en snabb
folktillväxt. Härtill bidrog även den ökade hygienen.
Vidare uppstodo nya behov av allehanda slag.
Behovet av spannmål från Förenta Staterna steg
Avskedsföreläsning vid K. Tekniska Högskolan den 9 februari 1945.
DK 338.45 : 382
även av dessa skäl. Därför började även stora
skaror europeiska lantarbetare strömma till norra
Amerika och lade allt större sträckor av dess jord
under plog. Förbättrade verktyg: den flerskäriga
plogen, såningsmaskinen, slåtter- och
skördemaskinen, det moderna tröskverket, ånglokomobilen
och slutligen förbränningsmotorn och
motor-plogen bidrogo även att öka produktionen.
Med den ökade användningen av komplicerade
verktyg uppstod behov av verktygsreparatörer
Med dessa uppkom i Amerika en intelligent och
företagsam kår av mekaniker. Dessa upparbetade
så småningom en mycket livskraftig industri, som
började tillverka samma produkter som det
europeiska moderlandet. Den fyllde ej blott
Amerikas eget behov. Den började även framgångsrikt
konkurrera med Europas industri.
Jag tror att detta fenomen är alltför litet
uppmärksammat. Detta beror väl därpå, att den
amerikanska industrin vuxit fram tämligen samtidigt
med Europas. Vi ha fått för vana att betrakta
västra Europa och norra Amerika som världens
industriländer, och vi finna det helt naturligt att
det så skall vara. Men om vi se närmare på detta
fenomen, ställer sig saken helt annorlunda.
En relativt glest befolkad koloni har blivit ett
med det tättbefolkade moderlandet
konkurrerande industriland. Detta är dock ägnat att
förvåna. Än mer förvånande är att icke gamla
kulturländer med uråldrigt högtstående hantverk
före Amerika utvecklats till industriländer. Kina
har t.ex. sedan århundraden producerat siden,
porslin 111.111. som exportartiklar till den övriga
världen. Med ökat marknadsbehov ha emellertid
dessa tillverkningar ej utvecklats till en kinesisk
storindustri utan till en europeisk. En annan
förvånansvärd sak är att ej andra kolonier av äldre
anor, t.ex. vissa delar av Syd- och Centralamerika,
även utvecklats till industriländer. Sannolikt har
väl detta samband med de raser, som befolka de
olika länderna. Betrakta vi det beskrivna
fenomenet med en frågande i stället för med en av
vanans makt beslöjad blick, så tror jag, att vi se
framför oss ett fenomen, som är i högsta grad
lärorikt och betydelsefullt för Europa.
Jag kom underfund med detta, då jag 1924
besökte Empire Exhibition i London. År 1908
förekom i London en stor utställning Franco-British
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
