Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1945 - Beräkning av värmebehovet för uppvärmning av bergtunnlar, av Erik O Jonsson - Värmepumpen som komplement till kylanläggningar, av B R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
583
f
zri och Ur t- Med värdet zrp = zri~ finner man
r i
sedan ur [z, u) -kurvan urp och härav slutligen
_ Urp
Vrp — •
Inverkan av i vissa riktningar begränsad
väggtjocklek
Vid en bergtunnel är väggtjockleken vanligen
begränsad uppåt och framåt men praktiskt taget
obegränsad i övriga riktningar. Om man förenklar
dessa förutsättningar så, att berget antas
begränsat av tvenne plan, ett horisontalt och ett vertikalt,
i vilka temperaturen skall vara konstant (lika med
bergets medeltemperatur), kan man vid
beräkningen ta hänsyn härtill på så sätt, att berget
tänkes obegränsat och att tunnlar lika den givna
tänkas placerade symmetriskt i förhållande till
begränsningsplanen samt att i dessa tunnlar
bortföras eller tillföras lika stora värmemängder som
i den givna, så att temperaturen i
begränsningsytorna alltid bibehålles oförändrad (fig. 6). Om
temperaturen vid en tunnel med obegränsade
väggar är 0 = / [V{a — x† + [y — b†, Q, /] blir
alltså temperaturen vid samma tunnel med
be-gränsningsplan enligt fig. 6
#=f[Y(x-a†+(y b)2, Q, t]~f[V(x+a†+(y-b)\ Q, /]+
+ / [V(x+a†+(y+b)\ Q, t]-f[V(x-a†+(y+b)\ Q, t]
Bergtemperaturens årliga variationer
Bergets medeltemperatur överstiger i vårt land
luftens medeltemperatur på samma plats med
från ca 1° till ca 4° samt ligger i södra och
mellersta Sverige vanligen mellan +6° och +9°
och i Norra Sverige +2° och + 5°.
Differensen mellan bergets och luftens medeltemperaturer
beror främst på snötäckets tjocklek.
Bergtemperaturens årliga variationer kunna
approximativt beräknas enligt formeln
(= 10 m är mindre än 1° och för x;
än 0,1°.
20 m mindre
.-Va
ftmax=ke *aT (9)
där ftmax betecknar största avvikelsen från
medeltemperaturen på djupet x och k motsvarande
avvikelse i bergytan samt T periodens längd
(^ 8 760 h).
Om k= 10° finner man härav att # ma* för xf=
Bergets avkylning genom nederbörd
I ett sprickigt berg tränger nederbördsvattnet
— vars medeltemperatur är ungefär lika med
bergets — ned och kyler de uppvärmda delarna av
berget. Under förutsättning att denna
vattenströmning är jämnt fördelad, kan dess kylande
verkan approximativt beräknas. Den häremot
svarande höjningen av värmebehovet understiger
i regel 10 %.
Inverkan av närliggande, värmda tunnlar
Om flera uppvärmda tunnlar ligga intill
varandra, erhåller man den resulterande
temperaturstegringen i en viss punkt genom att addera de
temperaturstegringar, som i denna punkt skulle
åstadkommas av varje tunnel för sig.
Inverkan av innerbyggnad
Om man inuti ett bergrum har en hel
innerbyggnad med väggar, tak och golv, beräknar man
först den värmemängd per tidsenhet, Qb, som
erfordras för att höja inre bergytans temperatur
med 1°, och därefter den temperaturdifferens
som värmeeffekten Qb åstadkommer mellan
bergväggen och rummet. Skall rummet vara
varmare än det ovärmda berget, blir den erfoi
derliga värmetillförseln
Q =
1 + $6
Fig. 6.
Värmepumpen soin komplement till kylanläggningar.
Principen för värmepumpen är densamma som sedan
länge utnyttjats för kylanläggningar. Det värme, som där
erhålles, har i allmänhet icke tillvaratagits på grund av
alltför låg temperaturnivå. Det kan emellertid vara fråga
om avsevärda energimängder, som det för industrier som
behöva både kyla och värme kan löna sig väl att
tillvarata. Därvid användes med fördel en värmepump, som
kopplas i serie med kylanläggningen. Här relateras ett par
exempel från Schweiz.
I en cellulosafabrik har en kylanläggning, som användes
för nedkylning av lut till — 10°C, kompletterats med en
värmepumpanläggning, som lämnar varmvatten med 60°C.
Från luten bortkyles 335 000 kcal/h och värmepumpen,
som har en effekt av 120 hk, ger ett tillskott på
140 000 kcal/h, varigenom man erhåller en total
värmemängd av 475 000 kcal/h. Enär värmemängden från
kylanläggningen kan variera inom rätt vida gränser måste
tillskottet från värmepumpen regleras. Detta sker genom
automatisk ändring av det skadliga rummet i kompressorcylindern.
En större slakterifirma måste på grund av otillräcklig
bränsletilldelning komplettera sin värmeproduktion på
annat sätt. I valet mellan en elektrisk ångpanna och en
värmepump i serie med den befintliga kylanläggningen
valdes den senare. Den totalt avgivna värmemängden är
180 000 kcal/h. Värmepumpen tar 46 kW.
På grund av att kraftförbrukningen för värmepumpen blir
tämligen konstant under året kan en fördelaktig taxa
påräknas. De besparingar, som vid nuvarande bränslepriser
uppnås med dessa anläggningar, räcka till för en snabb
avskrivning, som kommer att möjliggöra ekonomisk drift
även efter kriget (Elektr.-Verwertg 1944/45 h. 6/7). B R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
