- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
555

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1945 - Vår framtid, av Edvard Hubendick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 maj 1945

555

ta vi tydliga tecken till en begynnande
storindustri. Sydafrika visar även påtagliga ansatser till
en begynnande industri. Vart vi sålunda vända
våra blickar, se vi samma utvecklingsgång. Bland
dem som närmare, redan efter första världskriget,
studerat dessa förhållanden, vill jag nämna
Helmer Key. Han har i sin bok "Ny kolonialpolitik"
med fakta och siffror stött sina påståenden. Han
säger: "Denna tendens till industriell
självverksamhet i kolonierna eller andra transoceana
länder är också för Europas ekonomi en av de allra
viktigaste kriget framkallat."

För min del tror jag icke att de framkallats av
första världskriget. Jag tror att dessa händelser
börjat dessförinnan och jag tror, att de kommit
under alla förhållanden. Men de ha helt säkert i
hög grad påskyndats av båda världskrigen. Key
betraktar fenomenen ur emigrationssynpunkt, ur
synpunkten av människornas jämnare fördelning
över jorden. Men då vi väl äro många, som ej
ämna emigrera, har jag anledning betrakta
fenomenet från den ståndpunkt som kan vara av
betydelse för dem som tänka stanna i Sverige eller
Skandinavien för att upprätthålla och utveckla
vårt kulturarv.

Vi veta, att nordvästra Europas jord ej kan
producera näringsmedel åt den befolkning, som lever
där. Decimeringen genom kriget är snart
återställd. Vi ha även i västra Europa hämtat stor del
av våra näringsmedel från andra delar av jorden.
I utbyte ha vi lämnat industriprodukter. I den
mån som dessa näringslevererande länder nu
industrialiseras behövs där mera folk. Detta kan
möjligen medföra en folkminskning i vår
världsdel. Men samtidigt inträder här troligen en
minskad industriell verksamhet. I varje fall
uppstår en mycket försvårad avsättning av våra
industriprodukter.

Det är möjligt, att produktionen måste
inskränkas till den volym, som endast motsvarar egna
behovet. Redan detta är ett allvarligt problem med
vittgående konsekvenser. Jag fruktar emellertid
för att frågan ligger ännu allvarligare till. Det
synes mig sannolikt, att många av dessa nya
industriländer skola kunna producera samma
industrivaror som vi själva till vida lägre priser än
vi göra. De komma då ej blott att försvåra
avsättningen för oss på våra exportmarknader.
De komma även att bjuda oss en besvärande eller
kanske än farligare konkurrens på vår
hemmamarknad. Så enkelt är ej detta problem, att vi
kunna säga, att botemedlet ligger i tullar. Det
kan vara belysande att citera vad en författare
i Göteborgs Handelstidning säger förra året
(1944): "Exporten bör anpassas efter importen,
heter det, och endast vad vi icke själva kunna
producera bör importeras. Klarare än så kan ett
isolationistiskt program för ekonomiskt
handlande icke formuleras. För våra dagars Sverige är

det dock hopplöst föråldrat. Hela
samhällsutvecklingen sedan omkring ett sekel tillbaka har gått
i rakt motsatt riktning. Det välstånd, som hos oss
är rådande, ha vi främst att tacka den successiva
övergång till industriland som de senaste
generationerna ägt rum. Naturtillgångar, som förut
varit outnyttjade, ha tagits i bruk och
sysselsättning beretts massor av människor, som
jordbruket ej kunnat försörja. Tidigare hade dessa inga
andra möjligheter än att emigrera. I mycket stor
utsträckning har även den svenska
nationalförmögenheten ökats genom de industrier, som äro
byggda på inhemska uppfinningar och patent. De
tillverkade varorna ha funnit marknad jorden
runt och genom de valutor, som därigenom
erhållits, ha möjligheter yppats att i behövlig
omfattning importera de många förnödenheter vi ej
på annat sätt kunnat anskaffa. Det är icke minst
lantbruket som profiterat på detta förhållande.
Den stegring av jordbruksproduktionen, som de
senaste årtiondena noterats, har haft till
förutsättning en omfattande import av kraftfoder och
gödningsämnen."

Vi kunna även uttrycka det så: I de gamla
industriländerna bli födoämnena dyrare på grund
av knapphet. Industriprodukternas priser sjunka
på grund av minskande marknad. Mer industriellt
arbete måste sålunda levereras för mindre
födoämnen. Detta träffar hårdast de folik, som ej
själva kunna framställa tillräckligt med
näringsmedel, dvs. västra Europas folk. Vida bättre ställt
ha Förenta Staterna, Ryssland, Kanada,
Brasilien, Argentina och Australien. Ur dessa
trångmål måste vi finna en utväg.

Under mellankrigsåren har en kombinerad
import till och fabrikation i vårt land förekommit.
Ett exempel är amerikanska automobiler. Delar
ha importerats, men de stora amerikanska
företagen ha bildat svenska bolag med verkstäder.
Dessa ha hopmonterat vagnarna. Men även denna
form av samarbete är ej ofarlig. En ensidig och
alltför omfattande sådan verksamhet kan göra
oss till ekonomiskt osjälvständiga slavar under
andra länders ekonomisika konstellationer. Men
till en viss grad ligger i detta system även en
lösning. Detta blir fallet om det mötes av en
motsvarande verksamhet från vår sida, dvs. om vi
upprätta svenska fabriker arbetande med svenska
kapital och svenska ledare och arbetare i
främmande länder. Härigenom vinnes även en annan
sak. De som måste lämna moderlandet kunna
bindas vid detta i immigrationsländerna.

En utveckling i denna riktning är även
skönjbar. Vi ha flera storföretag, som slagit in på
denna väg. Men möjligheten för en dylik
verksamhet ställer även nya fordringar. Den
förutsätter en framgångsrik högt utvecklad teknik och
industri. Och denna måste ha förmåga att först
expandera till exportindustri för att sedan fatta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free