Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1945 - Vibreringsteknikens användning inom industrin, av Bengt E Wahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
557
Vibreringsteknikens användning
inom industrin
Ingenjör Bengt E Wahlberg, Stockholm
Inom maskintekniken ha vibrationer i regel
alltid ansetts som en mycket farlig och icke
önskvärd faktor, vilken man på alla sätt sökt undvika.
Varje konstruktör känner med säkerhet till
många exempel på detta i form av kritiska
varvtal, maskin- och fundamentsvängningar m.m.,
som då de ej beaktas fått mycket svåra
verkningar. Under de sista decennierna har emellertid
en vibreringsteknik utvecklats, som av våra
konstruktörer och tekniker kunnat utnyttjas som ett
värdefullt hjälpmedel för att lösa en hel del
tekniska problem, såsom matningar, transporter,
komprimeringar o.d.
Med avseende på sättet för vibrationsalstringen
skiljer inan på om vibrationen åstadkommes ge
nom tvångsstyrning eller genom frisvängning.
Den tvångsstyrda vibrationen åstadkommes
genom vevrörelse och fordrar kraftiga lager och
kraftigt fundament; amplituderna äro alltid lika
stora oberoende av lastens storlek. Vid
frisvängande vibration däremot alstras svängningen
genom centrifugalkraften från en roterande obalans
anbragt på den ofta i fjädrar upphängda
apparaten. I detta fall blir svängningsamplituden
beroende av resonansförhållandena och även genom
lastens egen vikt. De frisvängande
vibrationsapparaterna ha en stor fördel framför de
tvångsstyrda, genom att de förorsaka betydligt mindre
svängningar i upphängningsanordningar och
fundament.
Vibrationerna äro i bägge dessa exempel
roterande, varvid impulskraften hela tiden ändrar
riktning. I en hel del fall är denna roterande
svängning önskvärd, medan man i andra fall
uppnår större effekt med en enkelriktad sväng
DK 621.867.52
621.928.25
ning. En sådan kan alstras antingen genom att
man låter två obalanser, t.ex. två roterande axlar,
försedda med excentrar och förenade med
varandra genom kugghjul rotera mot varandra,
såsom framgår av fig. 1, varvid
centrifugal-krafterna ta ut varandra i alla riktningar utom
en, eller också genom att man på elmagnetisk
väg försätter en i fjädrar upphängd massa i
svängningar. Vid de elmagnetiska vibratorerna
kan man uppnå mycket stora effekter, om man
avpassar det svängande systemet till resonans
med den växelström varmed magneten matas.
Ett annat sätt att åstadkomma en enkelriktad
vibration är, att i en åt sidorna fjädrande styv
stång upphänga t.ex. en elmotor, försedd med
excentrar, fig. 2. Rörelserna i riktningen A—B
åstadkomma ingen inverkan på punkten P, då
däremot excenterkrafterna i C—D åstadkomma
en vibrationsrörelse i punkten P. Denna punkt
erhåller således en upp- och nedgående rörelse
och kan då exempelvis förbindas med den
apparat, som skall vibreras, och denna erhåller då en
rörelse i riktningen C—D.
Enkelriktad svängning kan även erhållas på
pneumatisk väg genom en fram- och återgående
kolv. Sådana pneumatiska vibratorer ha t.ex. med
gott resultat kommit till användning vid packning
av sand i rör före bockning av dessa. Dessa
vibratorer arbeta med ett lufttryck av ca 6 kg/cm2
och ha en luftförbrukning av ca 0,5 m3/min mätt
vid atmosfärtryck; frekvensen är 4 000 slag/min.
Vikten för vibratorn, komplett med stötplåt, är
ca 5 kg.
Vid konstruktion av de apparater (siktar,
matningsrännor, vibratorbord m.m.), som skola
Fig. 1. Två
obalanser,
roterande mot
varandra,
alstrande
riktade svängningsrörelser.
Fig. 2. Riktade
svängnings-rörelser, erhållna genom att
roterande excentrar
upphängas i en styv stång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
