Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1945 - Insamling av teknisk-vetenskaplig litteratur - Presskonferens i bostadsfrågan, av Sven Hultquist - Märkligt byggnadsmaterial - Transportforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(590
TEKNISK TIDSKRIFT
inkomna materialet — om ej givaren annorlunda
föreskriver — skulle utvälja de verk som saknas i deras
samlingar. Den huvudpart som torde återstå kommer att genom
kommittén reserveras för blottställda bibliotek i utlandet.
För de senare komma även centralbiblioteken att ställa
duplettexemplar till förfogande.
Såväl erbjudanden som litteratursändningar böra
adresseras till KTH:s bibliotek, Stockholm, med påskrift
"Internationella bokgåvan".
Presskonferens i bostadsfrågan. Statens
Informationsstyrelse höll den 21 april 1945 under ordförandeskap av
landshövding Conrad Jonsson en presskonferens i
bostadsfrågan. Ett stort antal tidningsmän från landets olika
delar hade infunnit sig. Vidare voro K. Byggnadsstyrelsen,
Svenska Slöjdföreningen och SAR väl representerade.
Statsrådet Möller framhöll i ett kort inledningsanförande
att han ej hade något nytt att komma med. Han
konstaterade att utrymmesstandarden är otillfredsställande, att
det enskilda initiativet ej kunnat lösa bostadsfrågan och
att samhällets energiska medverkan här erfordras. Varför
äro hyrorna väsentligt högre i Stockholm än i
Köpenhamn, frågade statsrådet vidare, och pekade som
avslutning på rationalisering som en av vägarna mot de sänkta
hyrorna.
Byråchef Alf Johansson talade om bostadsplaneringen
under efterkrigsåren. Han behandlade härvid endast
tätorternas problem. Bostadskrisen 1940—1941 var den största
som förekommit. Genom statsingripande har
byggnadsverksamheten sedan kraftigt ökat och beräknas 1945 nå
samma omfattning som rekordåret 1939. Huvudsakligen på
grund av den kraftigt stegrade hushållsbildningen, men i
någon mån även till följd av inflyttningen till tätorterna
är bostadsbristen här dock betydande Kan nuvarande
bostadsproduktion hållas är bristen täckt om två eller tre år.
Då familjebildningsfrekvensen snart sjunker, kommer
årsbehovet av bostäder kraftigt att minska, om ej
förutsättningarna ändras. Vägar att motarbeta en kris äro
höjning av rymdstandarden och sanering. Att standardhöjning
är angelägen framgår av att 45 % av bostadslägenheterna
ha högst ett rum och kök. 1939 var dock siffran 51 och
den har tidigare varit i stort sett densamma så långt man
kan följa dessa förhållanden.
Någ-a enrumslägenheler böra nu ej b3Tggas, om vi anse
oss kunna höja standarden, så att högst två personer
skola bo i varje rum och att köket ej skall användas som
sovplats. I ett diagram visades att det leder till orimliga
resultat om man tänker sig atl endast genom ökat
rumsantal per lägenhet hålla nuvarande byggnadsvolym per år
konstant under de närmaste decennierna. En relativt
genomgripande sanering av äldre bostadskvarter kombinerad
med en måttlig höjning av utrymmesstandarden skulle dock
kunna ge en så långsamt fallande tendens åt
produktionskurvan, att den motsvarar den på grund av
folkminskningen normala nedgången i antalet byggnadsarbetare.
Härigenom skulle en kris kunna undvikas. Angående de
ekonomiska förutsättningarna för en dylik politik yttrade
föredragshållaren att reallönerna efter kriget snart kunna
komma att stiga, så att en standardhöjnings skall bli
överkomlig för stora kategorier. Dock torde en sådan för
många ej bli möjlig. Här är en betydande ökning av
samhällets ekonomiska stöd väl motiverad.
Redaktör Gotthard Johansson behandlade bostadsvanor
och bostadsstandard. Han framhöll att
bostadsförhållandena i England och Amerika men även i våra västia
grannländer äro betydligt bättre än här och poängterade
att varje ny enrumslägenhet är ett fördröjande av
standardhöjning. Man bör se till att allt utrymme blir väl
utnyttjat Normer härför böra upprältas. Genom
propaganda och utställningar böra allmänhetens ögon öppnas
för betydelsen av bättre bostadsvanor och en
ändamålsenligare möblering.
Pil. dr Åke Stavenow talade om bättre hem — bättre
samhälle och redogjorde för Svenska Slöjdföreningens
arbete och arbetsmål. Han framhöll att pi essen i stället för
att förmedla mer eller mindre vilseledande amerikanska
nyheter inom facket borde öka utrymmet för
upplysningsverksamhet angående lämpliga bostadsvanor o d. och
påpekade önskvärdheten av en
bostadskonsulentorganisation och kursverksamhet.
Professor Gunnar Myrdal berörde bostads- och
bohags-produktionen i efterkrigsplaneringen. Förhållandena under
en övergångstid efter kriget torde bli mycket lika de
nuvarande (priskontroll, lönestopp, regleringar) på grund av
svårigheten att få in vaior från utlandet. Vår export
kommer atl huvudsakligen få ske på kredit. Samhället torde
efter någon tid komma att visa depressiva tendenser,
beroende på fortsatta import- och ökade exportsvårigheter.
Arbetskraftens stabila sysselsättning är då ett medel att
utjämna konjunkturerna. En någorlunda jämn
bostadsproduktion är därför synnerligen önskvärd under de närmaste
årtiondena. Det är även av vikt att hålla
bohagsproduktionen uppe. Vi ha i Sverige, i motsats till exempelvis
Amerika, ingen större efterfrågansreserv på dessa varor,
som funnits under kriget, då inkomsterna varit goda. Att
behovet i de mindre bemedlade hemmen dock är stort har
en undersökning visat. Produktionen måste därför vid en
depression stimuleras, vilket enligt talarens uppfattning
bör ske genom bidrag från samhället till dessa
medborgar-kategorier för inköp av bohag o.d. Herr Myrdal framhöll
som avslutning, att han tvivlade på att ett system av
åtgärder kan ge full sysselsättning under en depression, och
angav som skäl härför, att vi dra för starka slutsatser av,
att vi kunnat klara problemen under kriget, att det tekniskt
är betydligt lättare att bemästra varuknapphet än
överflöd och att "det klarar sig alltid"-mentaliteten är mycket
utbredd.
Konferensen gav knappast något nytt och de stora
frågorna, varför äro våra hyror så höga och hur skola de
kunna sänkas, lämnades i stort sett obesvarade. Såsom i
det närmaste ensam ingenjör i en stor församling politiker,
pressmän och arkitekter kunde man ej undgå fråga sig
om vi ingenjörer icke i större utsträckning än hittills
mera direkt borde intressera oss för att hjälpa till med
lösandet av dessa för vårt samhälle så vitala spörsmål.
Sven Hultquist
Märkligt byggnadsmaterial. Lektor Albert Brund i
Härnösand har framställt ett nytt väggmaterial, som
huvudsakligen består av sand med tillsats av kalk och som härdas
med utnyttjande av en biprodukt, vilken uppkommer i stora
mängder från vissa av våra stora industrier utan att
hittills ha kunnat tillvaratas. Genom härdningen erhåller det
nya väggmaterialet så stor hållfasthet och beständighet att
det kan jämföras med betong. Det är emellertid avsevärt
billigare att framställa och anses ha nära nog
obegränsade användningsmöjligheter inom byggnadsbranschen.
Den mängd kalk, som går åt för fabrikationen, är så liten
att tillverkningen kan sättas i gång var som helst där det
finns sand (StT 10 4 1945).
Transportforskning. IVA har föreslagit
kommunikationsministern att låta bilda ett organ med uppgift atl studera
de med kommunikations- och transportväsendet
förknippade och i varandra invävda ekonomiska och tekniska
problemen. Vid en konferens med representanter för
järnvägar, sjöfart och bilväsen underströks från alla håll
önskvärdheten av ett forskningsorgan för en fortlöpande,
objektiv behandling av hithörande frågor. Det föreslagna
institutet bör enligt akademin få en av ekonomiska och
politiska särintressen oberoende ställning. Bland forskarna
skulle en ha utbildning som samhällsekonom, en som
företagsekonom, företrädesvis med erfarenhet från
transportväsendets område, och en bör ha trafikteknisk
kompetens De årliga kostnaderna under de första åren beräknas
till 200 000 kr. (SvD 10/4 1945).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
